| Publicerad 1916 | Lämna synpunkter |
DISTANS distaŋ4s, ngn gg -an4s (distánngs Dalin), r. (m. Dalin (1850), Sundén (1885); f. Rålamb 4: 71 (1690), Lundell); best. -en; pl. -er.
eg.: skillnad (i rummet) l. mellanrum mellan två föremål.
1) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] (numera i sht i vissa fack; se a, b, c, d, e, f, g) om (storleken af) mellanrummet mellan två punkter, föremål, orter o. d.: afstånd, mellanrum; väg, (väg)sträcka; i sht om större afstånd; stundom närmande sig bet.: aflägsenhet; jfr AFSTÅND I anm. (Förrän) man (för beggie legres (dvs. lägrens) distancie skull ..) nogon kundskap om fiendens dessein bekommitt. G. Horn (1630) i Oxenst. brefv. 8: 18. Dhen långhe Distans dhe hafua till kiörckan, Nembl. 1 1/2 mijll. Växiö domk. akt. 1653, nr 237. Om .. distancen som skall dämmas är kort, så kan man förrätta en .. kort fördämning .. med jernstänger och bäckat groft buldan. König Mec. 128 (1752). Den grufveliga distance, som är emellan vår jord och solen. Wallerius Tankar 28 (1776). I ett land med stora distanser, såsom vårt, tala .. särskilda skäl för det indirekta valsättet (till riksdagen). Geijer I. 6: 217 (1840). (Sättaren) kan .. minska distanserna mellan orden, för att få plats för en felande bokstaf. Fahlgrén Boktr. 63 (1853). — särsk.
a) mat., landtmät., astr., fys. afstånd; särsk. om vinkelafstånd. Sätt den ena Foten (af passaren) wid A och gör Circelbågan ifrån C. tag sedan Distancen, som Circelbågan beteknar, så delas (linjen) c. d. i twänne .. Delar. Rålamb 1: 34 (1690). (Jag) lärde .. att gjöra Chartor, taga af Distancer, högder m: m: af Landtmäteriet. G. H. Jägerhorn (c. 1820) i Hist. arkisto 8: 117. Apparent Distans, eller .. hvad det synbara afståndet emellan objectens medelpuncter är vid observations-punkten. Klint Navig. 471 (1842). Med tusenfaldig förstoring har Struve .. kunnat upplösa ett stjernpar af blott 3/10 sec(unds) distans. H. M. Melin i Nord. univ.-tidskr. I. 2: 22 (1855). Det vanliga sättet att erhålla distansen till ett ej åtkomligt föremål. Tekn. tidn. 1871, s. 289. — jfr FOKAL-, LUFT-, MÅN-, STJÄRN-, ZENIT-DISTANS m. fl.
b) sjöt. afstånd; särsk. om afstånd mellan två ställen i sjökortet; äfv. pregnant, = seglad distans. Gissad, loggad, observerad, sann, (ut-) seglad distans. Afsätta en distans i sjökortet. (Eng.) Longitude, distancen af et skiepp ifrån öster eller vester (dvs. ett fartygs läge öster l. väster om ett ställe). Serenius Rrr 1 a (1734). Seglad distance eller de parture (dvs. departur), är den väg skeppet seglat på någon viss tid, utsatt uti Sjömil och hundrade delar. Dalman Sjölex. (1765). Distance: är de Sjömil man får enligt Loggning. F. Sjöbohm Navig. 1: 52 (1795). Kl. half 6 e. m. pejlades Pan de Matanzas i S. 27 W. på Komp(assen), 25′ gissad distans. PT 1846, nr 129, s. 1. Jag tror på loggen, därför att den kontrollerar min utseglade distans. Stenfelt Skepparlif 19 (1903). — jfr GENERAL-, MERIDIAN-DISTANS m. fl.
