| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AKT ak4t, sbst.1, r. l. m. (m. Brasck Förl. son. A 1 b (1645), Sahlstedt (1773), Claëson 1: 210 (1858), Lundell (1893); f. Dähnert (1784)); best. -en; pl. -er ak3ter2 (a`(cter) Weste).
Anm. Den lat. pluralformen acta användes stundom oförändrad (äfv. skrifven akta) med uttalet ak3ta2 i bet. II; se för öfr. anm. till II a o. c.
I. handling; ngt, som (göres l.) är gjordt l. utfördt.
1) (†) i allm.: ngt utfördt, handling, gärning, dåd, bedrift, förehafvande. RARP 1: 64 (1627). Några .. bårgare .. hava förgömpt sigh ij gravarna strax der hos, der Capitenen mördatt blef, och hava de samma act noksampt kunnad afsee. J. Banér i Oxenst. brefv. 6: 47 (1629). Den medh S[alig] Kongl. M:ttz lofflige acter och blodh .. förvärffuede rijksens .. reputation. A. Oxenstierna Skr. 1: 479 (1633). — om yttre handling, afsedd att utgöra en hänvändelse till Gud l. dyl.; jfr 3. (Barnen böra) wänias til at tiena honom (dvs. Herren) .. hemma .. medh händers vplyfftande, läsande, siungande, och andre andelige Acter. J. Matthiæ 1: 182 (1658). — jfr RELIGIONS-, TROS-AKT m. fl. samt. AUTODAFÉ.
2) [jfr t. akt, fr. un acte de justice] (numera mindre br. utom filos.) verksamhetsyttring; handling, hvarigenom det, som blott fanns ss. möjlighet, öfvergår till verklighet; handling, som utgör yttring (af en viss egenskap). Höijer S. skr. 1: 165 (1797). En ursprunglig eller fri act finne vi blott i Reflexionen. Därs. 2: 133 (1799). Det rena sjelfmedvetandet utgör en akt af absolut sjelfåskådning. Grubbe Fil. ordl. (c. 1840). Det bör bli den första akt af rättvisa å hertigens sida. Crusenstolpe Mor. 4: 114 (1841). Tala och tänka äro samma akt, blott att det förra utmärker hans yttre, det senare hans inre sida. Claëson 1: 210 (1858). Verlden .. (är) skapad af intet genom en fri akt af Guds vilja. Cornelius Lärob. 14 (1860, 1878). Hvarje psykisk företeelse har sin fullkomliga motsvarighet i en hjernans akt. Rein Psyk. II. 1: 9 (1891). Bytet (dvs. byteshandlingen) måste således delas i två till tiden skilda akter. Ekon. samh. 1: 249 (1893). jfr: Befrielse därifrån (dvs. från undersåtlig ställning) .. var en akt, som berodde på sultanen. De Geer Minnen 2: 87 (1892). — (i högre stil) om biologisk process l. procedur. Huru lifvet väckes, det vet ingen dödlig. Naturen har öfver denna akt kastat en slöja. Nilsson Ur. 1: 23 (1843, 1866); jfr 3. Den fysiska akt, hvilken .. döljes af hemlighet. Wirsén i PT 1896, nr 230 A, s. 3. Anm. Hit hör sannol. äfv. den i sht i uttr. under själfva akten [jfr eng. in the very act] förek. eufemistiska anv. af ordet akt med afs. på fysisk kopulation, en anv., som emellertid äfv. kan uppfattas ss. en (skämtsam) modifikation af bet. 3. Hagberg Shaksp. 12: 301 (1851). Man öfverraskade dem under sjelfva akten. Kindblad (1867). — jfr AFLELSE-, ALSTRINGS-, FORTPLANTNINGS-, FÖRNIMMELSE-, NERV-, REFLEX-, SJÄLS-, SKAPELSE-, TANKE-, VILJE-AKT m. fl.
3) [jfr t. aktus, fr. acte] högtidlig förrättning; om serie af (i sht religiösa) ceremonier o. d., hvaraf en viss mer l. mindre betydelsefull handling l. tilldragelse består l. hvarmed den beledsagas l. firas. Rudbeckius Kon. reg. 384 (1618; om kröning). Effter på Rikzsalen i dagh en Solen(n) act skall förehafwes. RARP 1: 64 (1627; om dubbning af riddare). At sjelfva Acten nu beskrifva, .. / Hur den och den var klädd, hvem för och efter gick; / Det må en annans storverk blifva. Kellgren 2: 203 (1781). Efter Gudstjenstens slut, börjas Acten med en tjenlig Psalm. Handb. 1811, s. 153 (om biskopsinstallation). Hans Maj:t (täcktes) .. öpna denna Act. Prot. vid K. M:ts hofrätts öfv. Sk. o. Bl. installationsact 24 Maj 1821, s. A 3 b. Crusenstolpe Mor. 2: 312 (1840; om disputation). Ville nu doktorn förrätta den heliga akten. Tegnér 1: 244 (1841; om vigsel). Hon räcker / Handen åt sin brudgum; presten börjar / Nu den helga akten. Grafström 1: 162 (1848, 1864). Under pågående a(kt). Hahnsson (1884). Akten afslöts dermed, att prins Fredrik .. gjorde konungen sin ed. Odhner G. III:s hist. 1: 157 (1885; om riksdagens afslutning). jfr: Två akter i verlden gifva den största väckelse till försonlighet: begrafningens och förlofningens. Almqvist Am. H. 2: 121 (1840). — jfr AFSLUTNINGS-, BEGRAFNINGS-, DEPOSITIONS-, DISPUTATIONS-, DOP-, DÖPELSE-, FÖRLOFNINGS-, FÖRMÄLNINGS-, HYLLNINGS-, INAUGURATIONS-, INSTALLATIONS-, INSTÄLLELSE-, INTRODUKTIONS-, INVIGNINGS-, KOMMUNIONS-, KOPULATIONS-, KRÖNINGS-, PROMOTIONS-, SMÖRJELSE-, VAL-, VIGSEL-, VISITATIONS-AKT m. fl.
