| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TRÖSK trös4k, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
1) (utom ss. förled i ssgr, numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) handlingen l. verksamheten att tröska, tröskande, tröskning; äv. om period varunder tröskning pågår l. varar; jfr TRÖSKE, sbst.1 Der syszlorna fordra mera än morgon-middag och qwäls-ward, då gifwa dem (dvs. tjänstefolket) frukost och afton-ward, som gemenligen sker medan trösken och bärgnings-tiden warar. Dahlman Reddej. 16 (1743). Penninge-inkomst förtjenas genom Timring, Trösk och andra Arbeten. Hülphers Dal. 125 (1762). För en gård med en årlig medelafkastning af 1,500 lass säd, der trösken önskas afslutad på 30 dagar med 10 timmars arbetstid, skulle (osv.). LAHT 1893, s. 357. Trösken måste förläggas till lador i stället för att försiggå under öppen himmel. TurÅ 1946, s. 158. Till jordbruksdistrikten ägde årligen stora utvandringar rum vid skörd och trösk. Paulsson SvStad 1–2: 179 (1950). Själv ville jag varken gå i skolan eller hjälpa far med trösken och skörden. Moberg BerLevn. 61 (1968). — jfr EFTER-, KORN-, PROV-, SLAG-TRÖSK.
2) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (viss kvantitet av) säd som (skall) tröskas l. har tröskats. Är trösken medelmåttig stor, kan Säden straxt ösas i skrufven och således kistan unvikas. VetAH 1752, s. 210. (Sv.) Trösk .. (eng.) [the] grain [to be] threshed. WoH (1904). — jfr EFTER-, PROV-TRÖSK.
3) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) anordning för tröskning, tröskverk; jfr TRÖSKA, sbst. Hos Herr Baron Brauner har denna trösken med märkelig nytta blifwit drefwen. Salander Gårdsf. 262 (1758). Uti alla dessa Elfwar och Åar äro åtskilliga Wattenwerk upförda såsom Tröskar. Dædalus 1950, s. 68 (1827).
Spalt T 3012 band 35, 2009