| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
KÅR kå4r, sbst.3, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er32; förr äv. KORPS, r. l. m. (KKD 5: 246 (1711), BtRiksdP 1894, 6Hufvudtit. s. 9) l. n. (Rudbeck Bref 349 (1696), Tersmeden Mem. 1: 69 (c. 1780)); best. -en; pl. -er (GT 1788, nr 6, s. 1, 3SAH 3: 261 (1888)) l. (ss. n.) = (KKD 6: 121 (1708), Tersmeden Mem. 1: 69 (c. 1780)).
1) [jfr motsv. anv. i lat. o. fr.] (†) samling (av skrifter, akter o. d.). Rudbeck Bref 349 (1696).
2) ss. enhet organiserad l. uppfattad grupp av personer med samma yrke l. arbetsuppgift l. tjänsteställning o. d.; äv. om vissa sammanslutningar (i allm. med en viss social uppgift) som i ngt avseende äro organiserade med en dylik (i sht militär) kår ss. förebild; äv. om en kår ss. institution. Diplomatiska kåren. Upprätthålla kårens anseende. 2RARP 6: 58 (1731). Rehbinder .. gaf .. offentligt företräde åt tjenstemän, borgerskap och råd. .. Derpå intogs dejeuner dinatoir i närvaro af samtliga corpser. Topelius Dagb. 3: 108 (1837). (Så har) denna ganska betydliga kår (dvs. folkskollärarna) erhållit rösträtt. Strindberg NRik. 18 (1882). (Ordonnansens) uppgift det är att löpa staden kring och kalla de olika kårerna (vid operan) till tjänstgöring. Hellander Teat. 54 (1898). Hellström Malmros 16 (1931; om poliskår). — jfr APOTEKAR(E)-, ARBETAR(E)-, BALETT-, BRAND-, DOCENT-, DOMAR(E)-, FOLKSKOLLÄRAR(E)-, FRIVILLIG-, KÖPMANNA-, LÄKAR(E)-, LÄRAR(E)-, MUSIK-, OFFICERS-, PERSONAL-, POLIS-, SJÖMANS-, SKAUT-, SKEPPSGOSSE-, STUDENT-, TJÄNSTEMANNA-, UNDEROFFICERS-, VÄG- OCH VATTENBYGGNADS-, ÄMBETSMANNA-KÅR m. fl. — särsk.
a) [efter fr. en corps] (föga br.) i uttr. i kår, i samlad trupp, ”in corpore”. Vi .. gingo i korps. Weste FörslSAOB (1823). Ödman VårD 1: 30 (1884, 1887).
b) mil. om militär truppstyrka som står under gemensam befälhavare o. (i allm.) är avsedd att uppträda ss. en enhet, truppförband; i fråga om nutida förh. i Sverge dels om mindre, självständigt truppförband vars storlek icke medgiver indelning i bataljoner o. som alltså icke bildar ett fullständigt regemente (i trängen, ingenjörtrupperna o. i fråga om vissa artilleriförband), dels (nästan bl. i ssgn ARMÉ-KÅR l. elliptiskt för denna) om armékår. KKD 10: 44 (1707). Hästjägare .. böra (icke) i särskilta corpser formeras. KrigVAH 1805, s. 122. Och Sven han tog sin säck på rygg och gick till närmsta corps. Runeberg 2: 50 (1846). Topografiska korpsen. TjReglArm. 1858, 1: 225. 2:ne eller flera fördelningar bilda en kår. Spak HbFältartill. 196 (1873). Trupperna äro indelade i regementen och kårer. UFlott. 1: 144 (1903). — jfr ARMÉ-, ARTILLERI-, FLYG-, FRI-, FRISKYTTE-, FÄLTJÄGAR-, GARDES-, GENI-, GRENADJÄR-, HUSAR-, INGENJÖR(S)-, MINÖR-KÅR m. fl.
(2 b) -ARTILLERI. mil. truppförband av artilleri som icke är tilldelat ngn fördelning utan står direkt till armékårchefens förfogande. KrigVAH 1886, s. 8. —
-BEFÄL. särsk. mil. till 2 b; abstr. o. konkret; i konkret anv. ofta koll. KrigVAH 1825, s. 37 (konkret). NF 2: 999 (1878; abstr.). —
-CHEF. särsk.
b) sjömil. chef för underofficers- o. sjömanskårerna vid ngn av flottans stationer. Gynther Förf. 8: 179 (i handl. fr. 1861). UFlott. 1: 71 (1903).
c) mil. till 2 b; jfr REGEMENTS-CHEF, ävensom ARMÉ-KÅR-CHEF. SvNorStatscal. 1818, s. 386. SFS 1891, nr 58, s. 3.
d) chef för en skautkår.
-HUS. hus med samlings- o. sällskapslokaler för en kår (i sht en studentkår). Tekniska högskolans studentkårs kårhus. DN(A) 1930, nr 277, s. 5. —
(2 b) -INTENDENT. mil. jfr INTENDENT g, ävensom REGEMENTS-INTENDENT. PT 1914, nr 207, s. 2. Kårintendent vid Älvsborgs kustart.kår. SvStatskal. 1918, s. 328. —
-MÄRKE. märke (knapp, nål l. dyl.) utmärkande medlemsskap i en viss kår. Lindqvist BakMoln. 127 (1911). —
-MÖTE. särsk.
-ORDER. särsk. mil. till 2 b: av kårchefen utfärdad order rörande kåren i dess helhet. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 304 (1886). —
-TIDNING. av en kår l. för medlemmarna av en kår utgiven tidning. Braun Dikt. 1: Föret. 1 (1844). —
-VIS, adv. —
Spalt K 3587 band 15, 1939