| Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
FLÖTE flø3te2, sbst.2, n. ((†) m. Cnattingius Skogslex. 167 (1878, 1894: flötar, pl.)); best. -et; pl. -en
1) (†) i allm.: ngt som flyter på vattnet.
2) föremål som i ngt praktiskt syfte lägges att flyta på vattnet. — särsk.
a) benämning på för ändamålet tillskuret stycke av bark, trä, kork l. dyl. som (jämte andra dylika) användes att hålla vissa fiskredskap upprätt stående i vattnet l. flytande l. på visst avstånd från bottnen l. för att utvisa platsen där redskapen utlagts m. m. Sätta flöten på nät. Noten bör bestå af .. 50 famnar på hvar Arm, med Flöten och Säncken väl bodd. Tiselius Vätter 1: 117 (1723). Wright Fisk. Bih. 16 (1837). — jfr BARK-, KIL-, KORK-, NOT-, NÄT-FLÖTE m. fl.
b) (numera mindre br.) tekn. flottör. Gerelius Gasupplysn. 31 (1825). Flötet eller flottören (i ångpannan) simmar på vattenytan och angifver derigenom dennas höjd. TT 1881, s. 61. JernkA 1891, s. 158.
c) [anv. utgår trol. från a] mer l. mindre bildl.; särsk. (vard.) i uttr. vara bakom flötet, ej kunna fatta vad saken gäller (på grund av tröghet i uppfattningen l. okunnighet l. dyl.), vara okunnig på ngt visst område, vara illa underrättad. När det inte gäller den stora sociala revolutionen, är Lasse så att säga bakom flötet. Koch Arb. 203 (1912). Stackars Handelstidningen visar sig äfven i sin lördagsartikel alldeles bakom flötet. SD(L) 1913, nr 244, s. 2. Essén HExc. 14 (1916). jfr: Nog är det .. nedrigt, att en karl skall ligga bakom flötet för (dvs. ej nå) all sin lefnads lycka, bara för en halfbutelj Canadian Club. Lindqvist Dagsl. 3: 123 (1904).
(2 a) -REV, r. l. f. fisk. långrev som av flöten hålles flytande l. förhållandevis högt i vattnet. Schröder Fiske 53 (1900). —
(2 a) -TELN, äv. -TELNA, r. l. f. fisk. den med flöten försedda övre telnen på ett nät. Ekström Sättet 49 (1845). —
Spalt F 1002 band 8, 1925