c) (numera föga br.) mil. o. sjömil. afstånd; särsk. om afståndet l. mellanrummet i djupled mellan truppafdelningar, led l. enskilda karlar; jfr AFSTÅND I 1 d. Kommer Wår Flåtta .. i handel med fienden, skal hwar och en wäl achta sin förordnade rang (dvs. plats i linjen), .. uti god ordning och lagom Distantz, som är ongefähr en kabels längd efter hwar andra. Schmedeman Just. 925 (1685); jfr g. Han har .. ifrån dessa colonner formerat sig på en linie, utan at distancer förlorats, eller trängning skett. G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 384 (1779). Att med ett ögnakast kunna dömma (dvs. bedöma) Distancerne. Röök Handb. f. off. 44 (1783). Regl. f. inf. 1813, s. 88 (se AFSTÅND I 1 d). Hålla distans. NF (1880) [jfr holl. distantie houden]. — (†) Lederna öpnar man .. stundom med dubbel distance, och stundom medh 4 dubbel distance. Söderman Ex.-book 14 (1679). Dhe ojämne Lederne .. sluta sigh på half distance höger åth. Därs. 80. Jämna Afdelningens Rotar, sluta sig genom baklänges Marche til den sidsta vänstra Roten .., observerande Distancerne. Regl. f. inf. 1775, 1: 31. Vid 3:dje commando-ordet .. taga (plutonerna) sine vanlige distancer i Colonne. Därs. 133. — jfr HALF-DISTANS.
d) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] sport. i sht om uppmätt afstånd (som tillryggalägges på viss tid, särsk. vid täflingar); särsk. (i sht i ssgr) då afståndet är stort o. kräfver uthållighet. Distansen (för steeplechasen vid kapplöpningarna i Liverpool) är 4 1/4 eng. mil. Tidn. f. hästv. 1869, s. 58. Man förespår .. att den unge mannen .. skall .. uppnå de bästa tiderna på alla distanser. Tidn. f. idr. 1885, s. 102 (i fråga om skridskoåkare). Engelsmannen .. löpte alla fyra distanserna. Därs. 1894, s. 63. Nu stå ett 40-tal ryttare beredda att .. täfla å distansen 80 km. Ill. mil.-revy 1901, s. 59. Zoltan .. satt inne med världsrekordet (i simning) på kort distans. Balck Olymp. spelen 1906 33 (1906). — jfr KORT-, LÅNG-DISTANS.
e) [af eng. distance] sport. vid kapplöpningar (i ”heats”), om afståndet från vinstpålen till distanspålen; i ssgn DISTANS-PÅLE.
f) ritk. vid perspektivritning, om ögats (tänkta) afstånd från bildplanet. Segerborg Linearritningskurser 100 (1896). Som regel vid persp(ektiv-) konstruktion gäller .., att distansen bör tagas minst 1 1/2 gång bildens största utsträckning. Johansson Perspektivlära 7 (1910). Grundlinjen, horisonten, huvudpunkten och distansen .. äro oföränderliga .. på samma bild. Därs. 17.
g) i uttr. på (en viss) distans, på (ett visst) afstånd; förr äfv. [jfr t. in einer distanz] (ut)i l. till (en viss) distans o. d.; jfr AFSTÅND I 1 e. Ett litet stycke land, .. hvaruti sädesfröet .. planteras uti en medelmåttig rymd eller distence ifrån hvartannat. Stridsberg Åkerbr. 60 (1727). Ändarna veta (dvs. vetta) upföre til 12 tums distance ifrån hvarandra. Serenius Eng. åkerm. 14 (1727). (Zaporogerna) sköto med bössor på ofvannämda distance. Nordberg C. XII 1: 905 (1740). Sillgarn är djupt .. med flöten på en alns distance mellan hvar. Tidström Resa 38 (1756). Tycho (Brahe) var den förste som fann, at cometerne .. voro til planeternes distancer ifrån oss, och borde räknas til deras class. Melanderhjelm Astr. 2: 8 (1795).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. lat.] (numera nästan bl. i vissa stående förb., se nedan) mer l. mindre bildl.; jfr AFSTÅND I 3. Min affaire har nu varit .. Metallica och chymica, och är en long distance deremellan och astronomica. Swedenborg Opera de reb. nat. 1: 313 (1724). Distanserna inom .. (samhället hafva) i allmänhet .. blifvit jemnade, och det afstånd i fråga om rättigheter, .. (som) fordom skilde några få bättre lottade från mängden, (har) allt mera förminskats. Geijer I. 6: 215 (1840). Gynther Conv.-handlex. (1846). — särsk.
