Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SELLERI säl1eri4 l. sel1eri4, äv. säl3eri2 l. säl4eri (selleri´Weste, sälleri´Dalin), förr äv. SILLERI, sbst.1 (silleri´Weste), n. (Broocman Hush. 4: 37 (1736) osv.) l. r. l. m. (Salé 86 (1664) osv.); best. -et, äv. -t, ss. r. l. m. -en l. -n; pl. -er (HovförtärSthm 1755, s. 86, osv.), äv. = (ÅgerupArk. Prom. 1776, GHT 1942, nr 251, s. 12).
Ordformer
(celleris (cele-) 1664. selleri (cel(l)-, sel-, säll-, -ie, -ij) 1664 osv. sellière 1681. silleri (sil-, -ie, -(i)j) 1662 (: Sillerij Sallat)— 1892. zelleri (zel-) 1685—1797)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. selleri, t. sellerie, ä. t. cellerie, zelleri, eng. celery; av fr. céleri, av it. dial. seleri (eg. pl.); jfr it. dial. sellero, seleno, selino, mlat. selinum; av senlat. selinon, av gr. σέλινον (se SELIN). — Jfr PERSILJA, SELLERIAK]
1) (den i Sv. huvudsakligen ss. köksväxt odlade, numera bl. i Skåne vildväxande) växten Apium graveolens Lin., ss. köksväxt förekommande dels i en varietet som odlas för sin ätliga, stora rovliknande rotknöl (rotselleri), dels i en varietet som odlas för sina (blad o.) bladstjälkar (som gm blekning göras möra o.) som ätas med l. utan särskild beredning (blad- l. blekselleri); utom i a, b, c bl. i sg., ss. art- l. ämnesnamn l. koll.; jfr EFFIG, MÄRKE, sbst.2 Ifrånn Ståckholms Trägårdar .. 140 Stand Sellerij. HovförtärSthm 1664, s. 6. Sillerie, sås uti Februarii Månad i warm bänck. Lundberg Träg. 21 (1754). Silleri kokas och stufvas som jordärtskockor. Langlet Husm. 400 (1884). Rårivet selleri. Cortin SvampHb. 93 (1951). — jfr BLAD-, BLEK-, KNOLL-, KNÖL-, KRÄL-, ROT-, ROV-, STJÄLK-SELLERI. — särsk.
a) (tillf.) om enskild planta av selleri, särsk. med tanke på dess bladverk. Ur kål och sellerier / höstens frusna snigel går. Martinson GräsThule 10 (1958).
b) i sht kok. o. trädg. om enskilt knippe av bladstjälkarna från en blekselleriplanta. En smaklig selleri bör vara hvit, mör, saftig, och serverad med de späda, gulhvita bladen kvarsittande. Abelin VTr. 140 (1903). Plocka isär selleriet. Putsa bladen och skölj stjälkarna väl i kallt vatten. StKokb. 175 (1940).
c) om enskild rotknöl av rotselleri. 5 st: Sillerier. HovförtärSthm 1755, s. 86. 40: st: rätt stora Sillerie. ÅgerupArk. Prom. 1776. 6—8 stycken sellerier skalas, sköljas (osv.). Ekberg Hvad äta? 212 (1899). Fyllda selleri. GHT 1942, nr 251, s. 12.
2) oeg., om vissa andra växter.
a) [efter motsv. anv. i t.] om växten Oenothera biennis Lin., som har ätlig rot; i ssgn RAPUNKEL-SELLERI.
b) (†) om viss umbellat (möjl. Chaerophyllum bulbosum Lin., körvelrova). Linné Skr. 5: 180 (1732).
Ssgr (till 1): A: SELLERI-BLAD. (-eri- 1765 osv. -eris- 1765) blad av selleri; särsk. i pl., om blad (o. stjälk) av blekselleri. Warg Bih. 5 (1765). —
-BOTTEN. kok. (kokt) skiva l. dyl. av sellerirot avsedd ss. underlag för l. serverad med stuvning av något slag (t. ex. svampstuvning); ofta om maträtt. Svampgratinerade selleribottnar. Högstedt Kokb. 337 (1920). —