4) [af lat. actus, (skådespelares) aktion; utförande af en roll l. af ett skådespel; hufvudafdelning af skådespel; jfr t. akt, eng. act, fr. acte] med afs. på skådespel.
a) eg.: hufvudafdelning af skådespel, skild från öfriga gm en paus; handling.
α) i eg. bet. Han måste lämna teatern redan under första akten. Primadonnan uppträder endast i sista akten. Första akten försiggår i Stockholm. Siunga emellan Acterna. Lex. Linc. (1640, under intercino). Svenska Sprätthöken, Comedie, Uti 5. Acter. C. Gyllenborg (1737; titel). I fem akter, ej fler, ej heller färre, må fabeln / Träda på skådningens ban. Adlerbeth Hor. sat. 169 (1814). Uppförandet af särskilda akter eller scener. Dahlgren Theatr. 115 (1866). Stegringen i denna akts utförande bragte publikens intresse till dess kokpunkt. VL 1895, nr 215, s. 3.
β) i bild. Röfvare i första akten, präster i den sista (med anspelning på Blanche Teaterst. 2: 236). Dhen (ene) kommer i hvar act och blijr til spelets sluut; / En ann knapt vijsar sig, för än han träder uth. Leyoncrona Vitt. 165 (1687). Med året 1789 börjas sista akten af det Gustavianska sorgespelet. Crusenstolpe Mor. 3: 304 (1841). Den behagliga hvila, som .. bildar sista akten i ett orientaliskt badféeri. Heidenstam End. 210 (1889). O när himmelens storklocka skall .. ringa in förgängelsens sista akt! Rydberg Vap. 138 (1891). Den 9 april gick ridån upp för andra akten i norska frågan. De Geer Minnen 1: 217 (1892).
γ) oeg.: afdelning i framställningen af en persons lif o. d.
α’) kapitel l. afdelning af den i evangelieboken intagna Kristi pinas historia. På långfredagen är alltid femte akten högmässotext. I Dymelweckan skal hon (dvs. Kristi pinas historia) å nyo uti Städerne upreepas, och en Act predikas hwar Dag. Kyrkol. 2: 8 (1686). (Kristi pinas historia), som utarbetades af .. Johann Bugenhagen .., är indelad i sex ”akter”. Personne i NF 12: 851 (1888). — Anm. Denna anv. af ordet akt är öfverförd till passionshistorien från passionsskådespelen.
β’) (†) S. Eriks Historia målad på hwitlimskalken vthi siu acter och fördelningar. Peringskiöld M. Upl. 203 (1710).
Jfr FÖR-, KOMEDI-, MELLAN-, OPERA-, SLUT-, TRAGEDI-AKT m. fl.; EN-, TVÅ- (osv.) AKTARE; EN- (osv.) AKTSDRAMA, EN- (osv.) AKTSPJES m. fl.
b) (†) skådespel, stycke, pjes. Acten som j nu få höra här, / Aff Apostla gärningar tagen är. Brasck Ap. g. A 1 b (1648). Därs. A 2 a. Thenne Act handlar om Krigh och Fredh / Sampt bägge theres vthgång medh. Dens. Ty. kr. A 2 a (1649).
5) [jfr t. akt] mål. o. bildh. (modells) ställning l. attityd; naken modellfigur. Dalin (1871, under actus). Akt .. den nakna modellen i en viss ställning. NF 19: 131 (1895). jfr: Betraktad som akt, är figuren .. nära orimlig. C. R. Nyblom i PT 1893, nr 262, s. 3.
