| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LEDNING le3dniŋ2, sbst.2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) förhållande(t) att leda en l. flera personer på viss väg l. i viss riktning l. till viss plats o. d.; jfr LEDA, v.2 1 a; numera företrädesvis mer l. mindre bildl., i allm. med anslutning till LEDA, v.2 2 o. 4; särsk. dels: förhållande(t) att vägleda en l. flera personer (i hans l. deras förehavanden l. tankeliv o. d.), förhållandet att bliva vägledd, dels: ledarskap, anförarskap, chefskap; äv. konkretare, om ngt som tjänar till vägledning l. rättesnöre. Anförtro sig åt ngns (Guds) ledning. Med ledning av lämnade uppgifter kan man icke komma till annan slutsats än att (osv.). De inhämtade upplysningarna ge föga ledning till bedömande av sakläget. Det kanske kan tjäna dig till ledning i dina efterforskningar, om jag berättar att (osv.). Hava, övertaga, behålla, lämna ifrån sig ledningen av ngt. Företagets ledning anförtroddes åt N. N. Arbetet är ställt under N. N:s ledning, fortgår under ledning av N. N. Linc. Aa 4 a (1640). Milde Frälsare! .. räck oss din hand till ledning och stöd. Hagberg Pred. 2: 122 (1815). Fjerran från är Romas stad belägen / och utan ledning hittar du ej vägen. Tegnér (WB) 4: 47 (1822). (Prosten:) Jag kommer, varnar, bjuder tröst och ledning. Runeberg 2: 110 (1846). Man (började) antaga, att ledningen inom konseljen öfvergått från Hamilton till mig. De Geer Minn. 1: 193 (1892). Någon säker ledning för sina undersökningar har polisen .. ännu ej hunnit inhämta. SvD(A) 1930, nr 262, s. 3. — jfr ARBETS-, ARMÉ-, ELD-, FJÄRR-, HUVUD-, HÄR-, KRIGS-, STRIDS-LEDNING m. fl. — särsk. konkret, om enskild person l., vanl., en grupp personer som handhar ledandet av ngt. Att afgöra, när elden bör öppnas, är (strids-)ledningens första uppgift. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 52 (1886). SvD(A) 1932, nr 210, s. 4. — jfr ARMÉ-, HÄR-, KRIGS-, OPERA-, STRIDS-LEDNING m. fl.
2) förhållande(t) att leda ett föremål o. d. viss väg; jfr LEDA, v.2 1 b β. Platen Glascock 2: 237 (1837). Linans ledning sker med två små rullar, fästade å en häfstång. TT 1872, s. 288. — särsk.
a) motsv. LEDA, v.2 1 b β α’; numera företrädesvis konkret, om rör o. d. varigm vatten, ånga, gas o. d. ledes till plats där det (den) skall förbrukas l. utföra ett visst arbete; i sht ss. senare led i ssgr (l. elliptiskt för sådana). Nordforss (1805). TeknVet. VoV. 2: 295 (1928). — jfr AVLOPPS-, BI-, DRÄN-, GAS-, GRAVITATIONS-, HUVUD-, INTAGS-, JORD-, KLOAK-, KONST-, RÖR-, SLASK-, VATTEN-, VÄRME-LEDNING m. fl.
b) motsv. LEDA, v.2 1 b β β’; dels abstr., om fortplantning av värme, ljud o. elektricitet gm ett lämpligt medium, dels (o. numera företrädesvis) konkret, om anordning (på olika sätt framdragen, isolerad l. oisolerad metalltråd) för ledande (o. distribution) av elektrisk energi. Elektrisk ledning. Högspänd, lågspänd ledning, ledande elektrisk ström med hög resp. låg spänning. Adlerbeth FörslSAOB (1798). Ledningen (av värmet) sker olika lätt i olika ämnen, och dessa sägas derföre vara mer eller mindre värmeledande. Fock 1Fys. 394 (1854). Ledningen, som är afsedd att framföra trefasig växelström af 40,000 volts effektiv spänning, skall (osv.). SFS 1908, nr 56, s. 4. Ledningar, som användas för att distribuera elektrisk energi inom ett samhälle. NFMånKr. 1939, s. 584. — jfr ANKNYTNINGS-, AXEL-, BATTERI-, BI-, CIRKULATIONS-, DUBBEL-, ENKEL-, FJÄRR-, FÖRBINDELSE-, FÖRBINDNINGS-, HUVUD-, HÖGSPÄNNINGS-, INTERURBAN-, JORD-, KABEL-, KONTAKT-, KOPPAR-, KRAFT-, LJUS-, LUFT-, SERVIS-, STARKSTRÖMS-, TELEFON-, TELEGRAF-, UNDERJORDS-, UNDERVATTENS-, VÄRME-LEDNING m. fl.
