| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
DROPPE drop3e2, l. (numera mindre br., i sht hvard. i bet. 1 a hufvudmom. samt i poesi o. högre stil) DROPPA drop3a2, l. (bygdemålsfärgadt i södra Sv.) DROPP drop4, sbst.2, r. l. m.; best. -en l. (till droppa) -an; pl. -ar ((†) -er Kempe Graanen 41 (1675), RelCur. 188 (1682); -or (till sg. droppa) Spegel Pass. 443 (c. 1680), Düben Boileau Sat. 77 (1722)).
1) liten, ett helt för sig utgörande, af kohesionskraften sammanhållen, mer l. mindre klotrund l. päronformig mängd af en vätska (som bildas vid kondensering af ånga l. då vätskan lösgör sig o. faller från l. afsätter sig på ngt); stundom abs. (elliptiskt): vatten- (regn-, dagg-), svett-, blodsdroppe o. d. Regnet faller i tunga droppar. Svetten tillrade i stora droppar utför hans panna. Han liknar sin broder som den ena droppen den andra. Droppen urholkar stenen, dvs. trägen ihärdighet öfvervinner till synes oöfverkomliga svårigheter; jfr citatet från Grubb nedan. Hoo haffuer födt daggennes dropar? Job 38: 28 (Bib. 1541). Tagh thet clara aff äggit blandat medh malört watn, hell en dråpa eller twå j (det sjuka) öghat. BOlavi 21 a (1578). Dropan nööter Steenen fast, / Meer medh tijden, än medh hast. Grubb 156 (1665) [jfr lat. gutta cavat lapidem, i nylat. med tillägget: non vi sed sæpe cadendo]. När dunsterna uti måln samlas till dråppar faller .. Rägn. Bergman Jordkl. 259 (1766). Det hängde (en dimmig oktoberdag) små droppar på varje grässtrå. Lagerlöf Holg. 2: 375 (1907). — jfr BLOD(S)-, DAGG-, DIM-, ETTER-, FETT-, FÖR-, HONUNGS-, IS-, MJÖLK-, OLJE-, REGN-, SNÖ-, SVETT-, VATTEN-DROPPE m. fl. — särsk.
a) för att beteckna en (ytterst) ringa mängd af ngt, särsk. af ngt flytande; i sht i uttr. icke en (enda) droppe o. d., icke det allra minsta l. bittersta; äfv. i öfverförd o. bildl. anv. Fast omenniskeligit är, at samme fångne Qwins personer vndertijdhen icke een dråpe watn, ther medh the theres törst släckie kunde, giffues .. måtte. GR 18: 277 (1547). En som allenast en droppa förstånd hafwer i sin hierna. Rudbeck Atl. 2: 287 (1689). I dag .. regnade ett par droppar efter middagen. Linné Ungd. 2: 120 (1732). Hans skål till sista droppen töms. Tegnér (WB) 2: 217 (1816). Under hela denna vicka har icke fallit en droppa regn. Stenhammar Riksd. 1: 123 (1834). Vill konstapeln ha en droppa whisky, frågade flickan. Hellström Kusk. 105 (1910). — särsk.
α) (hvard. med skämtsamt eufemistisk anstrykning) i uttr. fem(ton) droppar, lite spirituosa l. kaffe o. d.; särsk. om ytterligare ett litet glas till det l. de redan inmundigade l. om påtår l. ”påspädning” o. d. Får det vara lite punsch? lite mera kaffe? Tack, bara fem(ton) droppar. Wetterstedt ConvOrdb. 26 (1822). Under frukosten .. trycktes vi flitigt med brännvinstumlaren af Klockaren, som dervid genomgick hela listan af Halfvor, Gynthrar, Polackar, Perlor och femton droppar. Dens. Mut. 74 (1832).
β) pregnant o. eufemistiskt om (en sup l. ”bägare” o. d.) spirituosa. Vill ni ha en liten droppe på morgonqvisten, mr Trotter? Backman Dickens Pickw. 1: 251 (1871). Människor .., som inte smakat en droppe på år och dag! Sjödin StHjärt. 190 (1911).