II. [urspr. bl. i pl., af lat. acta (pl. af actum), eg. det vid ett möte, i en beslutande församling o. d. förhandlade, skriftlig urkund, innehållande redogörelse för det vid ett möte osv. förhandlade; jfr t. akte(n), eng. act(s), fr. acte(s)] offentlig handling, urkund, dokument.
a) om handling af juridisk l. politisk karakter, aktstycke. En Copie aff the achter och handlinger som ther (vid möte mellan ryska o. sv. sändebud) för hender warit haffue. FH 4: 308 (1556). At protocollera och reenskrifwa alle Acter och Dommar. Bergsbr. G 1 a (1649). Christian låg för Lybeck, då acten honom tilstältes, uti hvilken han för Dannemarks Konung erkändes. Celsius G. I:s hist. 538 (1753, 1792). De, som ofta öfverraskat den gamla Rådsherren, der .., mellan digra akter, (han) .. mödade sig att reda invecklade embetsmål. Lehnberg i 1 SAH 3: 124 (1790). Utslaget .. bör .. ej blifva orättvist genom bristande kännedom af acterna. Wallin Vitterhetsförs. Föret. 2 (1821). Akterna i en process. Geijer I. 1: 256 (1845). Att formulera en akt, hvarigenom giltigheten af freden i Kiel kunde stå tillsammans med högmodet hos nationen. De Geer i 3 SAH 1: 129 (1886); jfr d. jfr: (Messenius har) haft kännedom om icke så få akta, som nu icke längre finnas i behåll. Schück (o. Warburg) Litt.-hist. 1: 203 (1896). — (†) Belzebub haffuer giffuit mig (dvs. Belial) fulmact, / Att föra thenna sackenn wthi een achtt (dvs. anklagelseskrift). / Och gåå medh Jesu Rätthe gåångn. Belial 26 (c. 1570). Giffua däröfver en act. A. Oxenstierna Skr. 1: 561 (1635). Se här är akt derpå, försedd på lagligt sätt. A. G. Silfverstolpe Skald. 468 (1799, 1814). — Anm. 1:o I sht i sg. har ordet i denna anv. börjat undanträngas af ssgen AKTSTYCKE. — 2:o Till denna bet. hör det vanliga talesättet lägga ad acta [jfr t. ad acta legen], lägga till handlingarna, lägga å sido för att icke taga ngn befattning med; lämna utan afseende. Westee 2 (1842). SDS 1896, nr 452, s. 1.
b) (numera föga br.) om andra officiella handlingar l. dokument. Rudbeck Bref 1: 59 (1670). Hwar Probst skal skrifteligen inlägga, hwad som thet Åhret uti hans Probsterij är förelupet. .. Dhesse Probsternas Acter .. skola sammanbindas uti en wisz Book. Kyrkol. 25: 7 (1686). Hwad i arbetet (uti laboratorium) förrättat war, är vthi diarier och acter flitigt vptecknadt. Hiärne Förb. A 4 a (1706). Bankens akter för 1779. Odhner G. III:s hist. 1: 453 (1885). — jfr VISITATIONS-AKT m. fl.
c) (föga br. utom i Finl.) om lärdt sällskaps handlingar l. skrifter. Linné Sv. arb. 1: 238 (1750). Finska Vetenskaps-Societetens akter. S. Lemström i Finland 249 (1893). — Anm. I denna bet. är sg. obruklig o. ss. pl. förekommer i Sv. nästan bl. den latinska formen acta; jfr anm. i artikelns början.
d) [jfr eng. act of Parliament] (numera föga br.) om lag l. lagförslag, förordning o. d. Cassera en act. Serenius (1734, under abate). I dag har Acten om förbud på Spanmålens utförsell .. blifvit .. bifallit (dvs. -en). PT 1758, nr 1, s. 2. De tre ofrälse stånden (hade) samtyckt och beviljat den upplästa akten. Crusenstolpe Mor. 3: 279 (1841). — jfr FÖRENINGS- OCH SÄKERHETS-AKT(EN), NEUTRALITETS-, UNIONS-, UPPRORS-, VAL-, VISITATIONS-AKT m. fl.; jfr äfv. RIKS-AKT(EN), sbst.1
(I 4 a) -INDELNING~020. Klemming Dram. litt. 10 (1863). Mysteriet Ahasverus .., en följd af scener, med prolog men utan aktindelning. Lysander Skr. 345 (1877). —
(II) -MÄSSIG~20. som (nära l. troget) ansluter sig till akterna. Lindfors (1815). Det var en rent historisk, aktmessig, objektiv teckning Akademien önskade. Odhner i 3 SAH 1: 14 (1886). —
(I 4 a γ α’) -PREDIKAN. (i Finl.) passionspredikan. —
(I 4 a) -SLUT~2. i sht tonk.: slutstycke i en opera-akt. (Kompositören) Logroscino .. införde finaler, eller aktslut. A. Lindgren i NF 10: 39 (1885). Såväl efter de särskilda aktsluten som efter finalen. PT 1894, nr 33, s. 3. —
(II) -STYCKE~20. [efter t. aktenstück] dokument. Diplomer och aktstycken, hvilka belysa rättsförhållanden och egotvister från sextonde seklet. A. Cronholm i SKN 1841, s. 196 b. Såsom ett första försök att tala nytt tungomål är denna depesch ett märkligt aktstycke. Forssell i 3 SAH 3: 152 (1888). Ett viktigt aktstycke till .. (ifrågavarande) pronomens historia. E. H. Tegnér i 3 SAH 6: 388 (1891). —
Spalt A 836 band 1, 1898