Publicerad 1991 | Lämna synpunkter |
STOM stωm2, sbst.2, r. l. m. (Schultze Ordb. 5092 (c. 1755) osv.) ((†) f. VDAkt. 1751, nr 467; n. Därs. 1677, nr 327 (: ståmmet, sg. best.), Därs. nr 368); best. stommen (ss. n. stommet); pl. stommar (förr äv. att hänföra till sg. stomme, KOF 1: 235 (1575: Prestastommar) osv.) ((†) -e LMil. 1: 3 (1680); -er (förr äv. att hänföra till sg. stomme) Stiernman Riksd. 660 (1611), Bonsdorff Kam. 93 (1833: Capellans Stomber); -rer RA I. 3: 110 (1593: stomrerne, pl. best.)); förr äv. STOMN, r. l. m. l. f. (VDAkt. 1676, nr 182, Schultze Ordb. 5092 (c. 1755)) l. n. (Hagström Herdam. 3: 626 (i handl. fr. 1651)); best. -en; pl. -ar (förr möjl. äv. att hänföra till sg. stomme, G1R 29: 618 (1559: clockara stommnar), FörarbSvLag 4: 220 (1695)) l. -e (G1R 27: 14 (1557)) l. -er (förr möjl. äv. att hänföra till sg. stomme, G1R 18: 635 (1547), Rabenius Kam. § 248 (1825)); förr äv. STOMME, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar? l. -er? (se ovan); förr äv. STUM, sbst.2, l. STUMN, r. l. m. (l. f.); best. -en; pl. -ar (VDAkt. 1666, nr 186) l. -er (OxBr. 12: 159 (1613), Därs. 161).
1) (i sht förr) kam. till moderförsamlings präst hörande, ss. lönetillägg utöver det eg. prästbostället tilldelat lönehemman i annexförsamling (l. i moderförsamlingen), stomhemman (se d. o. 1); äv. om sådant hemman tilldelat biskop (i ssgn BISKOPS-STOM) l. kyrka (i ssgn KYRKO-STOM) l. kloster (i ssgn KLOSTER-STOM). Degregården skulle liggie under Stompnen. VgFmT II. 2—3: 90 (1528). Af samme stomner hade (prästerna i Växjö stift) .. en fri vid hvarie ridkyrkio, och derutöfver vele the hafve en stompn fri vid sielfve sätekyrkiene. HT 1895, s. 329 (1563). Wij haffwe .. effterlåthet deres (dvs. invånarnas i Gamla Lödöse) kyrkeheerde till hans vppehälles förbättringh Sköfde sochn med dess stumpn. PrivSvStäd. 5: 345 (1620). Stomb till Piätterydz Prästegård är Svinaberga Skattehemman. VDAkt. 1735, F III 7. Brefvet rör min stom i Gårdsby. Tegnér Brev 10: 82 (1841). (Pastorn) fick år 1611 .. tillstånd att bo på stommen Westerkyrke, som nu blef boställe, hvaremot förra prestgården .. blef stomhemman. Warholm Herdam. 2: 70 (1874). TurÅ 1936, s. 105. — jfr BISKOPS-, KAPLANS-, KLOCKARE-, KLOSTER-, KYRKO-, PRÄST-, PRÄSTBOLS-STOM o. SÄTES-STOMN.
2) [möjl. föreligger (delvis) sammanblandning med STAM, sbst.3] (utom i ssgn STOM-HEMMAN numera bl. om ä. förh.) stam (se STAM, sbst.3 II 14), stamhemman, stamfastighet; äv. om boställe (se d. o. 3) l. rotehemman. Såsom Ryttarebönderne sig öfwer deras stombe och tildelningar åtskillige Resolutioner som särdeles 1660. utwerkat (osv.). LMil. 1: 3 (1680). I följd .. (av kungl. maj:ts kungörelse angående rekognitionsskogar) blifwa de på skogen anlagde och Bruket förbehållne torp eller odlingar såsom bolstäder och stommar för de nya hemman, som af skogsmarken skola inrättas. Bergv. 4: 363 (1811). Angående ersättning för Haghults stom åliggande roteringsskyldighet. KrigVAT 1854, s. 568. (Det) berättades .. att prosten Stenberg fick bud efter sig till Järns stom, där (kapten) Ljungstedt låg och drogs med döden. GbgMP 10/4 1947, s. 8. — jfr DONATIONS-, DRAGONE-, KAVALLERIRUSTNINGS-, RUSTHÅLLS-, RUSTNINGS-, RYTTAR-, SOLDAT-STOM o. TILLDELNINGS-STOMN.
-BONDE. (stom- 1730 osv. stomme- 1641—1701) (förr) bonde som brukade stom. VDBötB 1641, s. 152. Banér GenGuvBer. 119 (i handl. fr. 1666). —
-GÅRD. (stom- 1593 osv. stomme- 1676—1677)
1) till 1: gård (se gård, sbst.1 6, 6 b) utgörande stom. RA I. 3: 109 (1593). Osbeck Lah. 153 (1796).
-HEMMAN. (stom- 1723 osv. stomme- 1787)
1) kam. till 1: hemman (se hemman, sbst. 2) utgörande stom; jfr annex-, mensal-hemman. ResolPrestBesvär 1723, § 16. De ecklesiastika fastigheterna, i stort sett liktydigt med prästgårdsjord, finns än så länge kvar (på Öland) och är i många socknar fördelade på flera byar, stomhemman. TurÅ 1974, s. 70.
2) (kam., Finl.) till 2: stamhemman. HH 25: 2, s. 44 (1809). Bonsdorff Kam. 119 (1833). Strinnholm Hist. 3: 308 (1848; om förh. i Frankrike på 700- o. 800-talen). FolklEtnSt. 4: 110 (1931). Smeds Malaxb. 64 (1935). —
(1, 2) -JORD. jord tillhörig l. utgörande stom. DA 1771, nr 224, s. 3. Hülphers Norrl. 4: 99 (1779). —
(2) -LYCKA. (förr) lycka (se lycka, sbst.2) tillhörig soldatstom. PT 1908, nr 198 A, s. 1 (från Dalsl.). —
(2) -LÄGENHET~002, äv. ~200. (i Finl.) kam. stamfastighet; jfr lägenhet 9. Hannikainen (1893). Minnesskr1734Lag 1: 441 (1934; om förh. i Finl.). —
(1, 2) -ÖRES-PENNINGAR, pl. (†) om böter l. avgift l. skatt som erlades av stom? Taxan aff Åbo stadh .. Stompöris peningar .. 133 m(ark) 3 1/2 ör. HFinlKamF 4: 92 (1582).
B (†): STOMME-BONDE, -GÅRD, -HEMMAN, se A. —
Spalt S 12121 band 31, 1991