a) [jfr eng. keep at a distance, fr. tenir qn à distance] (fullt br.) i uttr. på distans, på afstånd. Hålla ngn på distans, hålla ngn på afstånd; särsk.: hindra ngn från att förtroligt närma sig. Hålla sig på distans (från ngn l. ngt), hålla sig på afstånd; särsk.: undvika att närma sig ngn med förtrolighet. Kommer en vacker dag någon junker sprätt, som vill figurera för henne, så .. håll honom på distans, med värdiga fasoner. Bremer Grann. 1: 45 (1837). Du har verkligen hållit dig mästerligt på distance; .. du har varit kall mot mig, ofta bitter mot min far. Wetterbergh Penning. o. arb. 216 (1847). Dalin (1850). Mot djeknarne var .. (prosten) ganska vänlig, då han förmärkte, att de höllo sig på tillbörlig distans. Roos Skolgång 66 (1868). — jfr: (†) Därigenom att I hållen eder med honom på en sådan distans, tyckes det, som I fruktaden honom. L. Hammarsköld i Bref rör. N. skol. hist. 242 (1811).
b) [efter uttr. taga afstånd (se AFSTÅND I 3 c)] (mindre br.) i uttr. taga distans från ngn l. ngt, taga afstånd från ngn l. ngt, skilja sig från, frånsäga sig samhörighet (o. medansvar) med ngn l. ngt; jfr DISTANSERA 3. Min nya människa .. tog distans från den gamla. Hansson Kärlekens trångmål 4 (1892). Berg .. tager distans från .. den kirurgiska specialistens öfvervärdering af sitt arbete. C. M. Fürst i VetAÅrsb. 1909, s. 260.
-CHECK~2. bankv. check som är betalbar å annan ort än den där den är utställd; motsatt PLATS-CHECK. GHT 1897, nr 72 A, s. 3. —
-CHEF. [efter ryska distantionnyj smotritel] (i Finl.) ledare af järnvägsbygge på en viss sträcka. Lerche Ry.-sv. ordb. 155 (1896). Fin. biogr. handb. 2515 (1905). —
-CIRKEL~20.
1) [jfr CIRKEL I 2 a] (†) astr. o. geogr. Jordenes Globs förnämste Circlar är .. (bl. a.) Distantz Circlarne, som man imaginerar sigh genom twänne Rum, hwars distantz han will weta. Rålamb 4: 5 (1690).
2) [namnet gifvet år 1898 åt ifrågavarande instrument af dess uppfinnare, H. Linner, Sthm; jfr CIRKEL I 4 b] om ett instrument för utsättande af vinklar i horisontalplanet vid distansmätning. Tekn. tidskr. 1899, Allm. s. 231. —
-FRAKT~2. [jfr t. distanzfracht] handel. = AFSTÅNDS-FRAKT. Sjöl. 1864 (uppl. 1871; i reg.). NJA 1903, 1: 323. —
-HJUL~2. sjömil. jfr -APPARAT. Det s. k. distanshjulet (i en torped) .. vrider sig blott ”en tand” för hvart 75:e slag af maskinen, motsvarande en af torpeden tillryggalagd distans af 66 meter. Wrangel Sv. fl. bok 169 (1898). —
-KLOTS~2. [jfr eng. distance-block] järnv. om klots som användes till att hålla korsande järnvägsskenor på ett visst afstånd ifrån hvarandra; jfr -STYCKE. (Järnvägsskenor som korsa hvarandra, fästas) närmast intill korsningsspetsen .. medels distansklotsar .. men (hafva) för öfrigt .. långa fria ändar. Tekn. tidskr. 1900, B. s. 136. —
-KOMPOSITUM~0200. [af t. distanzkompositum] (nytt ord) språkv. ”isärhållen” ordsammansättning, sammansatt ord hvars beståndsdelar alltid måste stå åtskils. Noreen Vårt spr. 7: 26 (1906). —
-KORT~2, n. mil. papp- l. metallskifva med utsatta streck o. afståndssiffror hvilken användes till att beräkna afståndet till mål med känd höjd, afståndskort; jfr -MÄTARE, -PASS. NF 3: 1268 (1880). Distanskortet är .. numera obrukbart. 2 NF (1906). —
-KÖP~2. handel. affärstransaktion vid hvilken den sålda varan af ngn mellanhand (ss. järnväg l. ångbåtsbolag o. d.) fraktas till annan ort, innan den mottages af köparen; försändningsköp. 2 NF 6: 952 (1906). Därs. 21: 1046 (1914). —
