| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VENTILATION vän1tilaʃω4n, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) motsv. VENTILERA 1, särsk. i fråga om rum l. lokal l. byggnad o. d.: tillförsel (medelst teknisk anordning ss. (system av) fläkt(ar) o. d.) av (frisk) luft (o. utsläpp av dålig luft l. annan gas), luftväxling, vädring; äv. konkret, om anordning för luftväxling. Dalin (1855). Stenhus byggda af saltsjötegel blifva .. aldrig fullkomligt fuktfria; i sådana hus är det derför .. vigtigt att hafva god ventilation. Idun 1888, s. 161. Utbyte av luften i lokaler mot frisk luft äger alltid rum genom s. k. naturlig ventilation: luftväxling genom väggar, dörrar och fönsterspringor, etc. HandInd. 598 (1927). Vad sysslar ni med i centrala asbestgruppen? Först skulle det inte finnas vit asbest i ventilationen. Det gjorde det. Sen skulle det inte finnas blå asbest i gnistskärmarna. Det gjorde det. Karnstedt Gnistsk. 348 (1990). — jfr FÖNSTER-, TAK-VENTILATION.
2) (i fackspr.) motsv. VENTILERA 2: respiration l. andning. Sundberg (1926). Ventilation .. (dvs.) utbytet av syre och koldioxid i lungorna; ventilationen kan vara naturlig el. konstgjord (konstgjord andning). Lindskog (1997). — jfr LUNG-VENTILATION.
3) (numera mindre br.) motsv. VENTILERA 3: diskuterande l. överläggande o. d.; äv. konkretare, om enskild omgång av diskuterande osv. Bergv. 1: 464 (1695). Bemälte ärende, hvilket tilförene redan tvänne gånger varit under ventilation. 2RARP 12: 112 (1741). Efter många ventilationer lärer i dag blifvit afgiordt .. at kronprinsen hädanefter kommer at bivista statsrådsberedningen, så ofta han det åstundar. HT 1917, s. 170 (1824). ÖoL (1852). — särsk. motsv. VENTILERA 3 slutet: offentligt försvar (av avhandling). Hwalström SpecPaid. 266 (1773). Befinnes avhandlingen ej innehålla något .. som kan åstadkomma allmän förargelse, medgiver rektor dess ventilation. SFS 1950, s. 949.
-ANORDNING~020. anordning (se d. o. 1 a δ) för ventilation; jfr -apparat, -inrättning o. ventilerings-anordning. LärovKomBet. 1884–85, III. 9: 457. Den enklaste ventilationsanordningen består av vanliga väggventiler. HandInd. 599 (1927). —
-APPARAT. jfr -anordning. AB 1/4 1869, s. 1. Den tillfredsställande naturliga luftväxlingen samt de ändamålsenliga ventilationsapparaterna. Lundin NSthm 571 (1889). —
(3 slutet) -DAG. (numera bl. tillf.) dag för disputation. Linné Bref I. 1: 85 (1760). Disputationsexemplaret .. har ”4 april 1685” åtryckt som ventilationsdag, hvilken sedan med bläck ändrats till ”10 okt.”. Annerstedt UUH II. 2: 179 (1909). —
-FLÄKT. jfr fläkt, sbst.1 III 2. TSjöv. 1891, s. 431. Starkt buller från ventilationsfläktar. ForsknFramst. 1986, nr 4, s. 20. —
-HUV. jfr huv, sbst.1 1 a. SJ 3: 191 (1906). Motala glastak kan .. förses med ventilationshuvar och ventilationsluckor. SvByggkatal. 1955, s. 719. —
-HÅL. jfr -öppning. TT 1886, s. 167. Grundmuren (till huset) bör höja sig 1/2–1 meter öfver jordytan och vara ordentligt fogad samt försedd med ventilationshål. Arcadius Folksk. 17 (1903). —
