| Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
ARTIKEL artik4el (arti´ckel Weste, arti´kkäl Almqvist, arrti´ckl Dalin; jfr skrifsättet artickel RA 2: 146 (1566), Stiernman Riksd. 648 (1611; i ssg), A. G. Silfverstolpe Skald. 141 (1810, 1814)), r. l. m.; best. -keln, stundom (i södra Gld) -kelen (Rydelius Förn. 190 (1721, 1737); jfr Linder Regl. 85 (1886)), numera sällan -klen (O. Petri 1 Underv. D 6 b (1526), Kat. 1572, B 1 b, Nordberg 2: 339 (1740), Sahlstedt (1773); jfr Linder Regl. 85 (1886)); pl. -klar ((†) -kla (-cla) O. Petri 1 Underv. E 6 a (1526), G. I:s reg. 6: 144 (1529); -clanar (best.) O. Petri 1 Underv. D 6 b (1526). -chelle G. I:s reg. 10: 46 (1535). -keler RA 2: 24 (1561). -kler G. I:s reg. 1: 4 (1521), RA 1: 195 (1533), RF 1634, § 59)
I. (†) naturv. ledstycke, led. Artikel, articulus, är hvarje del af en artikulerad kropp. Marklin 65 (1818). — jfr ANTENN-, KLO-, NAGEL-ARTIKEL m. fl. samt ARTIKEL-HYLSA.
II. [jfr motsv. anv. i holl., t., eng., fr. o. lat.] om led i l. afdelning af skriftlig (l. muntlig) framställning: punkt; stycke, passus. jfr BI-, HUFVUD-, TILLÄGGS-ARTIKEL m. fl. — särsk.
a) (†) i fråga om i vissa afdelningar l. punkter affattadt klagomål, svaromål o. d. O. Petri P. Eliæ F 3 a (1527). (De hafva) oss monge besvärlige artiklar emot konungh Erich tillkenna gifvit. RA 2: 267 (1568). Een Menniskia .. kan icke swara Gudhi ett emoot tusende Artiklar. Phrygius Him. lif. 176 (1615); jfr Job 9: 3.
b) i fråga om föreskrift, lag, stadga, fördrag, (officiell) skrifvelse l. annan handling, innefattande flere l. färre (mer l. mindre bestämdt) skilda afdelningar l. punkter: punkt; jfr MOMENT, PARAGRAF. G. I:s reg. 1: 3 (1521). 2 Mack. 11: 20, 36 (Bib. 1541). Hvad som uthi thet kong:e författede testemente ord ifrå ord, artichel frå artichel, clarligen författed är. RA 1: 389 (1544). Alle articler och punchter, som förhandlede och besluttne bliffwe (dvs. blefvo) nu j förlidne härremötet i Westerårs. G. I:s reg. 16: 262 (1544) [jfr fsv. articula och pwncther; jfr äfv. ä. holl. puncten en articulen]. Then artickel uthi konungs balken, som förmäler, at Sverige är val och icke arf rike. RA 2: 146 (1566). I kraft af 19 articuln uti åboske fredsfördraget. Höpken 2: 39 (1746). Som uti nästföljande Articuls 1:sta §. närmare föreskrifves. Försäkr. o. hafveri-stadga 2 Okt. 1750, s. E 2 a. Första Momentet 2. §. 2. Artikeln i Hafveri-Stadgan. Förkl. 8 Maj 1817, s. 4. De hemliga artiklarne i förbundet (mellan Danmark o. Ryssland). Odhner G. III 1: 179 (1885). jfr BUNDS-, FREDS-, FÖRBUNDS-, PRELIMINÄR-, SEPARAT-ARTIKEL m. fl. — (†) i pl. om sådant aktstycke i sin helhet; i sht om reglemente, särsk. för krigsfolk. Både fursternes och konungens krigsfolk (skall) vare undher ennehonde artickeler och en krigsrätt. RA 2: 24 (1561). Dhe Articler, som ähre slutne emillan Hans Kongl. Mayst. i Swerige och Churbrandenburg. N. Av. 21 Febr. 1656, nr 1, s. 3. Egentelige ordningar och Artiklar för sådana Wexelbäncker (dvs. -banker). Stiernman Com. 2: 808 (1656). Desze Articklar (skola) af Bisittaren och Åltgesällerne wid alle Qvartaler upläsas. Meddel. fr. Nord. mus. 1897, s. 102 (i handl. fr. 1712). jfr DUELL-, GRUFVE-, HOF-, KRIGS-, SJÖ-, SKEPPS-ARTIKLAR samt ARTIKEL-BREF.
