| Publicerad 2021 | Lämna synpunkter |
YNGLING yŋ3liŋ2, sbst.2, m.//ig.; best. -en; pl. -ar (1Joh. 2: 13 (NT 1526) osv.) ((†) -er G1R 22: 215 (1551), RP 6: 149 (1636)).
ung man (som (just) lämnat pojkåldern o. är på väg in i vuxenåldern); särsk. med tanken riktad på den naivitet l. impulsivitet l. bristande erfarenhet o. d. som anses känneteckna den som ännu ej uppnått full mognad; ngn gg äv. allmännare, dels om ung person utan avseende på kön, dels om liten gosse, dels om ungt djur. Idhra söner och idhra döttrar skola prophetera, och idhra ynglinga skola få see syner, och idhra åldersmän skola drömma drömmar. Apg. 2: 17 (NT 1526). Them, som hafwa vthrotat barnskoorne, kallar man Ynglingar. Schroderus Comenius 232 (1639). (Han) will .. taga den bäste yngling, som kan finnes ibland wore fööll och kalfwar. Carlquist Herdam. II. 8: 190 (i handl. fr. 1700). En Yngling om 5 år, som haft god hälsa, wardt oförmodeligen .. sömnig och het, samt fick snufwa. Alm(Ld) 1770, s. 37. Ynglingar af bägge könen. VDAkt. 1825, nr 340. En hwar kunde inse, att rikets tillstånd fordrade på tronen, icke en yngling, utan en man. Fryxell Ber. 5: 36 (1831). Före andra världskriget hade det varit naturligt för en begåvad yngling ur den svenska borgerligheten att göra sin bildningsresa till Tyskland. Östling NazSensm. 255 (2008). — jfr ADELS-, HJÄLTE-, HÄDAR-, PROLETÄR-, SKOL-, STUDENT-YNGLING m. fl.
B: YNGLINGA-FÖRBUND. (numera bl. i skildring av ä. förh.) förbund (se d. o. 6 b) för l. bestående av ynglingar med visst gemensamt intresse; jfr -förening. AB 11/7 1845, s. 3. Inom detta ynglinga-förbund hörde man för första gången Geijers med ovansklig skönhet prunkande dikter .. uppläsas eller sjungas. MinnSvNH 6: 319 (1855). —
-FÖRENING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr förening 7 c o. -förbund. AB 24/3 1851, s. 3. En ynglingaförening (har) blifwit bildad, hwilken utgöres af medlemmar tillhörande de sex evangeliska församlingarne. JönkP 23/5 1868, s. 3. —
-GESTALT. (ynglinga- 1847 osv. ynglings- 1804–1933) (numera bl. tillf.) gestalt (se d. o. 2 a) påminnande om l. kännetecknande för en yngling. Yngling sjelf, ikläd dig den kända ynglingsgestalten! Adlerbeth Æn. 24 (1804). (Sten Selanders) ynglingagestalt, lite böjd som om han just lagt av sig ryggsäcken, skall inte längre skynda fram längs Stockholms gator eller möta hans vänner på fjällstigarna. 3SAH LXVI. 1: 255 (1957). —
-HJÄRTA. (ynglinga- 1837 osv. ynglings- 1819–1914) (i sht i poetiskt spr.) om ynglings hjärta (ss. säte för starka l. stormiga känslor o. d.). PoetK 1819, 1: 84. I ynglingshjertat grodde hatets brodd. Crusenstolpe Mor. 5: 61 (1843). —
-KRAFT. (ynglinga- 1818 osv. ynglings- 1824–1944) (numera bl. tillf.) kraft l. styrka som utmärker l. tillhör en yngling. Stadd på sin ålders gräns emellan yngling och gubbe, / Ägde han ynglingakraft. Adlerbeth Ov. 318 (1818). —
-KUNG, förr äv. -KONUNG. (numera bl. tillf.) yngling som är kung. Återigen hänfördes de af förtjusning, då de sågo ynglinga-kungens blossande kinder och lågande ögon. Fryxell Ber. 15: 126 (1848). —
-KÄNSLA. (ynglinga- 1819 osv. ynglings- 1824–1902) (numera bl. tillf.) känsla hos l. karaktäristisk för yngling. Derföre har jag länge önskat, att en gång inför allmänheten, i mannens mognare och kallare reflexion, få uttala min ynglinga-känsla för denna ädla, behagliga Skald. Hammarsköld SvVitt. 2: 29 (1819). —
-LAG. [benämningen skapad av kulturhistorikern S. Erixon (1888–1968)] (förr) om sammanslutning l. grupp av ynglingar som i det förindustriella Sverige arrangerade fester l. danser o. d.; jfr lag, sbst.3 14. Fatab. 1921, s. 95. Ungdomens nöjesliv blomstrade i ynglingalagen. Folkliv 1950–51, s. 207. —
-LIK. (ynglinga- 1904 osv. ynglings- 1784) (numera bl. tillf.) som till utseendet l. i annat avseende påminner om en yngling; jfr ynglingaaktig. Thorild (SVS) 2: 5 (1784). Det är knappast av senilitet Ball hoppat över Adenauer, som var föga ynglingalik ens när han började som tysk kansler. DN 29/6 1984, s. 14. —
