Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LOGIK logi4k l. lå-, äv. lω-, i Sveal. äv. -ji4k (loji´k Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. (i bet.: läroböcker i logik) -er (Larsson Bildn. 23 (1908)); äv. (numera bl. ålderdoml.) LOGIKA lå4gika, r. l. f.; best. -an; pl. (i bet.: läroböcker i logik) -or.
Ordformer
(logik 1795 osv. logique 1800. logika (-ca) 1636—1911)
Etymologi
[jfr t. logik, eng. logic, sbst., fr. logique, sbst., lat. logica, sbst.; av gr. λογική (τέχνη), eg. f. sg. av λογικός, som gäller talet l. förnuftet (se LOGISK)]
1) (på olika sätt fattad) filosofisk disciplin som behandlar tänkandet (förståndsvärksamheten) ss. kunskapsorgan, tankelära; särsk.: vetenskap(en) om tänkandets former o. lagar l. det formellt riktiga l. konsekventa tänkandet, tänkandets konstlära l. metodlära; äv. om system l. lärobok i (l. i vissa uttr. o. ssgr) viss del av logiken (i här angivna bem.); äv. i utvidgad anv., om begreppslära l. omdömeslära l. metodlära o. d. för ngn specialvetenskap. Formell, materiell, metafysisk, reell, spekulativ, transcendental logik. Den aristoteliska logiken. Rudbeckius Dagb. 137 (1636). Den gamla hopskrumpna och föraktade Logican (har) nu genom Hegel åter erhållit en sublim charakter. Atterbom Minn. 160 (1818). Formella logiken baserad på identitetsprincipen. Hjelmerus (1889; boktitel). Biologien har sen gammalt givit den bästa inblicken i klassificeringens logik. Larsson Kunsk. 78 (1909). — jfr FORMAL-, OMDÖMES-, RELATIONS-, SKOL-, SPRÅK-, SUBSUMTIONS-LOGIK m. fl.
2) förmåga(n) l. förhållande(t) att tänka (skarpsinnigt o.) konsekvent, logiskt tänkande, logisk skärpa; (ur logisk synpunkt bedömt) sätt att tänka; överensstämmelse med logikens krav; konsekvens l. följdriktighet l. förnuft (i tänkandet l. i ett händelseförlopp l. i det sätt varpå ngt är anordnat l. uppbyggt). Brist på logik. Det är dålig, ingen logik i vad du säger. Jag förstår inte logiken i detta. Leopold 2: 250 (1795, 1815). Samma händelsernas logik, som efter hvarandra störtat girondisterna, bergpartiet, kommunen och Robespierre, skulle äfven föra direktoriet till sitt fall. 3SAH 2: 224 (1887). Det är (i skådespelet) inga effekter för effekternas skull; de balanseras gott av styckets fasta logik. GHT 1934, nr 282, s. 3. — jfr FRUNTIMMERS-, KVINNO-LOGIK.
Ssg (till 1): LOGIK-KALKYL. filos. disciplin vari logiska problem behandlas på ett matematiskt sätt (med användande av algebraiska tecken o. metoder); jfr LOGISTIK. 2NF 37: 271 (1924).
Avledn.: LOGISERA, v., -ing. (äv. logic-) [jfr eng. logicise; med avs. på bildningssättet jfr ANTIKISERA, GRAMMATISERA m. fl.] anlägga logiska synpunkter, driva logisk analys, (söka) uttrycka sig strängt logiskt l. med fast logisk uppbyggnad av sina satser o. d.; vanl. i nedsättande mening, med tanke på pedanteri; i sht i p. pr., särsk. i överförd anv., om framställning l. stil. Den ansträngt logicerande framställningen från förr har fått ge vika för ett mera raskt skrivsätt. LD 1939, nr 5, s. 4.

 

Spalt L 1036 band 16, 1941

Webbansvarig