Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPJÄLL (numera bl. ss. senare led i ssgr ~spjäl2), sbst.1, n. (ÄARäfst 111 (1596) osv.) ((†) r. l. f. Schultze Ordb. 4786 (c. 1755)); best. -et; pl. =.
1) (numera bl. ss. senare led i ssgr) skada l. kränkning (särsk. av äktenskapslagstiftning); äv. övergående i bet.: äktenskapsbrott. Anno 91 kom där itt stort spiäll på en bryggio (dvs. brygd) .. på 8 t(unn)or maltt, så att dhe komme pannan intedh till att siuda itt dygn, dhe lade aldrig så myckit p(å) unner pannen. ÄARäfst 111 (1596). (Sv.) Spjäll, (t.) der Ehebruch. Möller (1807). jfr FRÄND-, FRÄNDSKAPS-, FRÄNDSÄMJO-, GUDSIVJO-, RUNA-, SIVSKAPS-, SKYLDSKAPS-, SVÅGERSKAPS-, VÄNSKAPS-SPJÄLL m. fl.
2) (†) osämja, misshällighet. Simon thursson ij thutarijdh (vittnade) att then tidh han war troloffuatt widh Elinis söster, thå kom them spiell Emellom att the inttitt wille giffua sigh ij Ektteskap. SunnerboDomb. 13/2 1611; jfr Hyltén-Cavallius Vär. 1: 401 (1864).
Spalt S 9861 band 29, 1985