| Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SYNA sy3na2, v.1 -ade, förr äv. -er, -te, -t, -t. (pr. sg. akt. -ar Kolmodin QvSp. 1: 21 (c. 1710, 1732) osv.; -er Linné Öl. 133 (1745: utsyner). — pr. sg. pass. -as Jolin Mjölnarfr. 108 (1865) osv.; -es VDAkt. 1665, nr 413 (: öfuersynes), Brunjeansson Vers 68 (1768). — ipf. -ade ConsEcclAboP 542 (1661: synade ifrån) osv.; -te G1R 5: 68 (1528), SAOL (1923; angivet ss. vard.). — sup. -at UUKonsP 2: 15 (1637) osv.; -d TbLödöse 23 (1587: åsindh); -t (-dt) Teitt Klag. 212 (1555: syynt .. undan), Västerb. 1939, s. 12 (: utsynts, pass.). — p. pf. -ad RP 4: 101 (1634: synat, n.) osv.; -d CCGjörwell (1786) i 2Saml. 8: 48.; -t (-dt) Luk. 24: 34 (NT 1526: synter, m. nom.), Nilsson HistFärs 220 (1940: påsynta, pl.)). vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
1) (†) se; äv. se på l. betrakta (ngn l. ngt); äv. refl., särsk. med predikativ betecknande resultatet av seendet, i uttr. syna sig starrblind på ngt, titta på ngt så att man blir starrblind. Herren är sanneligha vpstonde(n), och är synter aff Simone. Luk. 24: 34 (NT 1526; NT 1981: har visat sig för). Skip är synt koma op för älfven in til borghen och förswunit. Bureus Suml. 46 (c. 1600; rättat efter hskr.). I wår tijdh äre monge Cometer synte wordne, hwar vppå äre allment folgt Pestilentie, Krijgh och Örligh. Schroderus Os. 2: 123 (1635). Nu öfwersåg kung Carl i Skåne sine Männ, / Å synte huru alt före weter. Dahlstierna (SVS) 164 (c. 1700). Mången på ehr sol (dvs. skönhet) sig starblind synar. Kolmodin QvSp. 1: 21 (c. 1710, 1732). Ett flor hade hon lemnat i bergstugan qwar, och war det synt af många i mannaminne. Afzelius Sag. VIII. 2: 276 (1857). — särsk. refl.: beskåda sig, äv. övergående i bet.: visa sig. (Kristus) lät sigh syna, handa, och tractera, aldeles såsom Thomas begärat hade. LPetri 3Post. 12 a (1555). Ther låth sigh ingen fiende syna, uthan the skyndade sigh öffver Dynströmmen. HH 20: 360 (c. 1640). Hwad Wäderleken anlanger, så innehåller han skadeligan Höstwäderleek, vthi hwilken ganska tijdeligh Köld och Frost sigh syna låter. Herlicius AlmSthm 1641, Prognost. s. 3 b.
2) med avs. på person l. sak: uppmärksamt l. noggrant l. kritiskt betrakta l. (med ögonen o. d.) undersöka (för att utröna i vad skick ngn l. ngt befinner sig); stundom liktydigt med: granska l. mönstra; äv. med refl. obj.; äv.: se ut l. välja ut (ngt), särsk. med avs. på skog o. d.: se ut (o. stämpla) för avverkning (numera nästan bl. i ssgn UT-SYNING). Bureus Suml. 54 (c. 1600). At tu, sedan tu igenom thenna Dören ingången är, Palatzet så wäl kunskapers, so(m) Latijnske tungemålsens, faar fort at lijfligen besee (syna). Schroderus Comenius 992 (1639; t. texten: besichtigen). Såsom een dhel här i staden ruinera och nedhugga Bokeskogen norr ut, wetandes Magistraten inthet om dhet är synt el(le)r stämplat, som icke nogon giort hoos Rådstugu-Rätten där om ansökning, eller synazedel uttaget. VRP 1701, s. 524. I synnerhet synte han bröstet, hwarest skåttet träffat. DeFoë RobCr. 