| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PUBLICITET pub1lisite4t l. 0104, r. l. f.; best. -en.
1) förhållandet att vara (l. bli) offentlig (se d. o. 2) l. tillgänglig för l. känd av allmänheten, offentlighet; äv. i sådana uttr. som ge, få, vinna publicitet (jfr 2), göra resp. bli allmänt bekant l. känd. MoB 6: 45 (1782). Som äktenskapet .. kan inverka på tredje mans rätt, så bör det .. hafva vederbörlig publicitet. Schrevelius CivR 3: 47 (1849). Den art af publicitet, som består deruti att öfverläggningarne (i riksdagen) hållas för öpna dörrar med fritt tillträde för åhörare. Svedelius Statsk. 1: 143 (1868). Rättsgrundsatserna om intecknings .. publicitet. EkonS 2: 152 (1895). SvRiksd. I. 7: 129 (1932). — särsk.
a) (†) om persons vistelse l. uppträdande i offentliga lokaler o. d. Sweitsarne vela icke tillåta någon publicitet åt Könet. Björnståhl Resa 2: 152 (1773).
b) om förhållandet att en skrift o. d. publiceras. SNilsson (1824) hos Berzelius Brev 14: 30. Då mitt arbete beretts publicitet (i en viss publikationsserie). Svanberg HeidenstFröd. VI (1934).
c) (†) om förhållandet att en skrift kan köpas av allmänheten. Denna bok äger icke fullkomlig publicitet; den lilla uplagan deraf har blifvit af Författaren .. utdelt til några vänner. JournSvL 1797, s. 142.
d) (†) om spridning som en skrift l. tidning har. SvLitTidn. 1817, sp. 421. Vid slutet af 1809 hade Journalen vunnit den publicitet, att jag .. 1810 kunde förvandla den till Dagblad. PAWallmark i BL 19: 366 (1852).
2) om förhållandet att (ofta) uppmärksammas i press l. radio l. offentliga föredrag o. dyl. l. att pressen osv. (ofta) sysslar med l. omnämner ngt l. ngn; ofta i sådana uttr. som ge ngt l. ngn (stor) publicitet l. få l. vinna o. d. publicitet (jfr 1). Leopold 3: 126 (1798, 1816). Våra skådespelare ha ju mer publicitet än de flesta andra människor. SvD(A) 1931, nr 243, s. 9. På vissa områden skulle det .. vara till nytta om det allmännas hjälpåtgärder finge större publicitet. Därs. 1943, nr 22, s. 15.
3) (numera bl. tillf.) tidningsmannavärksamhet, tidningsväsen, (tidnings)press, publicistik. SC 1: 102 (1820). Man har kallat Olof Dalin den svenska publicitetens fader. Sturzen-Becker 1: 146 (1845, 1861). GHT 1945, nr 298, s. 10.
1) princip innebärande att (full) offentlighet ges åt ett företags ekonomiska förhållanden o. d. Sanden StålRom. 239 (1929).
2) jur. om den grundsats (ofta kallad den materiella publicitetsprincipen) beträffande rättigheten till fast egendom enl. vilken offentliggörandet av egendomsförvärv gm inskrivning i offentligt register (fastighetsbok) utgör förutsättning för fullt rättsskydd; äv. i uttr. den formella publicitetsprincipen, om grundsatsen att fastighetsbokens innehåll bör vara tillgängligt för alla som ha ett berättigat intresse av att ta del därav. 3NF (1932). —
-STRID(EN). hist. om den strid rörande offentliggörandet av statsskuldens storlek o. d. som fördes vid riksdagen år 1800. SvH 8: 225 (1905). —
-SYSTEM(ET). system för offentlig tillsyn över försäkringssystemet, innebärande skyldighet för försäkringsanstalterna att (efter bestämda föreskrifter) offentligt redogöra för sin värksamhet(s ekonomiska förlopp). EkonS 2: 682 (1902).
Spalt P 2321 band 21, 1955