-INRÄTTNING. (†) jfr -anordning. Blifva nu dessa tamburer .. illa ventilerade, och mycket sällan torde hos oss verksamma ventilationsinrättningar i dem finnas, så blifva de inom skolbyggnaderna verkliga magasin för förskämd luft. LärovKomBet. 1884–85, III. 9: 445. Auerbach (1916). —
-KANAL. jfr kanal 1 o. -rör. Ventilationskanaler för bortförande af skämd luft. LärovKomBet. 1884–85, III. 4: 249. Eftersom .. (köksfläktar) kräver separata ventilationskanaler kan de endast användas i småhus eller i flerbostadshus där man från början planerat för dem. ICAKurir. 1994, nr 7, s. 40. —
-LUCKA. lucka för ventilation; jfr ventil-lucka. Man har .. vidtagit en del anordningar för en förbättrad luftväxling i ljusgårdarna, framför alt genom att inrätta stora ventilationsluckor i glastaken. LärovKomBet. 1884–85, III. 9: 472. —
-LUFT. luft som tillförs gm ventilation. TT 1880, s. 10. Huset tillförs värme med hjälp av ventilationsluft som blåses in i rummen. ÄgaSmåh. 27 (1988). —
-RUTA. särsk. (i sht förr) i bil (l. annat fordon): mindre fönster för ventilation. Motorför. 1955, nr 1, s. 7. Det var ett ögonblicks verk för honom att peta upp ventilationsrutan och tjuvkoppla bilen. DN(B) 1958, nr 11, s. 12. —
-RÖR. rör (se rör, sbst.3 3) genom vilket ventilation sker; jfr -kanal, -trumma. TT 1874, s. 9. Till beredande af nödig luftvexling .. skola för hvarje rum finnas anbringade ständigt verksamma ventilationsrör af rund form. SFS 1884, nr 37, s. 13. Ventilationsrör .. (dvs.) rör, varigenom den varma luften i vevhuset kan avgå. Nerén (1930). —
-SKORSTEN~02 l. ~20. för ventilation avsedd skorsten (se d. o. 2); jfr -ugn o. luft-skorsten. TT 1871, s. 133. (Stallet) är försedt med en rad höga ventilationsskorstenar. TT 1899, Byggn. s. 25. —
-SYSTEM. system (se system, sbst.1 2) för ventilation; jfr -anläggning. AB 1/10 1869, s. 2. Ett väl fungerande ventilationssystem måste finnas för att avlägsna alla spår av skadliga och illaluktande gaser, som alstras vid behandlingen. Kräftsjukd. 192 (1930). —
-TEKNIK. jfr teknik 2. Ventilationstekniken har numera nått den utveckling, att man på den kan ställa vederbörliga kraf. LärovKomBet. 1884–85, III. 9: 503. En ny ventilationsteknik kan vara lösningen på plastbåtstillverkarnas styrenproblem. ArbMiljö 1990, nr 5, s. 8. —
-TEKNIKER. jfr tekniker 2 o. -teknik. TT 1887, s. 133. Vi söker ventilationstekniker till vår fastighetsförvaltning för att övervaka servicearbeten och inreglering av ventilations-, regler- och kyltekniska anläggningar. SvD(A) 6/6 1966, s. 25. —
-TRUMMA. jfr trumma, sbst. 1, o. -rör. TT 1877, s. 4. En god saluhall bör .. (ha) god ventilation genom fönster och ventilationstrummor. 2UB 1: 552 (1898). —
-UGN. (förr) jfr -skorsten. (Med en mantel kan ugnen) anordnas som ventilationsugn genom införande af frisk luft vid mantelns nedre del, hvarjemte den skämda luften i rummet bortskaffas genom särskilda öppningar. UB 5: 378 (1874). —
-ÖPPNING. jfr -hål o. ventil-öppning. TT 1874, s. 83. Ventilationsöppningarna för de allmänna kloakerna böra ligga i gatuplanet. Palmberg Hels. 83 (1889).
Spalt V 704 band 37, 2017