c) fysiol. motsv. LEDA, v.2 1 b β γ’. Experimentella undersökningar af ledningens natur i den hvita nervsubstansen. Göthlin (1907; boktitel). — jfr NERV-, SINNES-LEDNING.
3) sport. o. handel. motsv. LEDA, v.2 5 a o. b; i fråga om tävling (i löpning, gång, segling o. d.) resp. konkurrens: förhållandet att leda. Hava, taga, behålla ledningen. Bolaget har ledningen inom svensk textilindustri. TIdr. 1882, s. 138. Dansk ledning i fälttävlan vid nordiska ryttarfesten. SvD(B) 1939, nr 161, s. 13.
-BANA, r. l. f.
1) växtfysiol. till 2: ”väg” för ämnestransporten inom en växt. 2NF 2: 239 (1904). SkogsvT 1910, Fackupps. s. 51.
-BROTT. särsk. (i fackspr.) till 2 b: avbrytning av l. brott på elektrisk ledning l. telefon- l. telegrafledning. TT 1899, Byggn. s. 75. —
-FÖRMÅGA. särsk.
1) fys. o. el.-tekn. till 2 b; i fråga om elektricitet o. värme. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 194. En betongmurs ledningsförmåga för värme. Wirgin Häls. 1: 70 (1931).
2) fysiol. till 2 c. För sin ledningsförmåga är nervfibern beroende av syrgastillförsel. Broman Männ. 1: 124 (1925). —
(2 b) -KEDJA, r. l. f. fys. o. el.-tekn. serie av kroppar ledande en elektrisk ström; serie (system) av elektriska ledningar l. telefon- l. telegrafledningar. Nyström Telegr. 17 (1869). Lösryckande af en eller annan länk i den nu planlagda interurbana ledningskedjan. BtRiksdP 1899, 7Hufvudtit. s. 168. —
(2 b) -MOTSTÅND~20 l. ~02. fys. o. el.-tekn. (i ohm beräknat) motstånd som en ledande kropp (ämne) gör mot den elektriska ström som den leder. Berzelius ÅrsbVetA 1839, s. 103. Starck Kemi 316 (1931). —
(2 a, b) -NÄT. system av ledningar för distribution av vatten, gas, elektricitet o. dyl. l. för avlopp av vatten o. d.; äv. om system av telefon l. telegrafledningar. SD(L) 1894, nr 313, s. 4. DN(A) 1933, nr 182, s. 1. —
(2 b) -SNÖRE. el.-tekn. jfr -TRÅD. Nyström Telef. 97 (1885). Med ledningssnören förstås (elektriska) flerledare av högst 6 kvmm. sektionsarea. SFS 1917, s. 1814. FörslElektrOrdl. (1931). —
(2 b) -STOLPE. för uppbärande av elektrisk(a) ledning(ar) l. telefon- l. telegrafledning(ar). —
(2 b) -TRÅD. el.-tekn. metalltråd för ledning av elektrisk ström; såväl om enkel (blank l. isolerad) metalltråd som om ett (av en gemensam isolering omslutet) antal hoptvinnade metalltrådar l. en ledare bestående av flera var för sig isolerade parter. Wrede ÅrsbVetA 1840, s. 72. SFS 1921, s. 513. —
(2) -VÄVNAD. växtfysiol. komplex av celler med huvudsaklig uppgift att i en växt kringföra vatten o. däri lösta oorganiska o. organiska ämnen. Lundström Warming 51 (1882). SvUppslB (1933).
Spalt L 437 band 15, 1939