Publicerad 1903   Lämna synpunkter
AUTOMAT a͡u1toma4t l. -tå- l. -tω-, äfv. a͡ω1-, äfv. AVTOMAT av1– (avvtåmát Dalin), r. (l. m.) ((†) n. Thorild 2: 270 (1788)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. automat, m. o. n., fr. automate, äfvensom eng. automaton, ä. äfv. automate, lat. automatum, ”automat”, sbst. n. till automatus, adj., frivillig, af gr. αὐτόματον, ”automat”, sbst. n. till αὐτόματος, frivillig, själfmant, som rör sig af sig själf l. af egen kraft, af αὐτός, själf (se AUTO-), o. –ματος, motsv. lat. mentus, tänkt, i commentus, uppdiktad, hvilket är besläktadt med lat. mens (se MENTAL) o. sv. MANA (jfr SJÄLFMANT)]
1) apparat försedd med en l. annan (ofta i dess inre dold) mekanism som gör att den rör sig l. funktionerar (skenbart) af sig själf, när mekanismen sättes i verksamhet; i sht om apparat som eftergör ett lefvande väsens rörelser l. utför funktioner som annars pläga förrättas af människor. Hero (från Alexandria) upväckte .. förundran med sina .. Automater och Vädermachiner. Biogr. lex. öfv. utl. män 2: 120 (1783). Till de beundransvärdaste Automater, hörer en af Vaucanson (1738) förfärdigad maschin, som föreställer en flöjtblåsare, som exequerar .. åtskilliga .. stycken, .. utan att på annat sätt verka på flöjten, än en människa. Conv.-lex. (1821). (I vidströckt bemärkelse) är hvarje ur en automat. Uppf. b. 6: 238 (1875). — särsk.
a) om apparat hvars mekanism sättes i verksamhet gm inläggande af mynt af visst slag; i sht om försäljningsapparat ur hvilken viss vara kan uttagas efter inläggandet af det erforderliga myntet. Man ställer ut på offentliga platser .. automater för försäljning af cigarrer, chokolad, .. frimärken o. s. v. NF 19: 463 (1895). SD(L) 1900, nr 469, s. 2. — jfr BILJETT-, CIGARR-, FRIMÄRKS-, FÖRSÄLJNINGS-, KONDITORI-, SMÖRGÅS-, TELEFON-, VARMMJÖLKS-, VYBREFKORTS-AUTOMAT m. fl.
b) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.; med afs. på bet.-utvecklingen jfr MASKIN; det må äfv. erinras om att automaterna förr vanl. förfärdigades ss. bilder af lefvande varelser (jfr ofvan ex. från 1821)] (mer l. mindre) bildl. om ngn som handlar mekaniskt l. om ngn l. ngt som funktionerar l. rör sig maskinmässigt osv.; oftast med nedsättande bibet. Domaren bör vara ett blott Lagens verktyg! .. om möjeligt, ett avtomat! Thorild 2: 270 (1788). Modets lekdon, .. / Nyckens automater. Wallin Vitt. 1: 120 (1805). (Fem män hålla) trådarne till statens machineri. En ryckning på dessa trådar, och tusen automater sättas i gång. Rydberg Frib. 29 (1857, 1866). Dens. Varia 90 (1894; om soldater).
2) (hvard.) elliptiskt: automatrestaurang, automatkafé. Gå in på automaten och äta en smörgås. Äta frukost på automaten. jfr: Aktiebolaget Automaten i Malmö öppnar i dag sitt .. automatcafé. SDS 1899, nr 479, s. 1.
Ssgr (till 1): AUTOMAT-, äfv. AVTOMAT-APPARAT 103~002. särsk. till 1 a. Tre automatapparater .., en för vin och öl, en för smörgåsar och kalla rätter samt en konditoriautomat. SDS 1900, nr 599, s. 1. AB(L) 1902, nr 124, s. 1. —
-GEVÄR~02. gevär med själfverkande laddningsmekanism. SDS 1900, nr 376, s. 3. Tekn. Tidskr. 1901, A. A. s. 55. —
-KAFÉ~02. särsk. till 1 a: kafé där betjäningen (mer l. mindre fullständigt) är ersatt af apparater som utlämna bestämda portioner af vissa varor, när den besökande i dem inlägger mynt af visst slag; jfr -RESTAURANG samt AUTOMAT 2. Automatkaféerna äro redan ganska vanliga i Europas hufvudstäder. AB(L) 1899, nr 96, s. 2. —
-KASSA~20. särsk. till 1 a: förvaringsrum uti hvilket de mynt hamna som inläggas i automaten. (Polisen hade bevakat) de gatdörrar och portar, hvarest telefonautomater varit uppsatta, emedan det emellanåt visat sig, att automatkassan uppbrutits och tömts. VL 1901, nr 33, s. 4. —
-LIK~2, adj. Runeberg E. skr. 1: 330 (1835). —
-RESTAURANG~002. särsk. till 1 a. jfr -KAFÉ. Boken om Sthlm 101 (1901). —
-TELEFON~002. särsk. till 1 a: telefon försedd med inrättning som nödvändiggör nedläggande af viss afgift i angifvet förvaringsrum före apparatens begagnande. PT 1900, nr 127 A, s. 3. —
-VENTIL~02. ventil som funktionerar automatiskt. W. Dahlgren i Tekn. tidskr. 1896, Extrah. s. 11. SDS 1900, nr 364, s. 3.

 

Spalt A 2703 band 2, 1903

Webbansvarig