γ) i uttr. det är (som) en droppe i hafvet o. d., dvs. en försvinnande obetydlighet, (så godt som) rakt ingenting. Det .. förslår som en droppe i hafvet. Almqvist FrSpr. 183 (1838). Vårt lif .. är .. en försvinnande droppe i det omätliga verldshafvet. Rundgren Minn. 1: 217 (1870). jfr: Såsom en drope watn emoot haffuet, .. så ringa äre hennes (dvs. människans) åår emoot ewighetena. Syr. 18: 8 (Bib. 1541).
δ) i uttr. den droppe l. droppen som kommer bägaren att rinna öfver o. d., om obetydlighet l. småsak som kommer det länge o. hårdt frestade tålamodet att brista l. länge tillbakahållna känslor (i sht af fiendskap l. ovilja o. d.) att bryta fram. Sannolikt var denna sak den droppe, som rågade måttet af hans länge närda önskan att få lemna statsrådet. De Geer i 3SAH 1: 111 (1886). Ahrenberg StRätt 10 (1899). Till allt detta (ökade skatter m. m.) kom kyrkoplundringen (genom Gustaf I). Det blev droppen, som kom det bräddfulla kärlet att rinna över. Grimberg SvFolk. 2: 126 (1914).
b) i annan bildlig anv. Denna dyra droppan af Skiöldunga-Blodet. Mörk Ad. 1: 80 (1743; om ättling af sköldungarna). (Han såg) hur allt det ädla han velat, allt det sanna han tänkt, droppa efter droppa förrunnit, utan gagn och utan glädje. Wetterbergh Altart. 578 (1848).
c) (tillf.) i fråga om ngt icke flytande: (liten) klump, stoftpartikel o. d. Omkring Byzantz .. regnade Aska, så store Droppar som een Hand. Schroderus Os. 1: 802 (1635). Droppar af stoft uppkastades kring körsvennen beständigt. Johansson HomIl. 23: 502 (1848).
2) koll. i pl.: (vanl. medelst sprit l. eter beredt) flytande läkemedel som intages i små doser (ett bestämdt antal droppar åt gången); ss. sista led i ssgr äfv. om essenser. Block Pest. 42 (1711). Hoffmans droppar (af 1 del eter o. 3 delar koncentrerad sprit). ÅgerupArk. Apoteksräkn. 1761; jfr Lindgren Läkem. 116 (1919). Se så der ja, har jag icke nu återigen glömt flaskan med mina prinsens droppar hemma! Almqvist Amor. 121 (1839). ”Droppar” .. äro de begärligaste medikamentsslagen (hos allmogen). Quennerstedt Torneå 2: 312 (1903). — jfr ARNIKA-, CITRON-, FEBER-, JÄRN-, KAMFERTS-, KOLIK-, KOLOKVINT-, LUT-, MALÖRTS-, MODER-, NERV-, POMERANS-, SOT-, TAND-, VANILJ-DROPPAR m. fl. — i utvidgad anv. eufemistiskt för spirituosa. Bland medicinalier hade isynnerhet ett slag, som .. benämndes: ”droppar”, en strykande afgång. Kullberg SommarSmål. 141 (1847; om ”besk”).
3) om konkret föremål som i ngt afseende påminner om en droppe.
a) [ytterst efter lat. gutta] byggn. om hvar särskild af de små (kon- l. cylinderformiga) knappar l. tappar som sitta fästa (l. liksom hänga) under den doriska frisens triglyfer o. mutuler. CAEhrensvärd Brev 1: 55 (1782). Nyblom i 3SAH 5: 150 (1890). Wrangel Konststil. 9 (1897).
-FLASKA.
1) [jfr DROPPA, v. 3] (i fackspr.) till 1; jfr -GLAS. Till framkallningsvätskan behöfver man ibland sätta vissa lösningar i små kvantiteter och man använder därtill droppflaskor eller droppglas. Roosval Schmidt 124 (1896).
