Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FORSKNING for3skniŋ2, r. l. f. ((†) m. Sahlstedt, Dähnert (1784)); best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till FORSKA.
1) till FORSKA 1; utom ss. första led i vissa ssgr numera nästan bl. om vetenskaplig forskning. Den filosofiska, den medicinska, den moderna forskningen. En strängt kritisk forskning. Mångåriga forskningar. Fri forskning. Föra forskningen framåt. Göra forskningens resultat kända för en större allmänhet. Serenius (1741). Försigtigt äfven undanvik / Al brydsam forskning i gazetten. Lenngren (SVS) 2: 212 (1798). (Filosofernas) lefnad, egnad åt forskningen i tingens hemligheter. Rydberg Ath. 251 (1859). Vara föremål för polisens forskningar. Cavallin (1875). Anställande af historiska forskningar rörande Sverige i vatikanska arkivet i Rom. BtRiksdP 1896, 4: nr 9, s. 165. Denna utvecklings gång har forskningen emellertid ännu inte lyckats utreda. Sylwan (o. Bing) 1: 23 (1910). jfr ARKIV-, BIBEL-, DETALJ-, DIALEKT-, HAVS-, HEMBYGDS-, HÄVDA-, JÖKEL-, KÄLL-, NAMN-, NATUR-, ORTNAMNS-, SANNINGS-, SLÄKT-, SPECIAL-, SPRÅK-, STIL-FORSKNING m. fl. — särsk. (†) med genitivattribut l. med bestämning inledd av prep. av betecknande föremålet för forskningen. Forskningen af forntids skrifter. Ingelman 251 (1829, 1843). Chemiens forskning. Hwasser VSkr. 1: 195 (1847). Castrén Res. 2: 377 (1848).
2) (†) till FORSKA 2. (Flickan) kastade stora ögon än på Göran, än på Alexander fulla af forskning. Almqvist TreFr. 2: 11 (1842).
Ssgr (i allm. till 1; jfr FORSKARE ssgr anm.): FORSKNINGS-ANDA, äv. -ANDE. (numera mindre br.) jfr -LUST. Landell Bligh IV (1795). Vetterlund StudDikt. 132 (1896, 1901). —
-ARBETE~020, äv. ~200. jfr FORSKAR-ARBETE. Boström 3: 466 (1856). —
-ART. (numera föga br.) tillvägagångssätt vid forskning; förr äv.: forskningsgren. Atterbom PhilH 93 (1835). Fädernes passiva Forskningsart. Fries BotUtfl. 1: 45 (1843). (Matematikens) förnämsta forskningsart, astronomien. Hwasser VSkr. 1: 44 (1852). NordT 1888, s. 205. —
-BLICK. (†)
1) till 1: forskarblick. Vårt Samfund har .. skördat frukten af .. Hans noggranna forskningsblick. Ödmann ÅmVetA 1797, s. 2. Larsen (1884).
2) till 2. Wallin 1Pred. 1: 109 (c. 1830). En honom egen forskningsblick .. afväpnade och fängslade sjelfva brottslingarne. Valerius 2: 222 (1837). Kindblad (1871). —
-FLIT. (numera mindre br.) forskarflit. VetAH 1815, s. 58. Hagström Herdam. 3: 454 (1899). —
-FRIHET~20 l. ~02. rätt att fritt forska. Polyfem V. 26: 3 (1812). —
-FÄLT. —
-FÄRD. jfr -RESA. En arktisk forskningsfärd. Nordenskiöld Vega 1: 264 (1880). —
-GREN. De till akademien hörande forskningsgrenarne. Odhner i SAH 62: 46 (1885). —
-GÅVA. (†) naturlig begåvning för forskning, vetenskaplig begåvning. Lanærus Försök 42 (1788). NF 6: 576 (1882). —
-HÅG. forskarhåg. Arnell Moore 1: 80 (1829). —
-IVER. forskariver. Murray PVetA 1794, s. 86. —
-LUST, stundom -LUSTA. forskarlust. Wulf Köppen 1: 190 (1799). Rosenius Himmelstr. 295 (1903). —
-METOD. Den komparativa forskningsmethoden. Nilsson Ur. 1: 208 (1866). —
-MÖDA. (numera mindre br.) forskarmöda. Wallin Rel. 3: 170 (1830). Söderblom StundVäxl. 1: 14 (1909). —
-NIT, n. (numera mindre br.) forskarnit. CPHagberg i SAH 10: 10 (1821). —
-OMRÅDE~020. jfr -FÄLT. Ett självständigt, ett nytt forskningsområde. Claëson 2: 79 (1859). —
-RESA, r. l. f. resa företagen för hopsamlande av förut okänt material l. för utforskande av förut okända trakter. Forskningsresor till Centralasien. AntT 1: 59 (1864). Naturvetenskapliga forskningsresor. Schybergson FinlH 2: 311 (1889). Antikvariska forskningsresor. SFS 1905, Bih. nr 2, s. 67. —
-RESANDE, m.||ig. person som företager resor till förut helt l. delvis okända trakter för att utforska deras natur, folk, växt- l. djurvärld l. dyl., upptäcktsresande. NF 1: 215 (1875). —
-RESULTAT. NF 2: 761 (1877). —
-SÄTT. NF 2: 630 (1877).

 

Spalt F 1173 band 8, 1925

Webbansvarig