88 (1752). Noga syna en vara innan man köper henne. Weste FörslSAOB (c. 1817). Han synade noga Ragnvalds svärd .. och vägde det liksom längtansfullt i handen. Melin VikSaga 91 (1910). När hon kommer upp, går hon till spegeln och synar sig, fruktande att kyssen skall ha lämnat några märken. Bäckström ClaryGift. 19 (1930). Jag ringer på. En tjänare öppnar, synar mig. Johansson GogAns. 71 (1989). — jfr EFTER-, GRANN-SYNA. — särsk. oeg. l. bildl.; särsk. i fråga om grundlig l. noggrann undersökning l. granskning l. utredning l. ventilering; särsk. i uttr. syna ngn l. ngt i sömmarna, noggrant undersöka osv. ngn l. ngt, ta reda på vad ngn l. ngt går för. Kling Spect. Uu 2 a (1735). Hon har en gåfva att ingifva förtroende som jag i synnerhet värderar hos Fruntimmer: när dessa då få ett sådant barn för sig som jag, så är det en lust och glädje att se hur de inventera och syna hela hans sorglösa väsende. Tegnér Brev 4: 212 (1827). En närmare syning af problemet torde dock visa .. att (osv.). Levertin 10: 278 (1905). Samtalet vid kaffebordet blev oftast mer världsligt, man synade den och den prästen och hans egenskaper som predikant och människa nagelfors. Månsson Rättf. 1: 64 (1916). Sedan Handelsbanken och dess skogsexpert fått syna affären i sömmarna, ställde de sig först tveksamma och avböjde sedan definitivt sin medverkan. De Geer Bergsl. 135 (1951). Varje medlem skulle noga synas i sömmarna. SvOrdb. (1986). Bussolycka i Sälen synas. DN 19 ⁄ 8 1988, s. 1.
3) [eg. specialanv. av 2] i fråga om laga syn (se SYN, sbst.2 2 slutet) l. besiktning l. kontroll; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare, om enskild omgång av sådan syn osv. — jfr AV-, BE-, BO-, BORT-, IN-, NED-, PÅ-, TILL-, UT-SYNA o. LANDS-SYNING m. fl.
a) (i fackspr.) i fråga om laga syn l. officiell besiktning, särsk. dels med obj. betecknande skada l. byggnad l. mark o. d.: verkställa laga syn av, i laga ordning besiktiga, dels med obj. betecknande djur, förr äv. person, dels med obj. inledande en indirekt frågesats: grundligt l. noggrant undersöka l. mönstra o. d.; äv. abs.: anställa l. förrätta syn; förr äv. närmande sig bet.: döma. Hust(r)un som kiortelen stal j bastugune, skal synes om hon är m(edh) barn, ell(e)r eÿ. OPetri Tb. 25 (1524). Bleff af disse förnemde .. gode men så synth och affsagth emellom Oloff Larsson och Hindrich Jnnzen om de 8 t(u)nn(e)r smör, di haffua sigh emellom. TbLödöse 251 (1591). RP 4: 101 (1634; abs.). Samma profoss bleff her för rätta syndt, och hade i hufudet tuenne blodsår. BtÅboH I. 8: 5 (1636). Effter ingen är wiss huru stoor skadha de haffua giordt, skola derföre godhe Män syna och see huru stoor skadhan är. ÅngermDomb. 26 ⁄ 7 1642, fol. 202. Som nu af de inkomne Cronobetjenternes hållne syningar, som blefwo vpläsne, bewisligt är. VRP 21 ⁄ 5 1733. Låte Domaren, eller Konungens Befalningshafwande, then dödas kropp syna, innan then begrafwen warder. MB 28: 6 (Lag 1734). Vill någon framställa anspråk på bidrag (för älgskada) .. skall han .. låta två ojäviga, i jordbruk eller trädgårdsskötsel kunniga män syna och värdera skadan. SFS 1938, s. 562. Ljung EnköpH 1: 96 (1963; med avs. på bostad; om ä. förh.). — särsk.
