| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TRÖSKA trös3ka2, v. -ade (1Kor. 9: 9 (NT 1526) osv.) ((†) pr. sg. -er Linc. F 5 d (1640), Murbeck CatArb. 6: 107 (c. 1750); ipf. sg. trask (-sch) HSH 32: 68 (1598), Arnér Egil 60 (1948); ipf. pl. trusko NVedboDomb. Vårt. 1786, § 181; p. pf. trosken G1R 23: 34 (1552), VRP 5 ⁄ 11 1735 (: uttroskne, sg. best.), trusken (-in) G1R 2: 266 (1525: otruskit), LdVBl. 1830, nr 44, s. 3, trysken Brahe Oec. 78 (c. 1675; uppl. 1971: aftrysken), trösken Lönqvist Bara 7 (1775: rentrösken), LdVBl. 1777, nr 32, s. 7 (: uttröskna)). vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (numera bl. tillf., Levander FattFolk 49 (1934) osv.); jfr TRÖSKE, sbst.1
1) med avs. på säd o. d.: skilja sädeskorn (l. andra frön) från ax l. halm l. agnar o. d., särsk. gm bearbetning i tröskverk l. (i sht förr) med slaga l. klubba o. dyl. l. gm trampning (av oxe o. d.) l. gnuggning o. d.; äv. utan obj.; äv. oeg. l. bildl. (se slutet). Inghen stædis till tryskningh vthan then som vill tiena bondhen om sommaren. G1R 1: 154 (1523). Tryskarne tryska medh slagor på ladeloghan. Schroderus Comenius 398 (1639). Enär frelsebönderne i Halland till sitt lifzuppehälle villja gå till Skåne och tryska, komma de hvarje gång pass at utsöka. 2RARP 6: 616 (1731). 12 skylar korn tryska 2 karlar om dagen. Boding ÅngermHush. 53 (1747). Den dagen en inte tröskar, så har en säden i behåll. Landsm. XI. 2: 20 (1896). Sedan riset (i Kina) tröskats därigenom att djuren fått trampa ut kornen .. skalas det i en liten enkel skalningskvarn. SvGeogrÅb. 1928, s. 168. Där skördetröska nu användes, beräknas för skörd och tröskning åtgå omkring 4 timmar pr har. SocÅb. 1943–44, s. 87. — jfr AV-, EFTER-, HYLS-, MASKIN-, OTTE-, REN-, SKÖRDE-, SPANN-TRÖSKA o. HÅRD-, LÅNG-, LÄTT-, LÖS-, O-, SEG-TRÖSKAD samt RAPS-, RI-, SLAG-, SPANN-, SÄDES-TRÖSKNING m. fl. — särsk. (förr) oeg. l. bildl., särsk. med tanke på ljudet av tröskning, särsk.: slå med regelbunden takt. De vanligaste felen i vår Prädiko-declamation äro .. en ton af läxa, en takt af tröskning. LBÄ 7–8: 36 (1797). Ångarna, som gingo förbi, plägade uppjaga .. (flygfiskarna) från deras morgonsimning, när de tröskande propellrarna piskade vattnet i rytmisk takt. VFl. 1914, s. 139.
2) (†) med upprepade slag bearbeta (ngn l. ngt), bulta l. slå; särsk. med bestämning inledd av prep. på l. med. At the haffua tröskat Gilead medh jerntaggar. Am. 1: 3 (Bib. 1541). (I andra Korinterbrevet) höre wij huru hårdt dieffuule(n) .. På then fatigha Paulum tröskat, hugget oc stucket haffuer. PErici Musæus 6: 117 a (1582). Hundrade sjuttijo tyska / the swenske mäst hwar dagh tryska. JMessenius i HB 1: 100 (1629). Ty med hvilken som helst Rec. gifvit sig i strid, har han alltid .. återkommit illa tröskad och lemlästad. Sjöberg (SVS) 2: 102 (1825). Hellström NorrlJordbr. 338 (1917; om ä. förh.).