2) till 2. Han grep efter .. droppflaskan, för att gifva henne in. Crusenstolpe Mor. 4: 47 (1841). —
(1) -FLÄCK, sbst.2 (jfr sp. 2188). zool. i fråga om färgteckning å djurkropp: (ljusare) fläck af större utsträckning än en ”punkt”. Marklin Illiger 88 (1818). Färgteckningen (hos pärlhönsen) består af hvita droppfläckar på mörk botten. 2NF 22: 718 (1915). —
(1) -FLÄCKIG. zool. försedd med droppfläckar. Thomson Insect. 229 (1862). Sjöstedt Västafr. 124 (1904). —
(1) -FORM. Berzelius Kemi 6: 381 (1830). De elastiskt och i droppform flytande ämnena (dvs. gaser o. vätskor). Trana Psych. 1: 31 (1843). —
(1) -FORMIG. Rinman 1: 363 (1788). En smält kropp .. plägar kallas droppformigt flytande. Berzelius Kemi 1: 40 (1817). De finaste och dyraste (pärlorna äro) .. ej sällan päron- eller droppformiga. 2NF 22: 720 (1915). —
(1) -GLAS. [jfr DROPPA, v. 3] (i fackspr.) liten flaska l. apparat (pipett) af glas inrättad så att man därur kan drypa en vätska droppvis. Nyblæus Fotogr. 46 (1874). NF 18: 609 (1894). —
(1) -KOPP. tekn. smörjkopp som aflämnar smörjoljan droppvis med bestämda tidsmellanrum. TT 1899, M. s. 106. LB 4: 56 (1903). —
(2) -KRÖGERI1004, äfv. 3~102. (hvard.) försäljning (från apotek) af eter- l. sprithaltiga läkemedel ss. surrogat för spirituosa. DN 1907, nr 13306 B, s. 1. Droppkrögeri förekommer i ganska stor utsträckning vid de flesta apotek i Västerbottens län. PT 1915, nr 61 A, s. 2. —
(1) -LAF. [med uppsvällda knölar som likna små stelnade bloddroppar] (†) lafarten Mycoblastus sanguinarius (Lin.) Stein, blödlaf. Liljeblad Fl. 415 (1798). —
(1) -REGN. regn bestående af större droppar, stundom mera glest fallande dylika, stundom motställdt DUGGREGN; dropp från träden efter ett ymnigt l. långvarigt regn. I duggregnet stryker molnet ofta aldeles intill marken, i ett starkare droppregn ligger det deremot högre upp. Berzelius Kemi 1: 207 (1808). Trädens droppregn. Snoilsky 4: 273 (1887). —
(1) -REGNA. regna med mera enstaka fallande droppar. Himlen är mulen, det droppregnar. Bergman SmSkr. 232 (1845). —
(1) -SPRUTA. (i fackspr.) liten spruta så inrättad att den aflämnar en vätska droppvis. OdontT 1893, s. 25. Man kan .. medels .. en liten droppspruta droppa vatten på jorden mellan (sticklingarna, innan de rotat sig). Abelin TrInomh. 45 (1904). —
(2) -SUP. (i Finl., förr) med kryddor tillsatt sup brännvin. ZTopelius (1833) hos Vasenius Topelius 2: 10. Laurén Minn. 307 (1877). —
(1) -TALS. (droppe- SedolärMercur. 3: nr 11, s. 4 (1731), VetAH 1782, s. 17) (numera mindre br.) droppvis. Spegel GV 106 (1685). Vattnet begynner gå droppetals. Rosenstein BarnSjukd. 336 (1764). Man .. blandar denna lösning dropptals med en blå infusion på lakmus. Berzelius Kemi 4: 341 (1827). Dalin (1850). —
(1) -VIS, adv., förr äfv. sbst. i förb. i droppvis. (droppe- Linc. (1640; under substillum), Nohrborg 300 (c. 1765)) droppe efter droppe, i droppar; äfv. bildl. I dropwijs, Guttatim. Linc. (1640). Syran slås .. försigtigt droppvis .. i litet kallt vatten. AHB 38: 23 (1869). Händelserna, sådana de genom dagspressen droppvis .. komma till allmänhetens kännedom. Kjellén Storm. 1: 1 (1905).
B (†): DROPPE-TALS, -VIS, se A.
Spalt D 2190 band 7, 1922