| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SIKTA sik3ta2, v.2, förr äv. SIFTA, v.1, -ade ((†) pr. sg. pass. -es Schroderus Comenius 404 (1639)). vbalsbst. -ANDE, -NING.
låta (en massa av ngt, i allm. sönderkrossat material av något slag) passera genom en sikt (l. en siktduk o. d., stundom ett såll) för att skilja finkornigt material från mera grovkornigt l. avskilja vissa (vid massans användning icke önskvärda) grövre l. finare partiklar från massan (t. ex. skal från mjöl, damm från krut) l. för att finfördela massan; jfr SÅLLA. Sikta ngt genom l. i l. med en fin l. grov sikt. Sikta mjöl, sand. Tå man sictar så bliffuer thet orena ther inne. Syr. 27: 5 (öv. 1536). Perlor (avsedda till läkemedel), Them stöt små och sichta igenom itt soll. BOlavi A 4 b (1578). Skal af miölet bakas spisbröd, så sigtas det intet, vtan sållas allenast. Dahlman Reddej. 160 (1743). (Bly-)Glansen skildes ifrån (koppar- o. svavel-)Kiesen med söfring, stampning, siktning, waskning. Linné Vg. 230 (1747). Jag satt i sidokammarn och siktade mjöl. Carlén Rosen 128 (1842). (Den torkade) tobaken .. siktas, för att tobaksdamm och dylikt skall afskiljas. TT 1899, Allm. s. 244. Torvpulver erhålles genom malning och siktning av torv. Bolin OrgKem. 53 (1925). — jfr DAMM-, FIN-, FLOR-, GRANN-, GROV-, HÅR-, SAM-, SAMMAN-, STÅL-SIKTA, SILKES-SIKTAD samt DAMM-, MJÖL-, RÅG-SIKTNING m. fl. — särsk.
a) i ordspr. Seent sichta när Sådorna äre vpäthne. Grubb 516 (1665). Sent att sikta sedan sådorna fastnat i rump(a)n. Granlund Ordspr. (c. 1880).
b) låta (ngt) passera genom en sikt l. dyl. o. därvid komma (det) att falla l. strö (det) i l. på l. över ngt; äv. oeg. l. bildl., om ett fallande l. utströende av ett ämne på ett sätt som liknar en sådan procedur (i denna anv. äv. med saksubj.); vanl. i sådana uttr. som sikta ngt i l. på l. över ngt o. d. (i vissa fall svårt att skilja från motsv. särsk. förb.). OMartini Läk. 27 (c. 1600). På kåhl och andra wäxter infinna sig offta små maskar, så snart man thet märker, skal man genom ett tätt fint såll eller sickt, fin och subtil aska ther på sickta. Broocman Hush. 1: 89 (1736). (För tätning av destilleringskärl) klappas ägghvita och deruti sicktas tillika osläckt kalk, at det blifver, som tjock välling. Scheffer ChemFörel. 11 (c. 1750). Osynlig föll den (dvs. snön) ur linblå luft / .. siktades som damm över sovande barn. Lindegren Vint. 11 (1954). — jfr PÅ-, ÖVER-SIKTA. — särsk. (i fackspr.): anbringa (torrt emaljpulver) med hjälp av en särskild sikt (pudringssikt) på glödande (emaljerat) gjutjärn l. (emaljerad) plåt (särsk. i syfte att bättra på felaktigheter i emaljytan), pudra. TNCPubl. 27: 43 (1957).
c) med konstruktionsväxling, med obj. betecknande den från icke önskvärda partiklar rensade produkt som erhålles gm siktning. Att sikta guld ur sanden. Lagergren Minn. 4: 87 (1925).
d) i p. pf. i adjektivisk anv., om massa l. produkt: som siktats; som gm siktning rensats från icke önskvärda (särsk. grövre) partiklar l. gjorts till en (med avs. på kornstorleken) homogen massa o. d. Hildebrand MagNat. 232 (1650). Fint sicktat såcker. Warg 38 (1755). AntT XVII. 3: 39 (1904; om grus). — jfr O-SIKTAD. — särsk.
α) om mjöl: varifrån sädeskornens skaldelar frånskilts gm siktning; särsk. om rågmjöl som undergått sådan procedur. Femthon skeppor sichtat miöll. Visb. 2: 84 (c. 1600). Siktat rågmjöl. SFS 1951, s. 249.
