| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VISP vis4p, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; äv. (i Finl.) VISPEL, sbst.1, r. l. m.; best. vispeln (ÅboUnderr. 28/1 1868, s. 2, osv.) l. (vard.) vispelen (Broocman Hush. 6: 13 (1736) osv.); pl. visplar.
redskap (urspr. bestående av knippe av skalat (björk)ris, numera vanl. av sammanfogade (o. med handtag (o. vev l. motor) försedda) böjda spröt av metall l. plast) för vispning l. omröring o. d. (i sht i samband med matlagning); äv. om sådant (l. om sådant påminnande) redskap med annan användning (se slutet); jfr VISKA, sbst. Bureus Suml. 41 (c. 1600). Rör stadigt vthi henne (dvs. mjölken) medh Hwispen til thesz hon är kokat. Salé 58 (1664). Visplar böra med stor noggrannhet tvättas och all, emellan kvistarne och invid skaftet fastnad föda afskrapas. Friberg Kokb. 76 (1893). Vi gjorde (som vallpojkar) granna käppar och goda vallhorn och visplar och kvastar. Bengts Vargt. 14 (1915). Vispa ägg och socker poröst, cirka tre minuter med elektrisk visp. GbgP 11/10 1996, s. 16. Mamman hjälpte .. till med middagen en vardag, och medan de sjöng markerade hon rytmen med en visp mot grytlocket. Knutsson Kjærstad JagBrödWalker 421 (2009). — jfr GRÄDD-, MJÖL-, SIRAPS-, STÅL-, TRÄ-VISP o. MJÖL-VISPEL. — särsk. om sådant redskap använt för bestänkning l. bestrykning l. finfördelning o. d.; äv. om vispliknande slagverktyg för trumma. Emoot Matk på Kåhl och Trän .. är gammal pisz godh, sedan Solen nedergången är, therpå medh Wispar vthspridt. Risingh LandB 66 (1671). Digelprof ösas med en slef utur digelen och giutas öfwer en hwisp uti wattn, då silfret sig granulerar och blir renare at probera. NumismatMedd. 22: 180 (c. 1721). Då blodet förrunnit, fattade Panu en vispel och stänkte några droppar först på sig själf och därefter på de öfriga. Zilliacus Aho Panu 237 (1898). Stänktekniken går ut på att man med en visp eller borste stänker en väggyta i flera färger. TurÅ 1990, s. 178. Musiken lever och andas .. Det kan vara Schneiders svep med vispen eller Coburgers saxofon parallellt med sången. SvD 2/3 1997, s. 54. — jfr BORSTE-VISP.
-KVIST. (visp- 1755 osv. vispe- 1929) (i sht förr) (björk)kvist använd l. lämplig att använda vid tillverkning av visp; äv. om (från visp avbruten) sådan kvist med annan användning; jfr -pinne, -sticka. Warg 541 (1755). Man profvar med en vispqvist, om tårtan är färdig. Hagdahl Kok. 935 (1879). Nu tog .. (hon) en korg på armen och gjorde sig ärende att hämta vispekvistar, efter björkarna savade som bäst. Oliv Röst. 17 (1929). —
-MOSSA, äv. -MOSS. (visp- 1694–1891. vispa- 1798) (†) om (individ l.) art av släktet Lycopodium Lin., lumrar; särsk. dels om L. clavatum Lin., mattlummer, dels om L. annotinum Lin., revlummer. Bromelius Chl. 2 (1694). Har jag om .. (åkern) ännu ingenting at berätta mer än det, at .. Wispmoszan är grufweligen swår at röta och utrota. VetAH 1741, s. 139. Retzius FlOec. 432 (1806; om L. clavatum Lin.). Fries BotUtfl. 3: 228 (1864; om L. annotinum Lin.). WoJ (1891). —
-RIS. (visp- 1936 osv. vispe- 1963) (i sht förr) björkris lämpligt för l. använt vid tillverkning av vispar. I vårens och savningens tid satt hon i en backslänt och barkade vispris, hon skulle sälja vispar. Lo-Johansson Stat. 1: 57 (1936). —
-STARR. bot. starrväxten Carex digitata Lin. (med om visp påminnande axsamling). VetAH 1779, s. 167. —
-STICKA. (i sht förr) jfr sticka, sbst.1 1, o. -kvist. Almqvist TreFr. 2: 130 (1842). I ena ögonblicket tunn som en vispsticka, i andra .. uppblåst som hade han hunnit svälja en kubikmeter luft. Ruin SjunknH 31 (1956).
B (†): VISPA-MOSSA, se A.
C (†): VISPE-KVIST, -RIS, se A.
Spalt V 1406 band 37, 2017