c) i fråga om bekännelseskrift l. troslära innefattande flere läropunkter l. trossatser: punkt, sats (jfr TES). Thz är icke meera än en gudh till .. thz är then yppeste articlen j troone, aff huilkom the andra articlanar haffwa theras vrsprungh. O. Petri 1 Underv. D 6 b (1526). Huru man hwart och eet euangelium öffuer hele året opå en wiss artichell vdj Catechismo referere och drage kan. Ludvigsson Norman 11 (c. 1550). Wåre Christelige Troos nödhtorfteligeste Artikler, Hufuudhpuncter och Stycker. Carl IX Cat. (1604; i titel). Theses, eller Articklar om Herrans Nattward. Dryselius Kyrkoh. öfv. NT 571 (1708). Läran om försoningen är en af den kristna troslärans vigtigaste artiklar. Dalin (1850). jfr FUNDAMENTAL-, GRUND-, HUFVUD-, TROS-ARTIKEL m. fl. — särsk.
α) [jfr lat. articuli fidei; jfr äfv. holl. de artikelen des geloofs, eng. the articles of faith] i fråga om den apostoliska trosbekännelsen, som den katolska kyrkan indelar i 12 bekännelsepunkter (jfr ex. fr. O. Petri o. Ps. 1695), medan Luther, o. efter honom i allm. sv. kyrkan, indelar den i 3 (större) afdelningar; i sht i förb. trons artiklar. Noghra articlar, som vtdragne äro, vtaff scrifftenne .., huilka articlar ära the man kallar the xij styckie aff then helge troo, the man meenar ath apostlana schola haffwa satt til hoopa. O. Petri 1 Underv. D 5 a (1526). Född vtaff then rene jomfru Marie, såsom then artichlen vdj wår Christelige tro lyder. Ludvigsson Norman 7 (c. 1550). Förste Artiklen[.] Om Skapningen. Kat. 1572, s. B 1 b. Läse Fadher wår och tronnes artikler. Lagförsl. 139 (c. 1609). När tolf slår, tu betänck medh flijt / Then Christeliga trona, / Thesz tolf articklar medh alt nijt / Bewara. Ps. 1695, 379: 13. Andra Hufvudstycket. Trons Artiklar. Kat. 1878, s. 7. — (hvard.) Hur han (dvs. läraren, vid förhöret) än ”hoppade” från budorden till artiklarna ock tillbaka igän. E. Wigström i Landsm. VIII. 2: 57 (1891). — jfr TROS-ARTIKEL.
β) i sht hist. i fråga om vissa andra bekännelseskrifter. Ther (dvs. i Schmalkalden) skreeff Lutherus .. någre wisse then Ewangeliske Religionens Hufwudpunchter, .. Hwilka Articklar .. blifwa almeent the Smalkaldiske Articklar kallade. Schroderus Osiander III. 1: 181 (1635). De s. k. Trettionio artiklarne (som antogos af den eng. kyrkan 1562). Cornelius Kr. kyrk. hist. 5: 201 (1890).
d) i fråga om litterärt, lexikaliskt, publicistiskt osv. arbete.
α) (numera knappast br.) om afdelning af litterärt, vetenskapligt osv. arbete: stycke, bit; jfr KAPITEL. Til ett slut på thenne Artikelen (om vissa felaktiga förnuftsslut). Rydelius Förn. 190 (1721, 1737; jfr kapitelrubriken: Articulus II: dus). Et bref påminner jag mig hafva skrifvit åhr 1758 .., deruti en articul är införd om bancozedlars multiplication. Höpken 1: 369 (1762). Hagberg Shaksp. 2: 193 (1847).
β) om afdelning i ordbok l. samlingsverk hvilken är upptagen under särsk. uppslagsord. Ordboken redogör i en utförlig artikel för ordet och dess sammansättningar. Vissa articlar kunna ock stundom förekomma, som .. til sielfva ordet icke äro bibliske. H. Benzelius hos Büchner Concordans Föret. 5 (1754). Manderström Rimlex. Föret. 5 a (1779). Om man .. under ordet Häst anför detta djurs zoologi ..; då har man skrifvit en artikel, tillhörande ett real-lexikon, men ej ett språklexikon. Almqvist XVII (1842). Det i ordboken använda schemat för de resp. artiklarna. E. Wadstein i Arkiv 11: 376 (1894). jfr ORDBOKS-ARTIKEL. — särsk. om afdelning som på papperet bildar ett sammanhängande stycke. De enkla orden äro (i ordlistan) till sparande av utrymme efter etymologisk samhörighet hopförda i ”artiklar”. Lundell XVII (1893).
