Publicerad 1966   Lämna synpunkter
SEKTIONERA säk1ʃωne4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr fr. sectionner; avledn. av SEKTION]
(i fackspr.)
1) göra l. lägga ett tvärsnitt genom (ngt); gm utgrävning, borrning l. mätning fastställa (o. med ledning därav uppgöra en teckning som utvisar) utseendet av ett tänkt tvärsnitt genom (ngt); jfr PROFILERA 4 o. SEKTION 3. Profvet (bestående av en på visst sätt behandlad järnbit) sektionerades .. för mikroskopiska undersökningar. TT 1900, K. s. 109. Lannerbro .. (har) med hjälp av elever från Mora folkhögskola sektionerat den nutida älvbädden (av Österdalälven) på 52 ställen och på grundval av dessa sektioner upprättat en djupkarta avseende bottendjupet år 1944—45. Ymer 1952, s. 82.
2) gm streckning o. d. utmärka l. markera (yta) ss. sektion (se d. o. 3); äv. allmännare: strecka (yta). TNCPubl. 6: 35 (1945). Dahl o. Wallmark MatTeknHb. 354 (1949; allmännare).
3) indela l. uppdela (ngt) i sektioner (se SEKTION 5); fördela (ngt) på sektioner. Verkstadsfönster (äro) som regel .. sektionerade. TT 1940, Allm. s. 75. Industrianläggningar med viss favoriserad belastning och med egna generatorer, parallellarbetande med ett yttre (elektricitets-)nät, kräver ett reläskydd som verkställer sektionering av belastningen vid störningar i det yttre nätet. AseaT 1958, s. 141. — särsk. skogsv. för sektionsmätning indela (en trädstam l. stock) i sektioner (se SEKTION 5 b); sektionsmäta. SkogsvT 1906, s. 4. SvSkog. 701 (1928).

 

Spalt S 1771 band 25, 1966

Webbansvarig