| Publicerad 2011 | Lämna synpunkter |
UNDERVATTENS- un3dervat1ens~, äv. (numera bl. tillf.) UNDERVATTEN- un3dervat1en~, ssgsförled.
ss. förled i ssgr betecknande ngt som sker l. utförs l. går l. befinner sig l. ligger l. förekommer o. d. under vatten (jfr UNDER, prep. o. adv. I 1 d β); jfr UNDERHAVS-.
-SVEP. (†) ”svep” (se svep, sbst.1 7) markerande del av fartyg(sskrov) som tänks ligga under vattenlinjen. Vnder Wattn Swepen .. (är) Swepen under Högd och Breden. Rajalin Skiepzb. 67 (1730).
B: UNDERVATTENS-ARBETE~020. arbete utfört under vatten; äv. konkretare, om enskild arbetsuppgift utförd osv. Framhölls, att betonens största och mest ekonomiska användning vore vid undervattens-arbeten. TT 1872, s. 299. Skulle .. undervattensarbetet i mellankanalen .. komma att utföras vintertid .. vore (osv.). BtRiksdP 1897, 6Hufvudtit. s. 116. —
-ARKEOLOGI. arkeologi med uppgift att studera fornlämningar på havs- l. sjö- l. flodbotten. DN(B) 23/2 1959, s. 2. —
-BANK. jfr bank, sbst.1 I 1. Kariska hafvet (är) icke djupt, utan jemngrundt .. dock utan att vara besväradt af undervattensbankar eller klippor. Nordenskiöld Vega 1: 14 (1880). —
-BLAD. sänkblad. Skotten hos Trapa natans utveckla .. två slags örtblad, neml. undervattensblad och flytande blad. BotN 1887, s. 215. —
-BRO. under vatten löpande tunnel vilande på från botten utgående (pelar)konstruktion. Lilljeqvists förslag av december 1888 till undervattensbro mellan Hälsingborg och Helsingör. Dædalus 1937, s. 45. —
-BÅT. ubåt; jfr -fartyg. Försök hafva vid New-York .. anställts med en s.k. ”undervattens-båt”, uppfunnen af fransmannen Alexander. KrigVAT 1852, s. 471. jfr min-undervattensbåt.
Ssgr (numera bl. tillf.): undervattensbåts- l. undervattensbåt-krig. jfr undervattens-krig. VFl. 1915, s. 25.
-vapen. särsk. sammanfattande, om för militärt bruk avsedda ubåtar jämte för deras användning o. vård nödvändig personal o. materiel o. d. VFl. 1915, s. 15. —
-DEL. under vatten belägen del (av ngt). Smärre isberg äro .. de farligaste, enär de .. med sina utskjutande undervattensdelar kunna uppriva fartygssidan. Carell o. Edelstam 180 (1916). —
-FARTYG. ubåt. 1863 berättades från Mobile i Förenta staterna, att man der vore syselsatt med byggandet af ett undervattensfartyg, som intet pansarfartyg skulle kunna motstå. UB 7: 436 (1875). —
-FLORA. jfr flora 3 o. -skog, -vegetation. Långt in i Mälaren skall en underström af hafvet tränga fram, så att undervattensfloran ända in mot Essingen skall visa saltsjöformer. Strindberg o. Sjögren SvNat. 59 (1901). —
-GRUND. jfr grund, sbst.3, o. -skär. SP 1792, nr 134, s. 2. Vi hade råkat på ett undervattensgrund söder om Kapellskär, och vattnet strömmade in i förrummet. PT 1900, nr 2, s. 3. —
-GÅNG. sjöt. om ubåts gång under vatten. De moderna franska undervattensbåtarna hafva .. en fart .. vid undervattensgång (av) 7–9 knop. VFl. 1911, s. 124. —
-JORDBÄVNING~020. havsbävning, havsskalv. 1867 (förstördes) genom en väldig, antagligen till följd af undervattensjordbäfning, i hamnen inrusande våg .. mer än 100 förankrade fartyg. Bovallius CentrAm. 17 (1887). —
-KABEL. jfr kabel 2 o. -ledning o. underhavs-kabel. Att omständigheterna icke äro desamma vid telegrafering på långa undervattenskablar som vid telegrafering på luftlinier. Nyström Telegr. 324 (1869). —
-KAMERA. kamera för fotografering under vatten. (En) undervattenskamera, däri med den fotografiska filmens hjälp det submarina dagsljuset kunnat mätas ända ned till 500 meters djup. Pettersson Albatross 17 (1950). —
-KANON. (förr) kanon avsedd att avfyras under vatten. Vid fartygets botten ligger förut .. den s. k. undervattenskanonen, med sin mynning skjutande något utom förstäfven. KrigVAH 1884, s. 281. —
-KLACK. (numera bl. tillf.) jfr klack, sbst.2 3 b, o. -klippa. Albådans många tångbevuxna undervattensklackar och gryndor. Sparre Skärg. 74 (1917). —
