Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KID ɟi4d, n. (Luk. 15: 29 (NT 1526) osv.), i bet. 3 äv. r. l. m. (NKVårKatal. 1925, s. 48) ((†) m. l. r. (i bet. 1, 2) NorrlS 1: 355 (1539; i bet. 1), Franzén Skald. 2: 258 (1799, 1828: stenkiden)); best. -et resp. -en; pl. (i bet. 1, 2) = (HögaV 1: 8 (Bib. 1541) osv.) ((†) -er Fosz 167 (1621), Wallin Vitt. 2: 299 (c. 1808); ss. m. l. r. -ar ÅgerupArk. Bouppt. 1753 (: båck kidar)).
1) (numera i sht i arkaiserande l. vitter stil) getens unge, killing. Luk. 15: 29 (NT 1526). Vlffuar skola boo tilsammans medh lamb, och Parder liggia ibland kedh. Jes. 11: 6 (Bib. 1541). Bergen som wädrar sprungo fritt, / Och högarna som lamb och kijd. Ps. 1695, 91: 1 [i anslutning till: Berghen sprungo såsom lamb, höghaner såsom vng fåår. Psalt. 114: 4 (Bib. 1541)]; jfr: När han (dvs. Herren) talar i vrede / höjderna hoppa som kid, och bergen springa som rådjur. Tegnér (WB) 3: 114 (1820). Dansa i gräset så qvick som en kid. Bellman 5: 94 (c. 1775). Fållans kid. Karlfeldt FridLustg. 107 (1901). Hon tog ett kid, anrättade det och gav det åt Abram. JudLittSSkr. 9: 84 (1929). — jfr BOCK-, HENE-KID. — särsk. (tillf.) astr. i pl. best., = KILLING 2. Geten och de bägge kiden troddes vara på sin vakt för att bistå skeppsbrutna sjömän. Serviss Stjärnh. 25 (1902). SvD(A) 1935, nr 270, s. 8.
2) (i sht i fackspr.) unge av stenbock samt kalv av hjort, rådjur, gasell o. d. Leijonflycht (1827). Upp! Liksom flåsande hind / söker det älskade kid. Ling As. 27 (1833). Bovallius CentrAm. 394 (1887; om hjortkalv). Sen kom ett gammalt rå, följt av sina små kid. Holmström LändStränd. 2: 114 (1919). — jfr GASELL-, HJORT-, RÅ-, RÅDJURS-, STEN(BOCKS)-KID.
3) (i fackspr.) skinn av killing; läder av killingskinn; vanl. oeg., om läder av på särskilt sätt beredt kalv- l. fårskinn, chevrå. Känga .. av brun kid (chevreau). NKVårKatal. 1925, s. 48.
(1) -FÅGEL. [namnet syftar på vipans om killingens påminnande läte; jfr benämningen HIMMELSGET på enkel beckasin] (†) fågel av släktet Vanellus Briss., vipa. Schroderus Comenius 155 (1639). Lind (1749). —
(jfr 3) -LÄDER. (i fackspr.) läder av killingskinn; chevrå. Till kidläder beredes .. företrädesvis kalf- och fårskinn. Hirsch LbGarfv. 280 (1898). 2NF 17: 171 (1912).
B (†): KIDA-BOCK, se A.
C (†): KIDE-HAGE. för killingar avsedd beteshage. Hospitalets lambe- och kide-hage. VDP 1722, s. 516.
Spalt K 915 band 14, 1935