| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II 1) -SLÅ, v., -slagning. [fsv. undirsla]
1) (utom i a numera bl. tillf.) gm slag anbringa (ngt) under l. underifrån; äv.: beslå (ngt med ngt) undertill; jfr slå under 6. Jttem xiij Nouembris kom til tijellen som sömad(es) tilhopa och kom(m)o til vndh(er)slagni(n)g vtj nya salen, ner gestebudh(et) stodh kom th(er) til Segelgarn – iiij bundt. SkeppsgR 1546. Med bräder underslagne tak. PH 5: 3474 (1752). Man beslöt att förse samtliga tak med underslagen panel. Fatab. 1960, s. 148. särsk.
a) [jfr nl. onderslagen] sjöt. fastgöra (segel) under l. vid rå o. d.; jfr slå under 8. Enär seglen underslås, måste de äldsta först brukas, och Skiepparen tilsee, det de renligen handteras. Sjöregl. 1741, 4: A 2 a. jfr segel-underslagning.
b) (†) i uttr. med underslagna ben, med benen vikta under sig. 2VittAH 12: 135 (1822, 1826). Nötkreaturen ligga ej på samma sätt (som hästarna), utan hvila vanligen på bröstbenet med underslagna framben. Sjöstedt Husdj. 2: 30 (1862). I sittande ställning med underslagna ben och händerna i knät. Hedin Transhim. 1: 453 (1909).
c) (numera mindre br.) till II 1 a (, 2): gm sömnad fästa (foder o. d.) under- l. nertill på klädesplagg l. täcke o. d.; ss. vbalsbst. -slagning äv. konkretare, om metoden; förr äv. i p. pf., om föremål: försedd med fäst foder o. d.; jfr slå under 6 slutet. Vnderslå itt gråskin foder vnder en Kåpa. Skråordn. 331 (1574). Ett gam(malt) Sängetäcke Blåå dwellk wid Canten Vnderslaget. BoupptSthm 1659, s. 117. Underslagning innebär, att vattolin eller lärft tråcklas på slagen och utefter hela framstycket. Varulex. Beklädn. 169 (1945).
d) (†) till II 1 d: sätta (sigill l. stämpel o. d.) under; jfr slå under 4. HärnösDP 1664, s. 96. Börandes .. (kungens sigill) altid underslås uti Hofcantzlerens, eller dens närwaro, som företräder dess ställe. HC12H 3: 111 (1713).
e) (†) till II 1 f, med avs. på brev l. bok o. d.: beslagta l. dölja. Ähre och åthskillige h. k. M:tz budh fångne och brefwen underslagne, så at almogen des innehold inthet hafwer fhået weete. RA I. 4: 426 (1598). (Om bokhandlare) wilia wreka, lasta och underslå the böcker, hwilcka sålunda, som nu förbemält är, (av censuren) pröfwade och gillade äre, så skola the .. straffas. KOF II. 1: 473 (1659). HärnösDP 1664, s. 96.
2) (†) till II 4: (mer l. mindre orättmätigt) lägga (ngt) under sig l. sitt välde; tillägna sig (ngt) (för att driva handel därmed; äv. i p. pf., om handel); äv. med indirekt refl. obj.; jfr slå under 5 a, b. G1R 11: 381 (1537). Här brukas myken underslagen handel med the främmandes pngr. 3SthmTb. 13: 198 (1623). Allmänna inkompster kunne inthet uthan bedrägerij af någon privat underslåes. RARP 4: 489 (1650). Att han med wåld hade underslagit sig Noriges Rijke som Kung Olof (Skötkonung) .. Sweriges Konung tillkom. Rudbeck d. ä. Atl. 1: 214 (1679). Ingen Mångelska .. (skall) wid Tull-Portar, eller på Gator ock Gränder .. något .. upkiöpa, eller sig underslå, utan skal all Handel därmed ske på Torg. PH 1: 125 (1719). Östergren (1964). —
(II 4) -SLÄKTE. i sht bot., zool. jfr släkte, sbst.2 4 a. Lindblom Log. 50 (1836). 2NF 13: 142 (1910; i fråga om jordloppor). Nitzelius BokTräd 107 (1958; bot.). jfr röding-undersläkte. —
(II 1 c) -SMIDE. (förr) om den kvantitet stångjärn med vilken hammarsmedja o. d. underskred det som den beviljats privilegium att tillverka; jfr smide 1 c o. rest-smide. Geijerstam Lev. 60 (1758). Undersmide kallas vid stångjärnshamrar någon del af det tillåtne qvantum stångjärn, som efter hammarskatten ägaren haft rättighet at utsmida, men ej medhunnit, af bristande driftvatten, eller andre omständigheter. Rinman (1789). —
(II 1) -SMÖRJA, -ning. (i fackspr.) jfr smörja, v. 2; i sht ss. vbalsbst. -ning. En sådan Sluss bygges .. på tvänne Medar, som vid nedläggningen väl undersmörjas med Talg och Olja. VetAH 32: 87 (1811). Den franska (lager)boxen är .. gjuten i ett stycke och anordnad enbart för undersmörjning. SJ 3: 286 (1906). —
(II 1 f) -SNILLA, -ning. (†) undansnilla (ngt); äv. med indirekt refl. obj.; jfr snilla, v. 2. Iagh wore den, som först undersnillade migh Kongl: Maij:tz Tull. VDAkt. 1669, nr 229. Den stulne eller undersnillade Säden. VexiöBl. 1813, nr 46, s. 3. En tjufnad .. allarmerar .. mera, än en undersnillning, begången af en förmyndare mot sin pupill. Biberg 3: 278 (c. 1823). —
(II 1 (e)) -SNITT. snitt under l. nertill; äv. (bokb.) konkret, motsv. snitt 3 a. Miller hade i elfenbensskaftet på ett instrument utan något undersnitt borrat en kavitet. OdontT 1896, s. 21. Undersnitt (dvs.) den nedersta snittkanten av en (skuren) bok. GrafUppslB (1951). —
(II 1 c) -SPEL, sbst.2 (sbst.1 se under, sbst. ssgr). (numera mindre br.) om stick l. spel (se spel, sbst.1 7 l γ) som spelare (vid spelets avslutning) saknar i det antal han skall ha, felande spel; jfr -stick 1 o. bet, sbst.7 2. För hvart och et Öfverspel betalas en point, likaså för hvart och et Underspel. UnderrBostSp. 4 (1803). Sedan spelaren (i vira) gjort 13 stick .. kan spelet slutas, ty öfverspel räknas ej, och ej heller pliktas för mer än två underspel. Hagdahl Fråga 298 (1883). Lundgren Koppel AuktBr. 20 (1923).
Spalt U 220 band 36, 2010