γ) om (mera utförlig) uppsats om visst ämne i tidning l. tidskrift; tidningsuppsats, tidskriftsuppsats. I en skarp artikel på två spalter behandlas i dagens nummer skolbyggnadsfrågan. En serie artiklar i dagens brännande fråga. Den som har inseende öfver tryckningen af detta Blad .. skal lösligen igenomögna hvar (insänd) Artikel. SP 1778, s. 33 (i anmälan). En artikel om ”Cafékritiken”, som nyligen stod att läsa i den Konstitutionelle. B. E. Malmström 7: 403 (1845). I fortsättningen af denna artikel. E. H. Tegnér i Arkiv 5: 164 (1889). Jag (har) .. sökt försvara svenska regeringens förhållande, uti ett par anonyma artiklar i Posttidningen. De Geer Minnen 1: 257 (1892). Förgäfves försöker han få in artiklar i tidskrifter. Wirsén i PT 1898, nr 155, s. 3. — jfr DAGBLADS-, REDAKTIONS-, TIDNINGS-, TIDSKRIFTS-ARTIKEL m. fl.
δ) (†) närmande sig bet.: rubrik. Hvarom mer vnder en annan artikel. Rydelius Förn. 207 (1721, 1737); jfr α. SP 1778, s. 10. Sulzer förklarar Tonsystemet .. under Artiklarne Konsonanser och Dissonanser. Mecklin För beg. i tonk. 57 (1802); jfr β.
III. [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] i allmännare anv.: stycke, punkt, del, detalj; sak.
1) (†) i fråga om ngt abstr. Medan konunger öfvermagi är .., då före de fem höge embeten regeringen i alle sine (dvs. dess) artikler å konungens vägnar. RF 1634, § 59. Den, som sköter Dadelträden (måste) altid passa på rätta tiden, at hjelpa parningen, som är nästan den endaste artikel af deras skötsel. Hasselquist Resa 583 (1749). En .. farlig och oförsonlig Artikel är detta (dvs. kvinnofriden) bland Turkarna, då någon förbryter sig däremot. Därs. 122 (1751). Kexél 2: 34 (1781).
2) i sht handel. i fråga om konto, varulista o. d.: post. Serenius (1734, under item). Spanmålen är en dryg article uti vår under-balance. Höpken 2: 213 (1756); jfr 3. Fångtransporten, denna dyra artikel skulle nedgå. Tiden 1848, nr 146, s. 1. Fyra .. artiklar: tobak, kött, indigo och läder förete prisförändringar i rent motsatt riktning mot de öfriga varugruppernas. Forssell Stud. 2: 163 (1888); jfr 3. — jfr BESKATTNINGS-ARTIKEL.
3) i sht handel. (mera detaljerad) vara, varuslag osv., i sht ss. förekommande i handeln; i pl. äfv.: effekter, rekvisita; (förr) äfv. om enskildt föremål: sak, persedel (ss. i ex. fr. 1793 o. 1834). En kurant artikel. En hop artiklar på Benz(eliska) auctionen gingo oss ur händerne. Porthan Bref t. Calonius 36 (1793). Afbrutna, kasserade artiklar (funnos) i mängd, men hvarje fragment (var) intagande. Almqvist Drottn. j. 128 (1834). En annan ny artikel, likaledes af ull, är en negligé-drägt i orientalisk stil. Journ. f. dam. 1853, s. 23. Minuthandlarne (hafva) icke sällan för regel att, i ändamål att locka kunder .., sälja vissa ”större artiklar” (t. ex. socker) med ringa eller ingen vinst och i stället låta kunderna betala så mycket mera för andra varor. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 80 (1891). — jfr AFFALLS-, AFYTTRINGS-, BEKLÄDNADS-, BOSÄTTNINGS-, BYTES-, EXPORT-, FANTASI-, FÖRLAGS-, GARNERINGS-, HANDELS-, HEMSLÖJDS-, HERR-, HUFVUD-, INDUSTRI-, KASSA-, KONSUMTIONS-, KRIGS-, LINNE-, LYX-, LÖSÖRE-, MASS-, MOD(E)-, NÖDVÄNDIGHETS-, PROVIANT-, REKLAM-, SPORT-, STAPEL-, SYBEHÖRS-, TOALETT-, UTSTÄLLNINGS-, ÖFVERFLÖDS-ARTIKEL m. fl.
