Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPIL spi4l, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(förr äv. spiil, spij(h)l)
Etymologi
[sv. dial. spil, m. (äv. n.); jfr nor. dial. spil, f., mlt. spīle (lt. spile), nl. spijl, mht. spīl, spets (t. dial. speil, trästicka, spån), ävensom lett. spīle, spik, o. gr. σπιλάς, klippskär; avledn. av den rot som föreligger i SPETT, sbst.2, SPIK, sbst.1 — Jfr SPIL, sbst.4, SPIL-, SPILA, sbst., SPILA, v.2, SPILL, sbst.2, SPILL-, SPILLROVA]
(i vissa trakter bygdemålsfärgat) spjäla l. sticka l. spån o. d.; jfr SPILA, sbst. SthmCal. 1729, Underr. 2 a. särsk.
a) (†) = SPILA, sbst. a. HovförtärSthm 1680 B, s. 728. Därs. 1687 A, s. 2073. jfr: 21 stoora och små Jern spijlar till steekar. Därs. 1687 A, s. 2097.
c) fisk. = SPILA, sbst. c. SvRike I. 1: 250 (1899).
d) koll.: takspån, spiller (se SPILLER, sbst.1 2); jfr SPILL, sbst.2 Ladugård med foderskulle i godt stånd, uppförd af tegel under tak af spil. PT 1910, nr 69 A, s. 4.
Ssgr (till d?; jfr spila, sbst. ssgr): SPIL-HAMMARE. (†) = spik-hammare 2? (Två) vändehakar, .. (en) spilhammar. HSH 37: 3 (1529). En Stoor Spihlhammar. BoupptSthm 15/9 1659.
-TAK. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) spillertak; jfr spill-tak. PT 1900, nr 5 A, s. 4.

 

Spalt S 9650 band 29, 1984

Webbansvarig