3) ihärdigt o. envetet arbeta (på l. igenom ngt); särsk. i fråga om enformig o. tidsödande l. kraftkrävande sysselsättning, särsk. i förb. tröska med, äv. för ngt. Det blir hårdt på gamla dagar att tröska för en Tidning, och i sin anletes svett tjena födan. 3SAH XLVIII. 2: 289 (1844). Att på Gymnasium tröska med grekiska och hebraiska och mera sådant, som för hans sinne är motbjudande. Runeberg (SVS) 9: 256 (1856). Då slapp jag undan brädspelet der jag annars måste tröska med ”guffar Mörck” och Winberg en ”pott” eller 2 åt gången. Ahnfelt StudM 232 (1857). Vill man icke tröska med nakna sifferexempel blott, så är det ju för den vane läraren en simpel sak att omkläda exemplen i ord. PedT 1900, s. 146.
2) till 3: med möda l. besvär ta sig genom (ngt). Vi tröska igenom (musikstycket) ”bataille de Prague” med svett och möda. Bremer Grann. 2: 197 (1837). Vi har ännu inte tröskat igenom hårddiskens hela skattkammare, det kommer att ta tid. Guillou TjuvMarkn. 174 (2004). —
TRÖSKA OM10 4. tröska (säd) ytterligare en gång; äv. bildl. Dalin (1854). Tröska om det samma, (dvs.) ideligen komma fram med ett och det samma. Sundén (1891). Bonden tröskade om sin halm ock fick ur den 13 tunnor råg. Landsm. VIII. 3: 152 (1899). —
TRÖSKA PÅ. särsk. (†) till 2: piska på (ngn), prygla. En af mulåsnedrifvarne .. började med ett stycke af .. (lansen) så dugtigt tröska på Riddaren, att han, oaktadt sitt harnesk, blef mörbultad som stockfisk. Stiernstolpe DQ 1: 68 (1818). Klint (1906). jfr påtröska. —
TRÖSKA UR10 4. tröska (skuren säd o. d.), tröska ut. Scherping Cober 2: 295 (1737). Loggolvet rymde hundra kornband i stöten, och ett sådant ”framlag” kunde en ensam man tröska ur på en timme. TurÅ 1937, s. 92. —
TRÖSKA UT10 4. tröska (säd o. d.) så att sädeskornen (fullständigt) skiljs från halm o. d.; jfr tröska av, tröska ur. Felldtherren höllt rådeligit, att dee ännu 10 dagar skulle bliffva här qvarre, så länge bonden finge tröskja uth sin sädh. RP 2: 190 (1632).
-GOLV. (trösk- 1950 osv. tröske- 1749) golv varpå tröskning sker; jfr golv 3 o. -loge o. tröskladu-golv. Lind 1: 1332 (1749). Han påpekar olika slag av ljudförstärkande åtgärder som vidtogos i tröskgolv av plank. Rig 1950, s. 155. —
-GÄNGE. (†) ömsesidigt hjälparbete inom bysamhälle i samband med tröskning; jfr gänge, sbst. 3. Nilsson FestdVard. 65 (1925). —
-HUS. (förr) hus (se d. o. 1 j) avsett för tröskning; jfr -lada o. tröskverks-hus. Tröskhus af 18 till 20 alnars quadrat, med tröskbultar, som dragas af häst, äro sednare årens verk, men börja snart bli allmänna. Västerb. 1931, s. 184 (1832). —
-KARL. (trösk- 1736 osv. tröske- c. 1645 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) man som (ss. dagsverksarbete) utförde tröskning; jfr -man o. tröskare. Sedan skole Tröskekarlarna til hwar Dråsa giöra redo för sigh huru många Rökar the vthtröskat hafwa. IErici Colerus 1: 108 (c. 1645). Jag hade tänkt be prosten att bli antagen här som tröskekarl i vinter. Prosten såg något häpen ut. – Skulle Kahl vilja gå här som vanlig tröskkarl på dagsverke? LD 1907, nr 6, s. 4. —
-LADA. (trösk- 1680 osv. tröske- 1669 (: tröskeladugolf)–1681) (förr) lada avsedd för tröskning; jfr -hus. 1 Trösklada med Loga och 2 små golf gammalt och förloradt Halmtaak. BoupptSthm 1680, s. 150 a.