-BULJONG. kok. buljong kokad på rotselleri (o. andra grönsaker). Holm JordGer 42 (1916). —
-EXTRAKT. (numera bl. tillf.) extrakt av sellerifrö, selleriolja. Leufvenmark Vin. 2: 153 (1870). —
-FLUGA. [jfr eng. celery fly] entomol. flugan Philophylla heraclei Lin., vars larver leva i vissa flockblomstriga örter o. stundom angripa selleriets blad. LAHT 1925, s. 163. —
-FRÖ, n. ofta koll. Linder Fross. 34 (1717). —
-KNÖL. sellerirot; jfr knöl 1 f. Ekberg Hvad äta? 212 (1899). —
-KRANS. (i skildring av antika förh.) krans av selleriblad. Rydberg Ath. 88 (1859). —
-KROKETT. kok. krokett vari rotselleri ingår. Ekberg Hvad äta? 214 (1899). —
-LAND. jfr land 1 a α. Lind o. Liljewall Köksv. 164 (1908). —
-OLJA. [jfr t. sellerieöl] (i fackspr.) ur selleri(frö) framställd olja; jfr -extrakt. TeknOrdb. 948 (1940). —
-PLANTA. jfr planta, sbst.1 1 a o. b. Fallén Fleischer 151 (1795). —
-PUDDING. kok. pudding vari rotselleri ingår; särsk. i uttr. selleri- och makaronipudding, vari rotselleri o. kokta makaroner ingå. Selleri- och makaronpudding. Ekberg Hvad äta? 214 (1899). Högstedt Kokb. 338 (1920). —
-PURÉ. kok. puré på rotselleri. Ekberg Hvad äta? 215 (1899). —
-ROT. [jfr t. selleriewurzel, eng. celery root, rotselleri] rot på l. av selleri, särsk. rotselleri; äv. om växten i dess helhet: selleri, särsk. rotselleri. Fischerström 1: 145 (1779; i pl., om selleriplantor). Bolin VFöda 432 (1934). —
-ROVA, r. l. f. [jfr t. sellerierübe] om den rovformiga rotknölen av rotselleri. Hagdahl Kok. 719 (1879). —
-RÄTT. maträtt vari selleri ingår. 2NF (1916). —
-SALLAD, äv. -SALLAT. [jfr t. selleriesalat] kok. sallad vari rot- l. blekselleri ingår. HovförtärSthm 1662 A, s. 26 (: Sillerij Sallat). —
-SALT. [jfr t. selleriesalz, eng. celery salt] (i fackspr.) koksalt med tillsats av finpulveriserat, torkat blekselleri. StKokb. 139 (1940). —
-SALVA. (förr) om (ss. läkemedel använd) salva i vilken selleri ingick ss. ingrediens. Almqvist Amor. 12 (1822, 1839). —
-SKIVA. skiva av rotknöl av rotselleri. Holm JordGer 42 (1916). Stekta selleriskivor. Högstedt Kokb. 336 (1920). —
-SLÄKTE(T). bot. om släktet Apium Lin. ArkBot. II. 1: 32 (1904). —
-SMAK. SAOL (1900). —
-SOPPA. kok. soppa vari selleri ingår. Lind (1749; under zelleriesuppe). —
-SORT. Lind o. Liljewall Köksv. 246 (1908). —
-STJÄLK. stjälk av (blek)selleri. Hagdahl Kok. 718 (1879; i sg., koll.). —
-STRIMLA. strimla av sellerirot l. selleristjälk. Högstedt Kokb. 338 (1920). —
-STÅND. (-eri- 1779 osv. -eris- 1765) jfr -planta. Warg Bih. 66 (1765). —
-SUFFLÉ. kok. sufflé vari rotselleri ingår. Högstedt Kokb. 255 (1920). —
-TÄRNING. tärning av sellerirot. MeddLantbrStyr. 1917, 2: 36. —
-ÖRT. (numera bl. tillf.) selleri. Wikforss (1804; under selleriekraut). Nyman FanerogFl. 72 (1873).
B (†): SELLERIS-BLAD, -STÅND, se A.

 

Spalt S 1823 band 25, 1967

Webbansvarig