Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FORSLA for3sla2, stundom fω3rsla2 l. fωr3s-la2, förr äv. FÖRSLA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (äv. konkretare, Widmark Helsingl. 2: 29 (1849)); -ARE (se avledn.); jfr FÖRSEL o. FÖRSLA.
Ordformer
(fors(s)- (fohrs-) 1530 (: Forsle peninga), 1656 osv. fords- (-dz-) 1639 (: fordzlelhön), 1663—1761 (: fordslekarlar). fos- 1769. förs(s)- 1559 (: försle löhnn), 1620—1807 (: förselvägen). fördz- (-tz-), födz- 1554—1658 (: fördzlefålck). ffös- 1544)
Etymologi
[till FORSEL resp. FÖRSEL; det förra (eg. fordsel) vbalsbst. till FORDA, det senare delvis uppkommet av FORSEL gm dial. övergång av oförlängt o till öppet ö framför r + kons., delvis vbalsbst. till FÖRA]
medelst transportmedel fortskaffa, transportera, föra; företrädesvis i fråga om fortskaffande av varor l. tyngre föremål; i fråga om fortskaffande av person(er) numera nästan bl. om fånge (fångar) l. sjuk(a). Forsla timmer till sågen. Varorna forslas landvägen. Forsling över isen. BtFinlH 2: 128 (1554). Presten skall försla sigh dijt och dädan med sitt egit folk och folenskap. Murenius AV 499 (1661). Sahlstedt (1773; angivet ss. folkligt o. sällan användt i skrift). Alt forslande af bränvin från en ort till en annan förböds. Malmström Hist. 3: 273 (1870). (Fångarna) skulle forslas till hufvudstaden. Rydberg Sägn. 1 (1874). En norsk ströfkår, forslad af renar. IllSvH 4: 39 (1878). jfr BET-, MALM-, NED-, VARU-FORSLING m. fl. — särsk. i utvidgad anv.
a) (numera bl. ngn gg skämts.) i fråga om skjutande l. fösande av en motsträvig person ngnstädes hän. Dähnert (1784). Sade, och forslade sakta den gamla till bordet. Runeberg 1: 119 (1832). särsk. (†) i uttr. forsla ngn på l. utom dörren, köra ut ngn. VDAkt. 1683, nr 6. (Han) tog utj migh försladhe migh på döran. Därs. 1712, nr 387. VRP 13/3 1731.
b) (†) i uttr. forsla ngn på ngn, skicka ngn på ngn, skaffa ngn ngn på halsen. Jag skulle fosla på honom (dvs. grannen) en Advocat, så at han skulle glömma bort Hatten. Weise 1: 67 (1769). BL 19: 215 (1850).
Särsk. förb.: FORSLA AV10 4. Carlén Rosen 751 (1842). jfr AVFORSLA. —
FORSLA BORT10 4. Meurman (1846). särsk. (numera bl. ngn gg, skämts.) till a: fösa l. skjuta bort ngn. Sahlstedt (1773). jfr BORTFORSLA. —
FORSLA FRAM10 4. Meurman (1846). jfr FRAMFORSLA. —
FORSLA FRÅN SIG. (†) till a: skjuta l. fösa från sig. VRP 22/6 1736. —
FORSLA TILL VÄGS. (†) forsla av. Ekeblad Bref 2: 13 (1656). —
FORSLA UPP10 4 l. OPP4. Vi läto försla din bokkista upp från fartyget. Kellgren BrefClewb. 52 (1776). jfr UPPFORSLA. —
FORSLA UT10 4. BtFinlH 2: 34 (1544). särsk. (numera bl. ngn gg, skämts.) till a: fösa ut, skjuta ut. VRP 12/2 1737. särsk. (†) i uttr. forsla (ngn) ut på l. om l. genom dörren, fösa ut ngn. Mäster Bergelin (hade) tagit uthi Ekeroth och vehlat förssla uth om dörren. VRP 9/5 1730. Sahlstedt (1773). jfr UTFORSLA.
Ssgr: A: FORSEL-DON. (†) forslingsmedel, transportmedel. SPF 1838, s. 320. —
-KOSTNAD. (i sht i fackspr.) kostnad(er) för forsling, fraktkostnad, forlön; jfr -LÖN. TByggn. 1859, s. 57. LAHT 1902, s. 73. —