(1 d) -KÖRNING~20. sport. jfr -TÄFLING. Körsvennens vigtigaste åliggande vid distanskörning är, att hushålla med hästens krafter. Wrangel Handb. f. hästv. 554 (1885). SvD 1898, nr 241, s. 2. —
-LINJE~20 l. -LINIE~200. ritk. om linje som drages till distanspunkten. Scheutz Ritk. 85 (1832, 1842). —
-LOGG~2. sjöt. logg på hvilken distansen när som helst kan afläsas; jfr -MÄTARE. Kursändringarna äro ofta nog för många och passagerna för trånga att gå efter kompass och distanslogg. PT 1901, nr 232 A, s. 3. —
-LOTSNING~20. sjöt. lotsning gm del af lotsled l. gm farled som icke är upptagen i lotsförteckningen. Saml. af föreskr. rör. tj.-g. v. lotsv. 279 (i handl. fr. 1880). SFS 1896, nr 88, s. 2. —
-MIL~2. sjöt. en på isen l. på land (för företagande af hastighetsprof) uppmätt o. med ensmärken utmärkt sträcka, i allm. af en distansminuts längd; kallas vanl.: mätt mil. D(istans)mil .. (fr.) la base(;) segla, gå, på D(istans)milen, .. göra 10 knop på D(istans)milen. Konow (1887). —
-MINUT~02. sjöt. SD(L) 1896, nr 406, s. 7. 1 sjömil eller distansminut är = 1,853 m. 2 Uppf. b. 9: 485 (1906). Storcirkelminuter l. distansminuter. 2 NF 19: 621 (1913). —
-MÄTARE~200, r. l. m. [jfr holl. distantiemeter, t. distanzmesser] i sht mil. o. landtmät. om olika slag af instrument för beräkning af afstånd, afståndsmätare; jfr -KIKARE, -KORT, -LOGG, -PASS, -TUB, -UR. Conv.-lex. (1821). Micrometertub, eller distansmätare, som de också kallas. Jernk. annal. 1839, s. 219. Alreik Landtmät. 44 (1843). Släploggarna äro själfregistrerande distansmätare. 2 NF 16: 977 (1911). —
-MÄTNING~20. Planen (till Fredrikshalls belägring) var .. gillad och rectifierad af .. Silfverstolpe, som på rent vetenskapliga grunder genom distansmätningar gaf den vederbörliga rättelser. Wingård Minnen 12: 81 (1850). Gynther Förf. 9: 412 (1870). SAOL (1900). —
-OBSERVATION~0002 l. ~0102. i sht astr. mätning af vinkelafståndet mellan två himlakroppar. Distans-observationer tros vara först begagnade år 1514. Ekbohrn Naut. ordb. (1840). Klint Navig. 482 (1842). jfr MÅNDISTANS-OBSERVATION. —
-PASS~2. mil. ett slags afståndsmätare som grundar sig på samma princip som distanskortet. NF (1880). 2 NF (1906). —
-PENNINGAR~200, pl. ersättning för distanslotsning. Carlstén Underr. f. skeppseg. 267 (1853). SFS 1877, nr 56, s. 2. Sjöberg Lotsv. 278 (1892). —
-PROF~2. i sht sjömil. uthållighetsprof (hos fartygsmaskin). Stockholms skärgård med dess djupa vatten .. lämpar sig (bättre) för hastighets- och distansprof än farvattnen utanför Göteborg. Vår flotta 1911, s. 82. —
(jfr 1 f) -PUNKT~2. ritk. vid perspektivisk konstruktion, om hvar särskild af de punkter (två på horisontallinjen o. två på vertikallinjen) hvilkas afstånd från den midt emot ögat liggande punkten (hufvudpunkten) är lika stort som ögats (tänkta) afstånd från densamma. Högra, vänstra, öfre, nedre distanspunkten. Distancepunkterne .. få .. icke komma (närmare) än på ett afstånd, som är lika med horisontens dubbla höjd .., ifrån grundlinien räknadt. Scheutz Ritk. 85 (1832, 1842). (År) 1509 .. användes distanspunkten för första gången under namn af ”punctus tercius” i en .. afhandling .. af Jean Pelerin. Tekn. tidskr. 1898, B. s. 8. Johansson Perspektivlära 18 (1910). —
-PÅLE~20.