β) (numera bl. tillf.) i överförd anv. av α, om bröd: som utgör siktbröd; äv. om smörgås: vars bröd utgöres av siktbröd. Skrädt bröd, eller sichtadt. Juslenius 269 (1745). Den gamle tycker sig ännu känna den härliga doften av kaffet och den siktade smörgåsen. SkånHembFÅb. 1952, s. 67.
γ) i n. sg. i substantivisk anv.: siktmjöl. Schroderus Dict. 218 (c. 1635). Gudarnes kvarnar mala väl sent, men då mala de siktadt. Rydberg Myt. 2: 502 (1889).
e) [jfr SIKT, sbst.2 1 b β; i vissa fall möjl. i ä. tid delvis anslutet till SIKTA, v.1] (i sht i vitter stil) bildl., särsk. för att beteckna (sträng) sovring l. gallring l. kritisk granskning l. ett efter stränga, kritiska principer gjort urval; äv. i anv. formellt motsv. c o. d; jfr SÅLLA, VÄGA. Iagh wil .. Israels hws sichta låta jbland alla Hedhningar, lijka som man sichtar medh itt såll. Am. 9: 9 (Bib. 1541; äv. i Bib. 1917). Hvarje läkare känner visst lifligt, att det är tid att .. (läkemedelsläran) icke hopar utan siktar läkemedlen. Hygiea 1839, s. 240. Intrycken siktas. Söderhjelm Runebg 1: 109 (1904). Var rad (i den planerade bibelöversättningen) skulle siktas och vägas. Heidenstam Svensk. 2: 20 (1910). Källmaterialet .. är .. ytterst rikhaltigt men delvis av rätt dubiös karaktär, varför en noggrann prövning och siktning är oundgängligt villkor. KyrkohÅ 1938, s. 320. — jfr GRANN-SIKTA, v.2 — särsk.
α) (numera mindre br.) i uttr. sikta ord o. d., vara noga med valet av ord, väga sina ord. Kolmodin QvSp. 1: 111 (1732). Mellan skål och vägg får man inte sikta ord. Strindberg NSvÖ 1: 117 (1906).
β) (numera bl. tillf.) i p. pf. i adjektivisk anv., betecknande ngt ss. resultatet av sträng sovring l. gallring av förefintligt material. Efter hans död har man nu utgifvit ett ytterst omsorgsfullt siktadt urval af hans dikter. VL 1894, nr 292, s. 2. (A. de Vigny) efterlämnade .. en samlad och siktad upplaga av sina lyriska poem. BonnierLittH 4: 112 (1930). jfr: En siktad uppfattning av källornas värde. Hembygden- (Hfors) 1915, s. 8.
γ) (†) övergående i bet.: med kritisk blick leta efter (ngt, t. ex. fel); vara kritisk l. sträng mot (ngn l. ngt), bedöma (ngn l. ngt) hårt. Man noghsampt weeth Gemeene manss Humour atth häkla och sikta dhäm som till dhäm skickass atth giöra sina prob. VDAkt. 1656, s. 21. Brott vi sjelfve begå; men fel hos andra vi sikte. Nicander Minn. 29 (1769). Aldrig siktade hon likar, ty hon såg med hjertat blott. Nybom SDikt. 2: 479 (1851, 1880).
δ) (†) allmännare, ss. beteckning för en hårdhänt behandling l. svår prövning l. dyl., särsk. för att undersöka ngns l. ngts egenskaper l. inre halt; jfr SIKT, sbst.2 1 b β. Sathanas haffuer begärat idher, ath han skulle sikta idher sååsom hwete. Luk. 22: 31 (NT 1526; Bib. 1917: sålla). (Kristus) rustar .. Apostlarna medh .. (nattvarden) emoot then gruffueligha dieffuulens sigtning, som them tilstundade offuer hans lidande. PErici Musæus 1: 252 b (1582). (Thomas) war thet fattiga hwetet som dieffuulen så gruffueliga sichtade .., som Herren Christus i Luc. 22 hade omtalat. Därs. 3: 15 a.
