Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MOTT mot4, sbst.2, m. l. r. (Schroderus Albert. 3—4: 212 (1638) osv.) l. n. (Möller (1790) osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. = ((†) -er Strindberg Fagerv. 81 (1902; i vers)); förr äv. MOTTA, f.
benämning på vissa mycket små fjärilar, särsk. av familjen Pyralididæ l. av gruppen Pyralidimorpha av småfjärilarna; äv. om larven; förr äv. om vissa kvalsterdjur, i sht mjöloret; vanl. koll. Änger eller motta som plegher wara j flesk eller kött. VarRerV 53 (1538). Mott och Maal söndergnager kläden. Schroderus Comenius 217 (1639). Linné FörelDjurr. 278 (1751; om kvalster). Samlen eder skatter i himmelen, der hvarken mått eller mal förstöra. Mat. 6: 20 (öv. 1873; äv. i Bib. 1917). SvD(A) 1935, nr 45, s. 8. — jfr BI-, FJÄDER-, FLÄSK-, KLÄDES-, KORN-, KRUSBÄRS-, KVARN-, KÅL-, KÖTT-, LÄRKTRÄDS-, MJÖL-, SKABB-, TAPET-, VAX-MOTT m. fl.
-LARV. —
Spalt M 1494 band 17, 1945