-KLIPPA. jfr klippa, sbst. 1, o. -klack, -skär. Öfver alt .. är fullt af öfver och undervattns Klippor, hvarföre nödigt är i desse farvatten, nyttja Lots. Montan Segl. 45 (1787). —
-KLOCKA. särsk. (i sht förr) under vatten nedsänkt mistklocka; jfr klocka, sbst. 1 c γ. På bolagets .. bekostnad äro undervattensklockor anordnade vid några fyrar och fyrskepp mellan Boston och New York. 2UB 9: 513 (1906). —
-KRIG. (numera bl. tillf.) krig fört under vatten medelst ubåtar l. torpeder l. minor o. d. Uti skärgårdar och trånga sund, der .. (torpeder) ega sitt fulla verksamhetsfält, komma de sannolikt att framkalla ett med särskildta vapen utfördt undervattenskrig. KrigVAH 1880, s. 120. —
-KROPP. under vattenlinjen befintlig del av fartygsskrov; jfr -del. Det var .. icke i England, som man först uppfann den fördelaktigaste proportionen och skapnaden af undervattens-kroppen på ett Örlogs-skepp, men man följde .. Fransmännens exempel. Gyllengranat SvSjökr. 2: 339 (1840). —
-KRYSSARE. (numera mindre br.) jfr kryssare 2 b o. -båt. Den ryska regeringen .. lär nyligen .. hafva bestämt sig för att på försök bygga en undervattenskryssare. VFl. 1913, s. 80. SAOL (1973). —
-LAMPA. lampa för användning under vatten; särsk. om dykarlampa. Till dykarutrustningen höra .. luftpump, slangar, signallina, undervattenslampa m. m. 3NF 6: 175 (1926). Avkopplande blir det om man släcker taklampan och fixar ett alldeles eget minispa. De här undervattenslamporna drivs av två vanliga AAA-batterier och lyser i upp till 120 timmar. GbgP 13/1 2007, s. 40. —
-LEDNING. ledning (se ledning, sbst.2 2 b) framdragen (l. avsedd att anläggas) under vatten; jfr -kabel. Nyström Telegr. 95 (1869). Concession till anläggning .. af en elektrisk underwattensledning mellan Swerige och Ryszland. SFS 1870, nr 4, s. 37. —
-LJUD. ljud som fortplantar sig i vatten. Vattnet .. är .. ett utmärkt medium för fortplantning av ljud, och man har därför .. låtit de vägledande signalerna under tjocka utgöras av undervattensljud. Hägg PraktNav. 87 (1920). —
-LÄGE. sjöt. i fråga om ubåt: läge (se d. o. 11) under vatten. Båten kan ligga hur länge som hälst, antingen i marschläge, dykläge eller undervattensläge. TSjöv. 1905, s. 398. —
-MINA. i sht sjömil. mina avsedd att detonera under vatten, sjömina; motsatt: landmina. Guttapercharören, som begagnas för sprängning under vatten på långa afstånd från antändningsstället, kunna .. användas till undervattensminors sprängning i krig. TTekn. 1861, 1: 108. —
-MOPED. (i sht i fackspr.) om (i ngt hänseende om moped påminnande) farkost l. hjälpmedel för färd under vatten. En undervattensmoped .. underlättar dykarens förflyttningar i vattnet – han kan ”rida” på den och därmed spara luft och krafter. DN(B) 14/7 1960, s. 7. —
-NAVIGERING. jfr navigera 2. Undervattensnavigering är ett kapitel, som länge varit föremål för stor och allmän uppmärksamhet. TSjöv. 1900, s. 264. —
-ORIENTERING. för sportdykare anordnad orientering (se d. o. 8) under vatten. SvD(A) 23/9 1963, s. 28. Den här helgen arrangerar sportdykarklubben Malmö-Triton Europacupen i undervattensorientering i Vaxsjön. SDS 10/6 1984, s. 15. —
-REVEL. jfr revel II 2 o. -rev. En julidag .. stod jag på Skagens udde i nordligaste Jylland, där Danmarks rike slutar i en halfmilalång undervattensrefvel. Kjellén NatSaml. 105 (1897, 1906). —
-RYGG. jfr rygg 3 l o. -tröskel. På undervattensryggarnas och platåernas sluttningar saknas dalliknande bildningar. Ramsay GeolGr. 1: 11 (1912). —
-SIGNAL. (i sht förr) (akustisk) signal som överförs i vatten; jfr -ljud. Undervattenssignalerna beteckna ett stort framsteg i afseende på säkerhet under seglats i tjocka. GHT 1905, nr 240 B, s. 2. —
-SIGNALERING. (i sht förr) överförande av undervattenssignal; ngn gg äv. om undervattenssignal. Apparater för afgifvande och mottagande af undervattenssignalering. Hägg PraktNav. 95 (1908). På senare tider har man .. uppfunnit nya hjälpmedel, vilka .. vid angöring av land under dålig sikt kunna vara av utomordentligt stort värde, nämligen undervattenssignalering och radiopejling. VFl. 1926, s. 38. —
