Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÄMBAR äm3ba2r, n. (Hebr. 9: 4 (NT 1526) osv.) ((†) r. l. m. HFinlÖ 440 (1730), Bellman (BellmS) 5: 86 (1783)); best. -et; pl. = (G1R 2: 268 (1525) osv.) ((†) ämbrar HovförtärSthm 1696 A, s. 1960, SvKulturb. 1–2: 120 (1776)); pl. best. -en (UHiärne 2Anl. 24 (1702) osv.) ((†) -na SP 29/11 1817, s. 4 (i vers), Östergren (1970)); äv. (numera bl. i Finl.) ÄMBARE, n.; best. -et; pl. -n (Boivie SvSpr. 110 (1820) osv.) ((†) = Barckhusen Cotossichin 96 (1669), VLitt. 3: 535 (1902)); förr äv. ÄMMAR, n.; pl. =.
1) om kärl för förvaring l. transport av ngt (i sht vatten); särsk. (o. i sht) om med fällbart handtag försett kärl, hink; äv. med inbegrepp av l. om innehållet (o. i denna anv. ibland svårt att skilja från 2); förr äv. i uttr. så l. så många ämbar vatten, om straff bestående i att kallt vatten hälls över den dömde; jfr SÅ, sbst. G1R 2: 268 (1525). Sohnen (dömdes till) 35 slagh och 3 ämber waten. ÄARäfst 45 (1596). At the kärille; såsom byttor, ämbar, bunkar, tytor, gipor, etc. hwaruti fiskarne läggas och insaltas. Broman Glys. 3: 627 (c. 1740). Ämbare af godt sulläder, wäl sömmade och jemnt beckade inuti. SFS 1847, nr 32, s. 40. Förvaltningen vid Kungl. Skånska dragonregementet infordrar .. anbud å .. 9 ämbar af väf. TLev. 1907, nr 15, s. 1. Mitt i båten står en mäktig kittel på sina 4 ½ hl. och i den hållas några dussin ämbar sjövatten i kok. Ruhe Hurley Vild. 283 (1928). Hon klev upp på vinden med ett ämbare vatten och en kvast. Vasabl. 10/7 1983, s. 9. — jfr BRAND-, BRUNNS-, DISK-, KOPPAR-, LÄDER-, LÄSK-, SALLAD-, SEGELDUKS-, SKUL-, SKUR-, SKÖLJ-, SLASK-, SLUBB-, SLÄCK-, SOP-, TJÄR-, TRÄ-, VATTEN-ÄMBAR m. fl.
2) (†) ss. i vissa trakter använt rymdmått för vätska (i sht vatten) motsv. 4–6 kannor (dvs. ungefär 10,5–15,5 liter); jfr 1. (Lat.) Vrna, (sv.) fyra congi, thet är widh sex kannor itt sådana embor at otta göra een tönno. VarRerV 47 b (1579). 1 koppar kettill om et Embar. BoupptSthm 11/7 1645. Tullgren Skadeins. 53 (1906).
3) (†) om hylsa l. kort rör, ss. senare led i l. elliptiskt för PUMP-ÄMBAR. Widare ser man wid detta Pump-werket en Pum(p)stång med desz handtag .. och wid den andra ändan Ämbaret eller Kolfwen. Triewald Förel. 2: 153 (1729, 1736).
-OK. (förr) ok (se ok, sbst. 3 c) för ämbar. Till ämbar-ok tagas lätta och mjuka trädslag, helst al. Cnattingius 94 (1876, 1894). —
-SEGEL. [jfr nl. emmerzeil, ä. t. emmersegel] (†) om ett slags fyrkantigt segel för mindre fartyg; jfr spri-segel. Rajalin Skiepzb. 197 (1730). Efter siö-språket kallas Slup ett roddarfartyg, om 4 till 16 åror med 2 master och ämbar-segel. Fischerström 4: 118 (1792). Dalin (1855). —
-TALS, adv. ämbarvis; jfr -tals 1 (se sp. T 334). Broman Glys. 3: 123 (c. 1730). Det der molnet kan icke annat än ösa ned ämbartals. Hagberg Shaksp. 11: 332 (1851). —
-VIS, adv. (ämbar- 1838 osv. ämbars- 1879 osv.) i (hela) ämbar; särsk. i hyperbolisk l. oeg. l. bildl. anv., i fråga om (mycket) stor kvantitet l. stort mått (av ngt); jfr -vis I 1 b slutet (se sp. V 1356) o. -tals. Begjutas ämbarwis med friskt kallt watten. Lovén Anv. 89 (1838). Ondt i kroppen .. botas ej genom ”Smörja” och hjelpes ej genom att nedsvälja ämbarsvis af medicin. GotlAlleh. 23/5 1879, s. 1.
B: ÄMBARS-VIS, se A.
Spalt Ä 142 band 39, 2023