Publicerad 1984 | Lämna synpunkter |
SPIL spi4l, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
(i vissa trakter bygdemålsfärgat) spjäla l. sticka l. spån o. d.; jfr SPILA, sbst. SthmCal. 1729, Underr. 2 a. särsk.
a) (†) = SPILA, sbst. a. HovförtärSthm 1680 B, s. 728. Därs. 1687 A, s. 2073. jfr: 21 stoora och små Jern spijlar till steekar. Därs. 1687 A, s. 2097.
d) koll.: takspån, spiller (se SPILLER, sbst.1 2); jfr SPILL, sbst.2 Ladugård med foderskulle i godt stånd, uppförd af tegel under tak af spil. PT 1910, nr 69 A, s. 4.
Spalt S 9650 band 29, 1984