| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PARTERA parte4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, -NING (†, i ssgn HANDELS-PARTERNING).
dela o. d.
1) († utom i a β) i eg. anv.: dela (ngt) i delar l. stycken; jfr DELA, v.1 1. Schroderus Comenius d 2 a (1639; utan närmare angiven bet.). — särsk.
a) om (värklig) sönderklyvning l. styckning l. delning av ett konkret föremål. De (sättpotatisar) som äro större kunna Parteras til 8 delar. HushBibl. 1756, s. 653. Thomander 1: 635 (1862). särsk.
α) i fråga om sönderslitande l. styckning av ngns kropp (i allm. i fyra delar) i samband med hans avrättning l. dödande; jfr DELA, v.1 1 b slutet, KVARTERA, v.3 I 1, PARTA 1. Colmari .. blef .. hengd och sedan parterad. Spegel Dagb. 137 (1680). VDAkt. 1785, nr 9. Levander Brottsl. 261 (1933; cit. fr. ä. handl.).
β) (fullt br.) kok. om styckning av djurkropp vid slakt o. d. Bendz Landsv. 102 (1916). Julius tar den flådda och rensade gåskroppen, parterar den i lämpliga stycken med sin kniv (osv.). Munsterhjelm Vildm. 66 (1936).
b) om uppdelning av ett område, klyvning av ett ämbete o. d.; jfr 2. Befans samme gård wara parterat vthi tw. NoraskogArk. 4: 41 (1644). VDAkt. 1661, nr 174.
2) († utom i b) med avs. på egendom, förmån, kostnad, utgift o. d.: dela i andelar l. lotter, uppdela, fördela, skifta; företrädesvis med tanke tillika på de olika delarnas fördelning på olika personer l. parter; jfr DELA, v.1 4, 11, PARTA 2; särsk. i uttr. byta och partera (jfr BYTA 1). OPetri PEliæ I 1 b (1527). För än jag .. Eders Nådes scriffvelsse bekom, var aller thienden införd och vid hvarie kirkio utaff presterne effter gammell plägseed partered och bytter. G1R 27: 272 (1557). Ingenthera af them (dvs. prästen o. klockaren) vill (sköta klämtningen) .. effter klockare lönen är emellan them parterat. Hall KultInt. 124 (i handl. fr. 1643). Brask Pufendorf Hist. 181 (1680). — särsk.
a) i uttr. partera och förskingra l. försnilla, med tanke väsentligen på att ngt avyttras l. kommer bort. RA I. 3: 760 (1596). Bergv. 1: 197 (1649). jfr FÖR-, IN-PARTERA.
b) (förr) hist. uppdela (handeln i en stad o. d.) på olika handlande, så att varje handlande endast fick föra varor som hörde till en viss varugrupp; företrädesvis ss. vbalsbst. -ing. Att handelen bör parteras. RP 7: 196 (1638). Löfgren TenngjH I. 1: 218 (1925: parteringen). jfr HANDELS-PARTER(N)ING.
3) (†) i uttr. vara parterad i sekter, vara delad l. splittrad i sekter. Schroderus Os. III. 1: 260 (1635).
4) (†) intr., med saksubj., i uttr. partera under ngt, i systematiskt avseende lyda l. sortera under l. höra till ngt. Wiszmucht, Sinker, Kobolder, ia alle de ting som vnder det Rijket (dvs. mineralriket) partera. Kempe Graanen Dedic. 7 a (1675).
Spalt P 330 band 19, 1952