| Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPRINT sprin4t, sbst.1, r. l. m. (VetAH 1740, s. 232, osv.) ((†) n. Dähnert (1784)); best. (ss. r. l. m.) -en; pl. (ss. r. l. m.) -ar (HovförtärSthm 1712, s. 1481, osv.) ((†) -er Sahlstedt (1773)).
(mindre) av metall l. trä, äv. annat material, tillverkad (kilformig l. rak o. med huvud l. dyl. försedd) pinne l. ten o. d. avsedd att anbringas i därför avsett (avsedda) hål för att där tjäna ss. spärr l. stöd l. fäste l. svängaxel o. dyl. l. för att hålla två (l. flera) föremål kopplade till varandra o. d. HovförtärSthm 1721, s. 788 (i lås). Oförmärkt drog han sprinten ur jernkedjan, som sammanhöll båda kälkarne, och gaf hästarna en släng, hwarwid bak-kälken blef qwar på isen. Afzelius Sag. X. 2: 93 (1866). Denna banke (på framkälken i en timmerdoning) är genom en sprint och en vanlig svänganordning vridbar mot själfva kälken, hvarigenom dennas häftiga vridningar i vägkrökarna ej så hastigt inverka på lasset. Ekman SkogstHb. 59 (1908). (Valpen) ska väl inte pinas .. i sin låda, säger Per-Lennart, tar sprinten ur märlan och lyfter på locket. Widegren RaggUng. 42 (1938). Ribban [vid höjdhopp] skall vila på sprintar högst 8 cm. långa. Östergren (1944). Mässingsgångjärn bör helst ha sprint av mässing. Ljungqvist Slöjdb. 155 (1957). Vi har en sprint av trä till källardörren på landet; liknande träsprintar kan användas för att hålla igen luckor o. dörrar ombord på mindre båtar. SAOBArkSakkSvar (1980). — jfr AXEL-, BILL-, HJUL-, PROPELLER-, SAX-, SCHACKEL-, SLAG-, SLUT-, SMÄLT-, STOPP-, ÄND-SPRINT. — särsk.
a) tekn. i uttr. kluven, i sht förr äv. dubbel sprint, saxsprint; jfr DUBBEL, adj. 1. Trefott (lagad:) 4 Nÿa dubla Sprintar 12 (öre kopparmynt). HovförtärSthm 1712, s. 1481. SAOBArkSakkSvar (1980: kluven sprint).
b) (förr) om kraftigare (kilformig) sprint använd att sammankoppla tvenne kedjor åtdragna kring ett timmerlass med varandra på så sätt att sprinten slogs in i en av lassets stockar antingen genom en länk av den ena kedjan, dessförinnan instucken i en länk av den andra, l. genom två länkar (en från vardera kedjan) samtidigt. Fredenberg Sågtimm. 29 (1892). Ekman SkogstHb. 61 (1908).
-HÅL.
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till b, om hål (i stock l. därav framställt virke) efter sprint. Ekman SkogstHb. 63 (1908; i planka). —
-KEDJA. (förr) kedja (se kedja, sbst. 1) bestående av medelst sprintar successivt förenade lameller av plåt. Tigerhielm 24 (1867; på lavett). —
-STEK. sjöt. i sht förr använt stek (dvs. ett slags sjömansknut) vid vars slående en sprint kommer till användning (fungerande ss. spärr för steket). Hägg Flagga 65 (1937). —
-SÄKRING. (mera tillf.) tekn. om säkring av skruv l. mutter o. d. som innebär att sprint placeras i därför avsett hål på skruven osv. (varigm denna spärras i visst läge); äv. konkret, om anordning med sprinthål o. sprint, varigm sådan säkring åstadkommes. Säkring i särklass, — lika effektiv som .. sprintsäkringar — men enklare att montera och billigare. SvD(A) 31/5 1938, s. 1. SAOL (1973).
Spalt S 10129 band 29, 1985