Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VARPA var3pa2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
vävn. låta (varptråd) löpa runt o. lindas upp (på en varpa (se VARPA, sbst.2)); äv.: inför vävning arrangera (varp) (se VARP, sbst.1) på vävstol, särsk. i uttr. varpa en väv, sätta upp (se sätta upp 9 a) väv; jfr REVA, v.5 2, RÄNNA, v. 3 a, UPP-RÄNNA 2. Serenius Ooo 1 b (1734). Garn til kjätting eller upränning sättes på krona, bobinas, warpas och skjäres til kjätting. Rothof 124 (1762). Den 27:de varpade jag en väf som grefvinnan ville roa sig med att väfva uti en liten väfstol. Rydström Armf. 133 (1814). Från bobinerna varpas .. ränningen på varporna. Sundén AllmogelVg. 61 (1903). Jag har varpat 1 170 trådar, jag har förskedat, solvat, skedat och dragit på. Nästan sex meter gardintyg skall det bli. GbgP 5/11 2007, s. 34.
VARPERSKA, f. (förr) kvinnlig varpare. Nyrén KlädFabr. 119 (1783). (Varpningen) utföres sålunda, att garnet .. öfverföres från spinnbobinerna till större s. k. varpbobiner, från hvilka det derpå medelst s. k. varpmaskiner af ”varperskor” upprullas på varpbommar. Key-Åberg TextilNorrk. 22 (1896).
Spalt V 452 band 37, 2014