-LIN. (numera bl. tillf.) lin av arten Linum usitatissimum Lin., äkta lin (vars frökapslar ej spricker vid mognad, varför fröna tröskas ut); motsatt: springlin. Arrhenius Jordbr. 2: 184 (1860). Hos det vanl. som spånadsväxt odlade, omkr. 8 dm höga trösklinet öppnar sig kapseln icke vid mognaden. 3NF 12: 1188 (1930). —
-LOGE. (trösk- 1769 osv. tröske- 1541–1749) loge speciellt avsedd för tröskning; jfr -golv o. rens-loge. Jer. 51: 33 (Bib. 1541). Tröskningen skedde i långa trösklogar där den otröskade säden breddes ut. Moberg JordbrMek. 50 (1989). jfr slag-tröskloge. —
-LÖN. (trösk- 1784–1891. tröske- 1598–1777) (förr) lön (vanl. i form av spannmål) för utförd tröskning; jfr tröske-skäppa, tröskar-lön. HSH 32: 68 (1598). Otrusken Säd till 30 tunl(and) räknade efter .. (fjärde) kornet och halmen betalar tröske lönen. BoupptVäxjö 1777. WoJ (1891). —
-MAN. (trösk- 1854 osv. tröske- 1709–1929) (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -karl. Cavallin Herdam. 3: 161 (cit. fr. 1709). När julen var över och ottatröskningen begynte, stego vi pojkar ofta tidigt upp och voro stundom nere på logan lika tidigt som tröskemännen. Neander 70År 134 (1929). —
-MASKIN. (trösk- 1716 osv. tröske- 1723–1741) tröska (se tröska, sbst.); jfr trösknings-maskin. Swedenborg RebNat. 1: 261 (1716). De enda Mechaniska Inrättningar .. som på många Herregårdar .. begagnas, äro Tröskmachiner, dels med watten och dels med dragarekraft. Femårsber. 1822, VestmlL s. 17. jfr skörde-tröskmaskin. —
-PLATS. plats (se plats, sbst.1 2) speciellt avsedd l. lämpad för tröskning; jfr trösknings-plats. (De) uttröska säden i stora hus, dit de sammanburit .. axen; ty öppna tröskplatser äro der oanvändbara af brist på klart väder. Nilsson Ur. 2: 81 (1862). —
-SLAGA. (trösk- 1771 osv. tröske- 1738–1806) (förr) jfr slaga, sbst.1 1 slutet, o. -käpp. Lind (1738). —
-TID. (trösk- 1795 osv. tröske- 1684–1968. trösko- 1541, 1725) tid för tröskning; särsk.: tidsperiod varunder tröskning pågår l. årstid l. säsong varunder tröskning infaller; jfr trösknings-tid. Tryskotijdhen skal reckia in til (vinskörden). 3Mos. 26: 5 (Bib. 1541). Det är en särdeles lycka härstädes (dvs. i Turkiet), at det regnar sällan i skörde- och trösketiden. Björnståhl Resa 3: 155 (1778). —
-VAGN. (trösk- 1754 osv. tröske- 1639–1749. trösko- 1541) (förr) vagn (försedd med två l. flera valsar l. cylindrar med taggar l. dubbar o. d.) för tröskning; jfr -bult, -vält. Jes. 41: 15 (Bib. 1541). Att bönderne, som icke hafva råd att skaffa sig .. så kallada tryskevagn, bruka i thess ställe sina fordna slagor. Boding ÅngermHush. 52 (1747). Tröske-wagn, som drages med oxar. Lind 1: 554 (1749). Tröskvagnen, använd i en enkom för detta ändamål uppförd lång loge, har ända intill våra dagar varit i bruk i flera av Norrlands landskap. Fatab. 1932, s. 112. —
-VANDRING. (trösk- 1882 (: tröskvandringshus) osv. tröske- 1916) (förr) för drivande av tröskverk avsedd anordning, ”vandring”, som uttnyttjade arbetskraften hos dragdjur; jfr tröskverks-vandring. Larsson Hemmab. 285 (1916). Var lunkar oxarnas par / tåligt och sävligt runt i en tröskvandrings knarrande trä? Henrikson GökTig. 80 (1964).