-LÖN. (forsel- 1749 osv. forsle- 1622—1754. forslo- 1681) arvode för forsling, fraktkostnad, forlön; särsk. (i sht förr) kam. pålaga som vid omsättning i pänningar av urspr. in natura utgående skatter tillkommer ss. ersättning för forslingsskyldighet. GR 29: 105 (1559). Ett eller två trediedels öre smt motte Häradzfogdarne .. (i Halland) bestås i förslelön för hvarie dahl. smt, som i plåtar och runstycken upbäres. 2RARP 6: 130 (1731). Forssellönernas dryghet .. tynger priset på det Svenska jernet i jemförelse med det Engelska. Tiden 1848, nr 60, s. 4. Arrendet utgår med 600 kubikfot spanmål .. med tillagd forsellön af 8 öre kubikfoten. PT 1882, nr 109 B, s. 2. —
-LÖNS-ERSÄTTNING~020. kam. kontant årlig ersättning för mistad rättighet till forsellön. 1NJA 1874, s. cxii. —
-MEDEL. (föga br.) transportmedel. Rydqvist StatsekonBetr. 165 (1865). —
-PÄNNINGAR l. -PÄNGAR. (forsel- 1827—1880. forsl- 1665. försla- 1599—1729. for(d)sle- 1530—1646) (numera föga br.) kam. = -LÖN. Forsle peninga aff Vlffsbij .. xviij march. HFinlKamF 1: 11 (1530). Eliest underståår sigh landzfougderne taga på hvarie dahler sölfvermynt een öre sölfvermynt, kallandes dhett förslepenninger, aff alla Chronones uthlagor. RARP 9: 469 (1664). Berndtson (1880). —
-SKYLDIGHET~102 l. ~200. (i sht förr) kam. forslingsskyldighet. Flintberg Lagf. 5: 863 (1803). SFS 1847, nr 45, s. 40. Hahnsson (1888). —
-VÄG. (försel- 1807) (†) transportväg. Förselvägen till hyttor och bokverk. EconA 1807, juli s. 12.
B (†): FORSL-PÄNGAR, se A.
C (†): FÖRSLA-PÄNGAR, se A.
D (†): FORSLE-BONDE. (försle-) forbonde; jfr -KARL. Murenius AV 196 (1644). Därs. 458 (1660). —
-BÅT. (försle-) till forsling avsedd l. använd båt. Murenius AV 576 (1665). ResolAllmogBesvär 1756, § 60. —
-FOLK. (fördzle-). jfr -KARL. Murenius AV 384 (1658). —
-KARL. forman, forkarl. ÅngermLandstingsprot. 17/9 1640, fol. 44. Fennia XVI. 3: 53 (i handl. fr. 1761). —
-LEGA, r. l. f. forsellön. ÅngermLandstingsprot. 17/9 1635, fol. 20. —
-LÖN, -PÄNNINGAR, se A.
E: FORSLINGS-ARBETE~020, äv. ~200. TIdr. 1881, s. 22. —
-DON. (knappast br.) transportmedel. Hahnsson (1888). —
-KOSTNAD. transportkostnad, forlön. Arrhenius Jordbr. 1: 149 (1862). —
-LÖN. (mindre br.) forslingskostnad. Hahnsson (1888). —
-MEDEL. (mindre br.) transportmedel. UB 3: 423 (1873). Hahnsson (1888). —
-REDSKAP~20 l. ~02. jfr -MEDEL. NF 2: 392 (1877). SFS 1904, nr 35, s. 69. —
-SKYLDIGHET~102 l. ~200. särsk. (i sht förr) kam. skyldighet för jordinnehavare att forsla av hans jord in natura utgående skatter till kronans förråd, våghus o. lador l. till räntetagarens hemvist. 2NF (1907). LAHT 1913, s. 76.
F (†): FORSLO-LAG, n. (fördzlo-). Murenius AV 74 (1640). —
-LÖN, se A.
Avledn.: FORSLARE, om person m.||ig., om sak r. l. m. person (inrättning) som utför transport(er). Varor, som .. äro tillåtna till införsel .., skola, sedan forslarene upptett sina pass .. besigtigas. SPF 1859, s. 311. TT 1894, Allm. s. 21 (om spårväg). SDS 1897, nr 522, s. 2.

 

Spalt F 1174 band 8, 1925

Webbansvarig