1) [jfr eng. distancepost] sport. till 1 e, vid kapplöpningar (se DISTANSERA 1). NF 3: 1268 (1880). Distanspålen .. är uppställd omkr(ing) 200 m. framför vinstpålen. 2 NF 6: 526 (1906).
2) järnv. linjemärke uppsatt på ett visst afstånd från järnvägsstation till ledning för lokomotivförare; jfr STATIONSMÄRKE; äfv. (numera mindre br.) om hvar särskild af de pålar som äro uppsatta (med en kilometers mellanrum) längs järnvägslinjerna, kilometerpåle. Distanspålarne på statens jernvägar äro utsatte i 10:dels mil eller 3,600 fot från hvarandra. Instr. f. lok.-förare 1862, s. 22. Tidn. f. lev. 1892, nr 18, s. 2. Vid stationer med moderna säkerhetsanordningar ersättes distanspålen af s. k. försignal. 2 NF (1906). —
(1 d) -RIDT~2. [jfr d. distanceridt] mil. o. sport. jfr -TÄFLING. Utan distansridter ingen noggrann hästkännedom, inga uthålliga ryttare och hästar. Tidn. f. hästv. 1868, nr 3, s. 7. Svenska hjulförbundets distansridter den 31 juli mellan Upsala och Gefle. SD 1892, nr 194, s. 4. GHT 1895, nr 230, s. 3. —
(1 d) -RYTTARE~200. sport. GHT 1895, nr 231, s. 3. A. Wilskman hos Wilskman Idr. i Finland 3: 10 (1906). —
-SEGLING~20.
1) (mindre br.) sjöt. segling hvarunder distansen uppmätes medelst loggen. I anseende til belägenheten (af Gottland) i Ost och Väst, äga vi ingen annan underrättelse, än den distance-seglingar kunnat gifva. N. G. Schultén i VetAH 1801, s. 274.
-SIGNAL~02. [jfr eng. distancesignal] järnv. signal som afgifves på ett visst afstånd från järnvägsstation l. annan viktig punkt på järnvägslinjen; jfr FÖRSIGNAL. Tekn. tidskr. 1889, s. 207. Distanssignaler tjäna till att trygga en viss punkt å (järn-)banan. 2 Uppf. b. 3: 465 (1897). —
(1 d) -SIMNING~20. sport. uthållighetssimning; jfr -TÄFLING. NF 3: 1269 (1880). A. Ulrich i Landsm. XVIII. 10: 18 (1901). —
-STYCKE~20. [jfr eng. distance-piece] tekn. jfr -KLOTS. Tekn. tidskr. 1874, s. 248. Skifvorna (som bilda en viss dynamomaskins induktorkärna) .. hållas på ett visst afstånd (från hvarandra) genom mellanlagda distansstycken. Tekn. tidskr. 1886, s. 165. —
-TERMOMETER~0020. tekn. apparat på hvilken man kan afläsa rumstemperaturen i en på afstånd belägen del af en byggnad. Tekn. tidskr. 1889, s. 72. Bonnesens distanstermometer .. utgöres af en i källaren anbragt kvicksilfverbarometer, en i lokalen, hvars temperatur skall uppmätas, sittande liten bleckcylinder och en kapillär blyrörledning mellan bleckkärlet och det kortare benet af barometerröret. 2 Uppf. b. 1: 650 (1898). —
-TON ~tω2n. med. om hjärtton som är hörbar på ett visst afstånd från den sjuke hos hvilken den frambringas. Petersson Fys. undersökningsmet. 241 (1908). —
-TUB~2. mil. o. landtmät. för uppmätning af afstånd; jfr -MÄTARE. Att göra basmätningarne med distanstub. Jernk. annal. 1839, s. 222. A. Hamberg i Sv. turistfören. årsskr. 1896, s. 173. —
(1 d) -TÄFLING~20. sport. täfling på stora afstånd; uthållighetstäfling; jfr -KAPPSEGLING, -KÖRNING, -LÖPNING, -RIDT, -SEGLING, -SIMNING. 2 NF 6: 527 (1906). —
Spalt D 1652 band 6, 1916