-VERK. (trösk- 1803 osv. tröske- 1843) mekanisk anordning vari säd tröskas (jfr trösknings-verk); äv. oeg. l. bildl., särsk. om gammal (mekanisk) tingest som för mycket oväsen. Linnerhielm 2Br. 3 (1803, 1806). Dubbelrensande och sorterande tröskverk äro försedda med tvenne sållsystem med fläkt, körnare och sorteringsapparat. LAHT 1893, s. 356. Själv har .. (författaren) aldrig ägt någon dator. Manuskripten skrivs för hand och renskrivs sedan på ett gammalt tröskverk. SvD 22 ⁄ 8 1996, s. 37. jfr lång-, skak-, slag-, stift-tröskverk.
-hus. hus (se d. o. 1 j) för stationärt tröskverk; jfr trösk-hus. Botten i tröskverks huset .. och trapporne af 3 tums plank. Torsselius Tapetm. 48 (1831).
-vandring. jfr trösk-vandring. PT 1892, nr 78 A, s. 4. Utanför den darrande logväggen drogs tröskverksvandringen runt av sex till åtta par oxar. Lo-Johansson Stat. 2: 39 (1937). —
-VÄLT. (förr) vält (försedd med en l. flera valsar med taggar o. d.) avsedd för tröskning; jfr -bult, -vagn. VetAH 1777, s. 267.
B († utom i -karl. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till tröske, sbst.1): TRÖSKE-GOLV, -KARL, -LADA, -LOGE, -LÖN, -MAN, -MASKIN, se A. —
-SKÄPPA. skäppa (se skäppa, sbst. 2 c α) (spannmål) ss. ersättning för utförd tröskning; jfr trösk-lön. VDAkt. 1746, nr 660. (Jag har) för tröskeskäppa, hwarje 10de af Rågen och hwarje 11te af de öfrige Sädesslagen, låtit werk ställa aftröskningen. VDAkt. 1798, nr 25. —
-SLAGA, se A. —
-STOFT. stoft (se stoft, sbst.5 1) efter tröskning. Konungen j Syrien hadhe slaghet them j hiäl, och giordt them såsom tröskestofft. 2Kon. 13: 7 (Bib. 1541). Spegel (1712). —
-TID, -VAGN, -VANDRING, -VERK, se A.
C: TRÖSKNINGS-ARBETE~020. Att .. (volontären), som .. varit å trösknings-arbete uppå H:s sockens prästegård, (hade) vid pass kl. 6 om aftonen ensam derifrån bortgått. Calonius 3: 212 (1793). —
-MASKIN. (numera bl. mera tillf.) tröska. När jag frågade .. hvar jag kunde få en Trösknings-machine som icke vore alt för kostbar och med förmon kunde nyttjas? fant jag ingen, som viste gifva mig råd. VetAH 1751, s. 50. LAHT 1933, s. 586. —
-METOD. jfr metod 1. De s. k. rund- eller åttaknutslogarna .. vilkas egenartade planform direkt betingats av ålderdomliga tröskningsmetoder. Näsström SvFunkt. 19 (1930). —
-PLATS. (mera tillf.) tröskplats. Höghuset, inom vilket under ett tak skulle rymmas allt: djur, foder, stationär tröskningsplats, silor för spannmål (osv.). Sonesson BöndB 32 (1955). —
-TID. (numera bl. mera tillf.) trösktid. SvTyHlex. (1851). Vid Ladugatan stod den långa raden av logar, varifrån ljudet av slagorna hördes i tröskningstiden. SträngnHist. 771 (1959). —
-VERK. (†) tröskverk. Hälst som alla de .. nya Trösknings och Ränsnings wärken fallit så widlöftiga och dyra at ingen förutan stora förlager af slika kunnat blifwa ägare. HushBibl. 1755, s. 178.
D (†): TRÖSKO-TID, -VAGN, se A.
Ssg: tröskar-, äv. tröskare-lön. (†) lön åt tröskare; jfr trösk-lön. Tryskere, tagandis alleneste vdj theris tröskare lönn, spannemåle och icke penninger. G1R 18: 37 (1546). Tröskare-lön är vanligen 19:de tunnan. VetAH 1783, s. 31.
Spalt T 3012 band 35, 2009