Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PATIENT pas1iän4t l. pat1siän4t (patsiä´nnt Dalin; jfr Wallenius Proj. A 4 a (1682), ävensom Bergroth FinlSv. 42 (1916)), m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(paschänt 1912 (i folkligt språk). patient (-änt) 1589 osv. patientien, sg. best. 1667. patsjänt 1892 (i folkligt språk). patzient 1630)
Etymologi
[jfr t. o. fr. patient; av lat. patiens (gen. -entis), som fördrager l. uthärdar ngt, tålig, eg. p. pr. av pati, tåla, lida. — Jfr PASSION, PASSIV, PATIENS, sbst.1, PATIENTERA]
person som lider av sjukdom l. kroppsskada o. d.; sjukling; numera bl. om dylik person ss. föremål för vård l. behandling, särsk. i förhållande till läkare l. massör o. d. som vårdar l. behandlar honom (resp. henne). Berchelt PestOrs. E 5 a (1589). Iag haffwer een rund tyd warit, och ännu är, een stoor patient, många dagar måste iag aldeless hålla wed sängen. VDAkt. 1664, nr 24. De patienter af manskapet, hvilka intagas å sjukhuset. SFS 1906, nr 57, s. 8. Mormor som aldrig varit sjuk, är en besvärlig och otålig patient. Oterdahl En 134 (1927). jfr (†): Innan (prästen i sockenbud) anlände til de sidste Patienter. VDAkt. 1757, nr 479; jfr slutet. — jfr ASTMA-, ASYL-, BRÖST-, DIFTERI-, FEBER-, GIKT-, HJÄRT-, HOSPITALS-, KOLERA-, KRIMINAL-, LUNGSOTS-, MAG-, MAGSÅRS-, MÄSSLINGS-, NERV-, SJUKHUS-, SPETÄLSKE-, SÄNG-PATIENT m. fl. — särsk. i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv.; särsk. om person (stundom äv. sak) som är föremål för viss behandling l. vård o. d. Huru .. wij .. aldrigh kunde begära Christum then rette siäleläkiaren, om Gudh oss icke genom the tiyo Gudz bodh giorde til ödmiuka patienter. Balck Musæus D 4 a (1596). Hedin Front. 208 (1915; om trasiga bilar på en värkstad).
Ssgr: PATIENT-AVGIFT~02, äv. ~20. avgift som erlägges av patient för vård på sjukhus; jfr legosängs-, sjukhus-, sjukvårds-avgift. NF 1: 485 (1875). —
-BIBLIOTEK. på sjukhus. UNT 1947, nr 80, s. 1. —
-GESÄLL. (om ä. förh.) manligt biträde åt läkare; jfr fältskärs-gesäll. Hjelt Medicinalv. 3: 406 (cit. fr. 1776). Retzius BlSkr. 93 (1845; om förh. c. 1750). —
-KLÄDER, pl. kläder som på sjukhus intagen patient erhåller från sjukhuset för att ha på sig, då han (resp. hon) kan vara uppe. Östergren (1934) —
-KORT, n. (i sht i fackspr.) kort varpå läkare l. tandläkare för anteckningar om undersökning o. behandling o. d. av en patient; jfr -sedel. SvD(B) 1946, nr 339, s. 9. —
-RUM, n. rum för patient(er) på sjukhus (särsk. på sanatorium), sjukrum. TT 1899, Allm. s. 221. —
-SEDEL. (i fackspr.) sedel l. blankett varpå patients namn, födelseår o. d. antecknas vid intagning på (sinnes)sjukhus o. som sedan medföljer patienten under vistelsen på sjukhuset (varvid eventuella flyttningar från en avdelning till en annan antecknas på sedeln); jfr -kort. Svenson Sinnessj. 122 (1907). —
-VÅRD. Östergren (1934).
Avledn.: PATIENTINNA, f. [jfr t. patientin] (†) kvinnlig patient. Dahlberg Lefn. 13 (c. 1755). LdVBl. 1836, nr 30, s. 2.

 

Spalt P 473 band 19, 1952

Webbansvarig