-SIMNING. (undervatten- 1900 osv. undervattens- 1902 osv.) Vid Paris-täf-lingarna i simning utmärkte sig Lykkeberg genom sin undervattensimning. NordIdrL 1900, s. 286. —
-SKOG. (undervatten- 1862 osv. undervattens- 1862 osv.) jfr skog 2 a o. -vegetation. Jag tror att häri (dvs. i stigande vattenhöjd) orsaken bör sökas .. till undervattenskogarne. Post KoprJordb. 39 (1862). —
-SKÄR. jfr skär, sbst.4 2, o. -klippa. Bottnafjorden .. anses, i följd af sina otaliga undervattensskär, såsom den farligaste passage i hela vestra skärgården. Carlén Köpm. 1: 61 (1860). —
-SPRÄNGNING. (undervatten- 1919 osv. undervattens- 1890 osv.) sprängning verkställd under vatten; äv. konkretare, om enskild omgång av sådan sprängning. Strindberg Hafsb. 39 (1890; konkretare). Undervattenssprängning började att företas och dynamiten skapade farbara segelleder. Dædalus 1946, Ann. s. 22. —
-STRÖM. (undervatten- 1880 osv. undervattens- 1853 osv.) jfr ström, sbst. 2. Wettern är öfverallt uppfylld af starka i flera rigtningar löpande undervattensströmmar. Agardh o. Ljungberg I. 2: 143 (1853). —
-TEKNOLOGI. teknologi med inriktning på förhållande l. verksamhet o. d. under vatten. Skall Sverige bidraga till ett rationellt utnyttjande av havens resurser, är det nödvändigt att nära knyta en starkt utvecklad dykerimedicinsk forskning till undervattensteknologin. ForsknFramst. 1969, nr 4, s. 28. —
-TELEGRAF. (förr) telegraf med undervattensledning; jfr underhavs-telegraf. Undervattens telegraf är i fråga att anläggas mellan Floridas södra udde och Havannah. KrigVAT 1851, s. 371. —
-TRÖSKEL. (numera bl. tillf.) jfr tröskel 1 c o. -rygg o. botten-tröskel. Genom bankar och undervattenströsklar afspärrade bassiner och fjordar. Pettersson o. Ekman SkagKattegHydrogr. 125 (1891). —
-TUB. sjömil. torpedtub under vattenlinjen; jfr tub 1 c. Såväl öfver- som undervattenstuber äro antingen fasta eller rörliga. Wrangel SvFlBok 171 (1898). —
-TUNNEL. särsk. tunnel under havs- l. sjö- l. flodbotten. Vid den smutsiga och oljiga floden, där svängbroar hängde och undervattenstunnlarna löpte. Berger Ysaïl 4 (1905). —
-VAPEN. (numera bl. tillf.) vapen för användning under vatten. När .. det nya undervattensvapnet, torpeden eller den själfgående minan .. börjat göra sitt inträde inom alla mariner, trodde mången .. att pansarets dagar voro räknade. Wrangel SvFlBok 93 (1897). —
-VEGETATION. växtlighet under vattenyta l. på havs- l. sjö- l. flodbotten; jfr -flora, -skog. VBenedictsson hos Lundegård Benedictsson 386 (1887; i bild). Näringsrikedomen är enorm – det förstår man inte minst av myllret av smådjur i undervattensvegetationen. TurÅ 1970, s. 206. —
-VERKSAMHET~102, äv. ~200. verksamhet under vatten; särsk. i fråga om ubåtstrafik. SvD(A) 19/10 1962, s. 8. Den främmande undervattensverksamheten har inrangerats som ytterligare ett objekt för den stora försvarsbyråkratin. Agrell VälorgNederl. 10 (1990). —
-VÅG. vågformig rörelse av vatten under havs- l. vattenyta; jfr -bölja o. underhavs-våg. Pettersson o. Ekman SkagKattegHydrogr. 107 (1891). (Han) har .. uppvisat, att bankvattnet tränger in mot vår västkust i form af undervattensvågor, och sökt visa, att sillen med dessa undervattensvågor stötes in till våra farvatten. 2NF 25: 539 (1916). —
-VÄXT. växt som förekommer under vattenyta l. på havs- l. sjö- l. flodbotten. Lundell (1893). Där vattendjup och vind gjorde svårigheter för vass och säv, tog axslinga och andra undervattensväxter vid och fortsatte koloniseringen av sjöns botten. ICAKurir. 1983, nr 23–24, s. 5. —
-ÄNG. om på havs- l. sjö- l. flodbotten belägen äng. Grästången Zostera .. plägar under normala år bilda fullständiga gröna undervattensängar av stor utsträckning överallt, där det är mjuk botten och grunt vatten. FoFl. 1933, s. 193.
Spalt U 250 band 36, 2011