SIKTA BORT10 4. gm siktning frånskilja (ngt); äv. bildl. (i denna anv. äv. med saksubj.). Spegel 396 (1712). Det är tiden som siktar lögn och fördom bort och slutligen gifwer sanning priset. Afzelius Sag. X. 2: 370 (1866). Den vid malningen (av ris) erhållna produkten blev betydligt vackrare, om de bruna skaldelarna siktades bort. Bolin VFöda 118 (1933). —
SIKTA FRÅN10 4 l. IFRÅN04. sikta bort; gm siktning avskilja (ngt) från (ngt); äv. bildl. (Många präster ha icke i fråga om de symboliska böckerna) siktat det onda från det dugeliga. SRosén (1738) i KyrkohÅ 1911, MoA. s. 2. SvHandordb. (1966). jfr frånsikta. —
1) gm siktning frånskilja (ngt) l. framställa (viss produkt); numera nästan bl. (i sht i vitter stil) bildl. (i denna anv. äv. med saksubj.). Sahlstedt (1773). (Darwin) fortsätter ..: ”Min själ tyckes hafva blifvit förvandlad till en slags maskin, som ur stora samlingar fakta siktar ut allmänna lagar.” Quennerstedt Agnost. 11 (1888). (En uppsats) där historikerns fjärrsyn siktar ut vad i de olika strömningarna förts fram av tidsbetingelserna .., och vad som av värde blivit kvar för att befrukta tankar och konstnärligt skapande i framtiden. Söderhjelm Levertin 1: 401 (1914).
2) till b: låta (ngt) passera genom en sikt l. dyl. o. därvid strö ut (det); äv. bildl., om ett utströende som liknar en sådan procedur (i denna anv. äv. med saksubj.). TurÅ 1907, s. 117 (med saksubj., bildl.). —
SIKTA ÖVER10 40. till b: beströ (ngt) med ngt som får passera gm en sikt. Ekblad 54 (1764). Grafström Kond. 42 (1892). jfr översikta.
-BOD. (sikt- 1829 osv. sikte- 1686) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om lokal (bod) där siktning (av mjöl) utfördes. BoupptSthm 1686, s. 769 a. LdVBl. 1829, nr 5, s. 4. —
-BRÖD. (sikt- 1823 osv. sikte- 1676 osv.) [jfr sv. dial. (södra Sv.) siktebröd, sejtebrö m. m., d. sigtebrød] bröd bakat av siktmjöl; företrädesvis om bröd bakat av siktat rågmjöl, stundom äv. om bröd bakat av siktat vetemjöl o. sammalet rågmjöl. ConsAcAboP 4: 307 (1676). Siktbröd, .. bakat av siktat vetemjöl och / eller siktat rågmjöl. SFS 1951, s. 249. —
-DAMM. (i sht i fackspr.) damm (se damm, sbst.2 2 c) o. d. som vid siktning avskilts från ett ämne. Lind (1749; under sieb-staub). —
-INRÄTTNING~020, sbst.2 (sbst.1 se sikta, v.1 ssgr). jfr -apparat. LdVBl. 1826, nr 15, s. 4 (i kvarn). —
-KAKA. (sikt- 1925 osv. sikte- 1891 osv.) kaka (i vissa trakter rund hålkaka) l. limpa bakad av siktmjöl; jfr -bröd. Hedenstierna Komm. 224 (1891). Jönsson MSkepp 49 (1936). —
-KISTA. (sikt- 1675 osv. sikte- 1586—1799) [jfr mlt. sichtekiste] kista i kvarn o. d., vari sikt(ar) l. siktapparat(er) är(o) anbragt(a); förr möjl. äv. dels om kista vari mjölet vid siktning rann ned, dels om kistliknande siktram. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 45 (cit. fr. 1586; rättat efter hskr.; i utgåvan felaktigt: siete-kista). 1 stoor sichtkijsta med 2:ne g(am)l(a) dukar Och En Ny. BoupptSthm 1683, s. 156 a. Vanligen har man (i en kvarn) efter hvarandra i samma siktkista fyra (sikt-)cylindrar, hvarigenom mälden får passera. UB 5: 31 (1873). —
-KLASSERA, -ing. bergv. uppsortera (krossat rågods) efter kornstorlek gm siktning. JernkA 1906, s. 455. —
