| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VRED vre4d, n.; best. -et; pl. = (TullbSthm 17/4 1548 osv.) ((†) -er TullbSthm 15/12 1557, TullbSthm 21/8 1578); förr äv. VREDE, sbst.1, n.; best. -et; pl. -en.
1) handtag l. spak l. ratt o. d. gm vars kringvridning ngt kan låsas l. regleras o. d. särsk.
a) om handtag l. annat reglage gm vars kringvridning låskolv l. regel (se REGEL, sbst.2 2) o. d. regleras så att ngt (ss. dörr l. fönster l. lock) kan öppnas l. stängas l. låsas; särsk. om sådant knopp- l. spol- l. äggformigt handtag till dörrlås med fjädermekanism som låter kolv skjutas ut då handtaget släpps, dörrvred; äv. (o. numera ofta): dörrhandtag l. trycke (se TRYCK 3 a). TullbSthm 17/4 1548. Stora rutor i fönstren som .. gå inåt och stängas med wred. Palmstedt Res. 43 (1778). (Låskolven) tillbakadrages af ett roder .. som omvrides med tillhjelp af ett eget vred. Almroth Karmarsch 630 (1839). Smörbyttan .. försågs med lock, som i sin ordning fästes med ett vred, vilket med sina båda ändar grep in i en fördjupning i byttans ”öron”. Nordström Luleåkult. 179 (1925). Det visade sig att en kvinna hade blivit inlåst då vredet på insidan av dörren till soprummet saknades. GT 27/3 2015, s. 19. — jfr FÖNSTER-, LÅS-, PORT-VRED.
b) reglage i form av spak l. ratt o. d. varmed ngt ställs in l. regleras l. manövreras; särsk. (om ä. förh.) om viss typ av hävarm på hagelgevär (särsk. i uttr. engelskt vred). Så fort väfnaden är utspänd, hållas spännarens delar släta och tillsammans genom ett litet vred på midten. Ekenmark Hb. 27 (1820). Ältmaskinen bestod af en trågformig botten, hvaröfver en kannellerad rulle fördes fram och åter medelst ett vred af trä från rullens axel. LAHT 1891, s. 279. Reostaten har tvenne vred, medelst hvilka motstånden 10×1 och 10×10 ohm kunna erhållas. TT 1897, M. s. 99. (Hävarmen) böjdes bakåt över varbygeln, men vreds naturligtvis, då geväret skulle öppnas, åt sidan. Detta kallades ”engelskt vred”. Alm VapnH 195 (1927). Ett vred med två alternativ (för elbilen): normal laddning respektive snabb laddning. DN 12/3 2016, Allm. s. 38. — jfr SPÄRR-VRED.
2) om ngt som uppkommit gm vridning. särsk.
a) (förr) hopvriden bunt l. knippa (av garn l. tåg o. d.). Et wred hampetågor. NVedboDomb. Vårt. 1787, § 245. Vid .. (häcklingen) fastnade den oredda, kortare hampan, blånorna, under det att de långa fibrerna, tågorna, lades ihop till vred och bankades med en träklubba. LevTextil 53 (1987). — jfr TÅGE-VRED.
b) (i vissa kretsar) om gm naturliga rörelser i drivis uppkommen isränna. Ekman NorrlJakt 236 (1910). In i den (dvs. drivisen) gå långa remnor, vred, fall eller fällor, ibland slingrande sig jämnbreda miltals som åar. 2SvKulturb. 1–2: 250 (1934).
3) [eg. specialanv. av 2] (numera bl. ss. senare led i ssgr) (svår) buksmärta; tarmvred; förr äv.: vrickning l. benbrott; förr möjl. äv. allmännare: smärta l. värk. Suens hustru i Axamoo, en signerska emot wredet, sleet risz 15 slagh. ÄARäfst 109 (1596). Werck och wredh i naglan. Månsson Ört. 65 (1628). Hwilken som hafwer en swagh maga, som icke förmår smälta .. maaten, hafwer wrijdh, och magan är vpblåst. Månsson Åderlåt. 73 (1642). Wred .. sker när lederna komma i oordning af brytande, ryckande och wridande. Broman Glys. 1: 748 (c. 1738). Hannikainen (1893). — jfr BUK-, HALS-, STEN-, TARM-VRED.
(2) -ELD. gnideld, nödeld (se nödeld, sbst.2). The taghe WredhEeld (mot pesten) och hålle thet vthi theras huus niye dygn leffuandes, så at the ingen annen Eeld bruke. Berchelt PestOrs. D 6 a (1589). Arv 1946, s. 165.
Spalt V 1571 band 37, 2017