-LIV. (ynglinga- 1832 osv. ynglings- 1855–1893) (numera bl. tillf.) ynglings liv; äv.: liv karaktäristiskt för en yngling. LdVBl. 1832, nr 26, s. 2. Han bygger och bor i en snyta mellan Polacksbacken och Fyrisån. Något friskt ynglingslif för han visst icke, utan ett sjukligt åldringslif i punsch och cigarr-os. SthmAftonp. 14/3 1872, s. 1. —
-LYNNE. (ynglinga- c. 1800 osv. ynglings- 1848–1907) (numera bl. tillf.) lynne hos l. karaktäristiskt för en yngling; jfr -sinne. Ännu de första campagnerna lådade det vid Konungens ynglingalynne att höra poikar mer än vuxna män. HSH 7: 208 (c. 1800). —
-MOD. (ynglinga- 1851 osv. ynglings- 1832–1860) (numera bl. tillf.) mod hos l. karaktäristiskt för en yngling. Nyberg 2: 22 (1832). Ynglingamod och livsmod, full fart framåt bara. DN(A) 31/3 1964, s. 14. —
-SINNE. (ynglinga- 1830 osv. ynglings- 1820–1901) (numera bl. tillf.) sinne hos l. karaktäristiskt för en yngling; ljust l. glatt sinne; jfr -lynne. PoetK 1820, 2: 16. Att, jemte den belöning, som ligger i sjelfwa erhållandet af Magisterkransen och hwilken för ynglingasinnet redan eger ett högt wärde, ytterligare hedras och uppmuntras genom Hennes Maj:t Drottningens .. höga närwaro. SD 1830, nr 138, s. 1. Som mannen med ynglingasinnet, oföränderlig i alla väder, i med- och motgång, står .. (han) för minnet. DN 30/11 1984, s. 44. —
-SJÄL. (numera bl. tillf.) själ (se själ, sbst.1 2) hos l. karaktäristisk för yngling; äv. metonymiskt, om person med sådan själ (jfr själ, sbst.1 3). Detta verkligen storsinta och modiga tal ur den rena ynglingasjälen. Bremer NVerld. 3: 381 (1854). Numera är det 100 000-kronorsfrågor, kvitt eller dubbelt många gånger om som denne skönlockige ynglingasjäl fightas om. SvD 22/6 1975, s. 15. —
-SKARA. (yngling- 1830–1942. ynglinga- 1837 osv. ynglings- 1817–1932) (numera bl. tillf.) skara (se skara, sbst.1 a) av ynglingar. När i trots af motande ynglings-skaror / Hon begär sin sköna Nearkus åter. Adlerbeth HorOd. 120 (1817). —
-STÄMMA. (ynglinga- 1867 osv. ynglings- 1899–1936) (numera bl. tillf.) ynglings stämma. AB 2/8 1867, s. 2. Han knackade på. En ynglingastämma ropade ”stig in”. NDA 1890, nr 56 B, s. 3. —
-TID. (ynglinga- 1842 osv. ynglings- 1784 osv.) (numera bl. tillf.) tid (se tid, sbst. 3) då ngn är l. var yngling; jfr -ålder, -år. Språks lärande hörer .. mera för barnåren, än wetenskaperna; dessa åter mera för ynglingstiden. ÅbSvUndH 83–84: 317 (1784). —
-ÅLDER. (yngling- 1876. ynglinga- 1794 osv. ynglinge- 1611–1876. ynglings- 1799 osv.) (numera bl. tillf.) ålder då ngn är l. var yngling (förr äv. barn); äv. dels metonymiskt, koll., om personer i sådan ålder, dels bildl. (särsk. om tidigt (o. ofullbordat l. ännu ej fulländat) skede i ngts förlopp l. utveckling); jfr -tid. Första barnaåldren .. sträcker sigh till thet tridie eller fierde ååret; ynglingeåldren .. in till thet tijonde. Forsius Phys. 304 (1611). Ynglinga-åldren har än ej den kallelsen, at Reformera sederne. Hasselroth Campe 191 (1794). För att skåda dessa, för den italienska konstens tidigaste ynglingaålder så märkliga målningar färdas alltjemt konstens vänner till Assisi. Ljunggren Resa 233 (1871). Från ynglingaåldern till mannaåldern blev en människa mycket förvandlad. Moberg Utvandr. 387 (1949). —
-ÅR. (ynglinga- 1794 osv. ynglinge- 1794. ynglings- 1744 osv.) (numera bl. tillf.) i sht i pl., sammanfattande: ynglingatid; jfr -ålder. Lagerström Bunyan 3: 113 (1744). Han mognade till man ännu innan ynglingaåren voro till ända. Holmström Benj. 201 (1932).
C (†): YNGLINGE-ÅLDER, -ÅR, se B.
D († utom i -tid, -ålder, -år): YNGLINGS-BLOMMA. (†) om rödblommig kind hos yngling; jfr blomma, sbst. 3 b. Ynglingsblomman har ej lemnat detta sedermera något hårda och vandaliska anlete. Atterbom Minn. 1: 212 (1817). —
-GESTALT, -HJÄRTA, -KRAFT, -KÄNSLA, -LIK, -LIV, -LYNNE, -MOD, -SINNE, -SKARA, -STÄMMA, -TID, -ÅLDER, -ÅR, se B.
YNGLINGASKAP, äv. YNGLINGSKAP, n. (Thomander Pred. 1: 225 (1849) osv.) ((†) r. l. m. Lucidor (SVS) 341 (1673; uppl. 1997)) (numera bl. tillf.) om egenskapen l. förhållandet att vara yngling. Huad ynglingskapen seen för Plågor mäd sigh förer, / .. Besinne huaar ok En som Åhren öfwer stått. Lucidor (SVS) 341 (1673; uppl. 1997). 60 år. En bra bit från ynglingaskap och svendom. SkånD 25/10 2016, s. A30.
Spalt Y 30 band 38, 2021