Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TUSENGYLLEN, r. l. m. l. f. (Möller (1790), Björkman (1889)) l. n. (Weste (1807), ÖoL (1852)).
Ordformer
(tusendgyln- i ssg 1751 (: Tusendgylnblomster). tusengyllen (tw-, -send-, -ld-, -nd) 1640–1951. tusingyllen c. 1645)
Etymologi
[jfr d. tusindgylden; av mlt. dūsentgülden; se ARUN]
(†) om individ l. art av växtsläktet Centaurium Hill; jfr TUSEN-DYGD. Linc. Tt 3 b (1640). Tusengyllen, vanligen kallad Centaurium minus, växer i granskapet af hafvet i södra Sverige och blommar i Juli. Forshæll OrgPharm. 1: 185 (1836). Krook Handköpsben. (1951).
Ssgr (†): TUSENGYLLEN-EXTRAKT. extrakt av ”tusengyllen”, använt ss. (ingrediens i) läkemedel. Berlin Farm. 2: 360 (1851). Krook Handköpsben. (1951). —
-GRÄS. ”tusengyllen”. För Hiertasting tag 1. Hand full Tusengyllengrääsz. Lindh Huuszapot. 70 (1675). Blom Med. 27 (1801). —
-ÖRT. [jfr t. tausenguldenkraut] ”tusengyllen”. 2LinkBiblH 4: 67 (c. 1550). Blodrenande .. äro .. Renfana, Tusendgyllenört, Humble, Watnwäpling och Tjära etc. Haartman Sjukd. 56 (1765). Krook Handköpsben. (1951).

 

Spalt T 3251 band 35, 2009

Webbansvarig