IV. [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.; efter lat. articulus användt redan af Quintilianus om gr. best. art. ὁ, ἡ, τό, motsv. gr. ἄρϑρον. I gr., liksom äfv. vanl. i lat., omfattar denna grammatiska term alla pronominella adjektiviska ord. I fråga om moderna spr. begagnade engelsmannen Palsgrave (1530) termen om fr. un, le, hvilka sedan i fr. grammatiska läroböcker åtskildes ss. obest. o. best. artikel] språkv.
a) om de obetonade orden en, ett, den, det, de o. ändelserna -(e)n, -(e)t (osv.) ss. bestämning till nomen i sv., äfvensom om motsv. l. liknande element i åtskilliga andra språk. Obestämd artikel. Bestämd fristående artikel. Den suffigerade artikeln. Store artikel. Pourel de Hatrize 25 (1650; om franska le, la, les). Wij Swenske sättia wår artikel icke för-åt utan efter-åt. Columbus Ordesk. 50 (1678). Såsom intet diur utan ledernas, ock kotornas inbördes sammanhang ock rätte bruk, sig väl kann röra; så illa kunna ock vi vårt tal utföra, utan desse artiklar enn ock ett, denn ock dett. Tiällmann Gr. 165 (1696; med syftning på den ursprungligare bet. I). Hof Skrifs. 189 (1753). Vid ord, som lycktas på en vocal, betecknas Artiklen i Definito (dvs. i best.) .. med et enkelt n. til ex. .. Qvinna. Def. (dvs. best.) Qvinnan. Sahlstedt Sv. gr. 10 (1769). Artikel är ett ord eller en ändelse, som tillkännagifver om föremålet är bestämdt eller obestämdt. Enberg Sv. spr. 80 (1836). Kock Atona 7 (1879). — jfr DELNINGS-, ENHETS-, FÖRSTÄRKNINGS-, KVANTITETS-, PLURAL-, SLUT-, SUBSTANTIV-, SUFFIX-ARTIKEL.
c) om partikeln att ss. infinitivmärke l. ss. inledande en sats; nästan bl. i ssgrna INFINITIV-, SATS-ARTIKEL. jfr: Konjunktionen Att står ofta utan någon särskilt betydelse, likasom en artikel för Infinitiven. Enberg Sv. spr. 193 (1836).
-FÖLJD~2. särsk. till II d γ; jfr -SERIE. Tidningen .. egnade .. akademien en afskedshelsning i en lång artikelföljd. Ljunggren SAHist. 1: 298 (1886). —
(IV) -ORD~2. Artikel- och ersättningsorden: den, det. Lyttkens o. Wulff Ljudl. 99 (1885). E. H. Tegnér i 3 SAH 6: 326 (1891). —
-VIS~2, adv. (articla- P. Erici 5: 172 b (1582). artic(k)le- RA 2: 192 (1568), Skråordn. 259 (1578). artickels- Stiernman Riksd. 648 (1611)) [jfr d. artikelvis, holl. artikelsgewijze] (mindre br.) särsk. till II: artikel för artikel, punkt för punkt. (Vi vilja) vdi lengdenn (dvs. utförligt), artichellwiss, wåre .. beswäringer .. vdi liusett komma latha. G. I:s reg. 17: 629 (1545). Stiernman Riksd. 648 (1611). jfr: (†) (I de anförda orden) setter S. Paulus j articlawijs, kunskapen och trona på Herran Jesum för then första och nödhtorfftigasta gåffuo. P. Erici 5: 172 b (1582). —
B: (†) (II b) ARTIKELS-BREF. (articla- G. I:s reg. 10: 26 (1535). artikla- Röding 1: 153 (1794; jämte artikels-). -tichlers- Schmedeman Just. 22 (1544)) [jfr d. artikelbrev, holl. o. t. artikel(s)brief] (†) om reglemente innefattande skilda punkter l. moment; i sht om reglemente för krigsfolk l. flotta: krigsartiklar. (Vi) vele holla vort articla breff och bestelling, .. med alle sine articlar(,) clausuler och punchther. G. I:s reg. 10: 355 (1535; i formulär för värfvade knektars trohetsed). Såsom Landzknechter .. ibland hopen icke lidne warda, som icke weta hwadh Feltteknet eller Artikels breff är. Balck Cat. B 6 b (1596). Röding 1: 153 (1794). —
-VIS, se A.
C (†): ARTIKLA-BREF, se B. —
-VIS, se A.
D (†): ARTIKLE-VIS, se A.
E (†): ARTIKLERS-BREF, se B.
Spalt A 2410 band 2, 1902