-KVARN. (sikt- 1657 osv. sikte- 1668—1729) enhet bestående av kvarn o. sikt. BoupptSthm 15/7 1657. Siktquarnen (på ett gods i Skåne) hade stenar af sådan art, som bröts wid Tomarp. Linné Sk. 384 (1751). Knorring Ståndsp. 1: 158 (1838). —
-LÅR. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) lår i vilken det siktade (mjölet) vid siktning rinner ned. Lind (1738). Östergren (1938). —
-MALA. (sikt- 1819. sikte- 1755) (numera föga br.) mala o. sikta, mala (ngt) till siktmjöl. Warg 64 (1755). VexiöBl. 1819, nr 25, s. 4. —
-MASKIN. maskindriven sikt. Rinman 1: 628 (1788; vid glasbruk). Tullgren Skadeins. 79 (1906; i kvarn). SvD(A) 1959, nr 47, s. 10 (för sortering av makadam). —
-MJÖL. (sikt- 1642 osv. sikta- 1657. sikte- 1629 osv.) [jfr d. sigtemel] siktat mjöl; numera vanl. om siktat rågmjöl. HovförtärSthm 1629, s. 192. Vtaff all slags Brödh, är intet som bätter och meer Födzel gifwer än som Hwetebrödh, thet som aff thet grannaste Sichtmiöl bakat blifwer. Palmchron SundhSp. 36 (1642). LAHT 1906, s. 392 (av majs). 2NF 24: 17 (1916; av råg). —
-MÄLD. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) malning o. siktning; malning för framställning av siktmjöl; äv. konkret: siktmjöl. 80 t(unno)r Sicht mäld. HovförtärSthm 1712, s. 267. Helmfrid Holmen. 96 (1954; om förh. 1721). —
-PROV. (i fackspr.) prov utfört med hjälp av siktning; materialmängd som undersökes l. är avsedd att undersökas på en gång gm sådant prov. Fornv. 1932, s. 45. TNCPubl. 27: 47 (1957). —
-STEN. (numera bl. i skildring av ä. förh.) kvarnsten för användning vid framställning av siktmjöl; motsatt: sammäldssten. SmålP 1890, nr 57, s. 4. —
-TID. siktningstid. AnvProvnFormmaterial III. 5: 2 (1948). —
-TRUMMA. sikt (i kvarn) som har formen av en (roterande) trumma l. cylinder, cylindersikt. TT 1873, s. 233 (för siktning av smärgel). 2UB 4: 461 (1899; i kvarn). —
-VERK. (numera bl. i skildring av ä. förh.) sikt- (maskin); siktapparat. Polhem Test. 118 (1761; vid krutbruk). Fatab. 1929, s. 88 (i kvarn).
B (†): SIKTA-MJÖL, se A.
C (numera bl. i vissa trakter, företrädesvis i ssgrna -bröd, -kaka, -kubb o. -mjöl): SIKTE-BOD, -BRÖD, -KAKA, -KISTA, se A. —
-KVARN, -MALA, -MJÖL, se A.
D: SIKTNINGS-FÖRBUD. (om ä. förh.) under kristid utfärdat förbud för kvarnar o. d. att sikta mjöl. Upsala(A) 1918, nr 12, s. 4. —
1) om person.
a) person som utför siktning, särsk. av mjöl. VadstKlUppbB 3 (1539). YrkesförtArbFörmedl. 50 (1952; vid krutbruk). jfr mjöl-siktare.
b) [jfr motsv. anv. i (ä.) d.] (i sht i vitter stil) till e, bildl.: (sträng) granskare o. d. (Levertin) framstår mera såsom lagd åt lärdom och förmögen av vittomspännande forskning än såsom den kritiske siktaren och bedömaren av företeelserna. Söderhjelm Levertin 2: 201 (1917). 2NF 32: 484 (1921). jfr grann-siktare.
SIKTBAR, adj.2 (föga br.) om ämne l. massa, i uttr. siktbar till ngt, varur ngt kan erhållas gm siktning. En till torfpulver siktbar massa. TT 1901, Allm. s. 193. —
SIKTERI104, n. [jfr d. sigteri] (mera tillf.) lokal l. maskin l. inrättning för siktning. Östergren (1938). —
SIKTERSKA, sbst.2, f. (numera bl. tillf.) kvinnlig siktare. Björkegren 1: 142 (1795). Östergren (1938). jfr mjöl-sikterska. —
Spalt S 2312 band 25, 1967