Publicerad 2014   Lämna synpunkter
VATER- va3ter2, ssgsförled1.
Ordformer
(vater- (w-, -th-) 1580 (: Water glass) osv. vatten- 1875 (: vattenblindan). vatter- (w-) 1580 (: Watter glas)–1756 (: watterslag; sannol. fel för watterstag). wattn- 1730 (: Wattn blindans))
Etymologi
[av lt. water l. nl. water; jfr fht. wazzar, mht. wazzer (t. wasser), feng. wæter (eng. water); i avljudsförh. till gr. ὕδωρ (se HYDRO-); till den stam som äv. föreligger i VATTEN. — Jfr MID-VATERS]
ss. förled i ssgr betecknande ngt som hänför sig till l. har samband med vatten.
Ssgr: VATER-BLINDA. (vater- 1713 osv. vatten- 1730, 1875) (förr) råsegel som fördes under bogsprötet på blindrån; jfr blinda, sbst.3 Runius (SVS) 1: 317 (1713: waterblind; i vers). Bogsprötet och klyvarbommen förde vardera på underkant ett råsegel, det aktra benämnt ”vaterblinda”. Hägg TretungFl. 28 (1941). —
-BOM. [av lt. waterbom l. nl. waterboom] sjöt. om från fartygssida utskjutande rörlig bom (se bom, sbst.1 2 b) för förtöjning av skeppsbåt l. ss. fäste för undersegel. Gosselman SNAmer. 2: 20 (1833). Han tog ett skutt upp och över babordsrelingen och sprang vant ut på waterbommen, där den svävade rätt ut från fartygssidan, hängande i sitt toppstag. Wallander KnäppKanin 246 (1984). —
-BORD. [av lt. waterbord l. nl. waterboord] skeppsb. i vinkeln mellan däcksbalkar o. skeppssida (ss. förstärkning) anbragd långskepps gående bordläggningsplanka (vari spygatten är urholkade). Af hvad delar bestå Däcken? Af Balkar, Karflar, Ribbor, Knän, Fiskar, Vaterbord, Skärstockar, och Däck-plankor. FSjöbohm Skeppstakl. 123 (1792).
Ssgr: vaterbords-planka. skeppsb. vaterbord. Dalman 59 (1765).
-plåt. sjöt. jfr skarndäcks-plåt. Waterbords- eller stringer-plåtar läggas ofvanpå däcksbalkarnes ändar mot fartygssidan, fortlöpande från för till akter. Engström Skeppsb. 45 (1889). —
-PASS. [av lt. waterpass l. nl. waterpas] (†) vattenpass (se vatten-pass, sbst.1 2); äv. i adverbiell anv., i fråga om ngts läge: i nivå med vattenytan, i våg (jfr vatten-pass, sbst.1 1). Båtten-plankan (bör vara) af den längden, at hon räcker til halfwa drufwan på stycket, när det waterpass i sin låda ligger. Grundell AnlArtill. 1: 6 (c. 1695). Ett water pass med en giringz Låda. BoupptVäxjö 1781. Weste (1807). —
-SCHOUT. (-schaut 1747–1801. -schout 1748 osv.) [jfr d. vaterschout; av nl. waterschout; senare leden etymologiskt identisk med scout] (förr) om tjänsteman vid sjömanshus (se d. o. 2) som hade hand om sjömansförmedling o. mönstring av sjöfolk o. d., sjömanshusombudsman. Att vatterschauten tillkommer att pröfva thens skickelighet, insigt och erfarenhet uti siöväsendet, som antagen blifver af någon skeppare eller eljest anmäler sig till tiensts erhållande. 2RARP 17: 161 (1747). Inom sjömanshuset dominerade särskilt i början de sociala uppgifterna, för vilka ansvaret främst åvilade waterschouten. HT 1949, s. 190. —
-SKOT. [av nl. waterschoot] (numera mindre br.) tåg varmed underledsegel hålls ut; jfr skot, sbst.1 2. Ekelöf Skeppsm. 66 (1881). Östergren (1967). —
-STAG. [jfr d. vaterstag; av nl. waterstag] sjöt. på segelfartyg: stag (se d. o. 1) mellan stäv o. bogspröt nära vattenlinjen som underifrån stöttar bogsprötet; jfr stamp-stag. Rajalin Skiepzb. 175 (1730). Vaterstag .. Avser att motverka att peket böjs uppåt när belastningen i klyvarstaget ökar. Andersson Knop 43 (2002).

 

Spalt V 499 band 37, 2014

Webbansvarig