-GÄLB ~gäl2b, n., förr äv. r.; best. -et; förr äv. -GEL, sbst.
Ordformer
(-gelb 1640 (: Blygelb) osv. -gehl 1637 (: Blygehl)—1686 (: Blygehl). -giöll 1640 (: Blygiöll))
Etymologi
[till t. gelb, adj., resp. nt. gel (l. holl. geel), adj., substantiverat i ssgr; av en västgermansk stam gëlwa-, i avljudsförhållande till GUL; jfr GÄLBGJUTARE o. GÄLBHOLTS]
Spalt G 1582 band 10, 1929
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se