Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GLÖPER, m.
Etymologi
[jfr fsv. glöpa-orþ; till en stam glaup-, som föreligger äv. i isl. gleypa, sluka, nor. dial. gløypa, gapa, sluka, bruka glåpord, i avljudsförh. till GLUPA samt till glop- i GLOPPA, GLÅP-, GLÅPA]
(†) obetänksamt l. smädligt tal, skymford. Glöper är ordha werst. OPetri Kr. 51 (c. 1540).
Ssg: GLÖPE-ORD. [fsv. glöpa-orþ] (†) glåpord. Hermelin DuFour E 7 a (1683).

 

Spalt G 639 band 10, 1929

Webbansvarig