α) (†) i utvidgad anv., med obj. betecknande sats (l. satsförkortning) angivande resultatet av verkställd syneförrättning: vid laga syn finna l. konstatera. Verner Parsbergz fougte .. sade, att vår syn var om inthet, och synte somblige stadz landamercket en fierdingz väg her up bätther. G1R 24: 545 (1553). The ährlige och welbÿrdige herrer och gode men her vpå radzstug(e)n ransachede och sÿnte på sielfue werien, att hon intet hade warit vtdragen. 2SthmTb. 4: 40 (1570). Syna the att faarledh nedher ligger, tå böte (osv.). Lagförsl. 366 (c. 1606).
β) (†) i uttr. syna ngt till ngt, vid syneförrättning fastställa l. utse ngt till ngt. Doch bleff på samma dagh sijntt ett lijttett stijcke ijfrå torpa presta gårdh til hoffuatorp så att hoffuatorp skall haffua ett lijthett stijcke ijmellen siön och gärdett och til gång ij siön. Rääf Ydre 1: 327 (i handl. fr. 1580). (Bruket) har för några år sedan blifvit synt till Nybygge. Læstadius 2Journ. 226 (1833).
b) i fråga om besiktning l. kontroll l. granskning av annat slag än den i a anförda; numera företrädesvis i slutet. Syna och mäta kol. Bergström Bild. 1: 163 (i handl. fr. c. 1830). Om sättet att syna och profva Svenskt Stångjern. Åkerman Stångj. 136 (1839). Hvar fjortonde dag måste denna apparat (dvs. en gasmätare) synas. UB 5: 340 (1874). Den yttersta noggrannhet måste användas på syning och profning af hvarje del af geväret. VL 1898, nr 24, s. 3. Efter härdningen i kylugnen, undergå buteljerna afvägning, syning och sortering. Key-Åberg GlasindSv. 22 (1899). I och för syning och lagning av film måste man ha en särskild omspolningsanordning och för 16 mm film en skarvapparat. Förberg SäljFilm 242 (1946). — jfr JÄRN-SYNING. — särsk. spelt. i vissa kortspel (särsk. poker): (mot insats) begära få se motspelares kort (för att kontrollera vems som är bäst). En spelare som synar för att finna ut om satsaren bluffar, spelar ett förlorande spel. Werner o. Sandgren Kortox. 198 (1949). Jag synar. — Nå. Du synar. Och professorn då? — Jag höjer. Två stora, två små. Delblanc Nattresa 124 (1967).
4) ha överseende l. uppsyn över ngt; anträffat bl. ss. förled i ssgn SYNINGS-MAN o. ss. senare led i ssgr (jfr IN-, TILL-, UPP-SYNING) o. i avledn. TILL-SYNARE.
SYNA BORT. (†) till 3 a: vid syneförrättning frånkänna (ngn ngt) l. utdöma (ngt). VDAkt. 1675, nr 31. jfr bortsyna. —
SYNA IFRÅN, äv. FRÅN. (†) till 3 a: gm syn frånkänna (ngn (äv. sig) l. ngt ngt). Ett stycke mark blef synt från prestgården uti .. (kyrkoherdens) frånvaro och Consistorio ovetandes. Hagström Herdam. 4: 173 (i handl. fr. c. 1620). Itt ängastycke som bleff sijnt ifrån Mårten Johanson i Alarp. VDAkt. 1650, nr 64. Därs. 1722, nr 141. —
SYNA IN10 4. (numera bl. tillf.) till 3 a: gm laga syn l. besiktning godkänna (ngt) till användning (för visst ändamål); äv. abs. HammarkDomb. 13 ⁄ 5 1613. Nya områden synades in — ägovidder, som var för sig voro som små furstendömen i ytvidd. TurÅ 1937, s. 160. jfr insyna. —
1) till 1, 4: se till (ngt). Man måste som offtast syna til at .. (skinkorna) icke rottnas. Salé 52 (1664).
2) till 3 a: gm syn tillerkänna (ngn l. ngt ngt). En hagagårdh .. som .. h(er) Ture Bielke wplandz Lagman hade synth thill ett hemen som (osv.). UpplDomb. 2: 12 (1578). VDAkt. 1722, nr 141. —
SYNA UNDER. (†) till 3 a, = syna till 2. Erich Spåre .. haff(ve)r för gåffver och muter skuldh syynt jorden unda(n) them, och under pr(e)steboledh. Teitt Klag. 212 (1555). —
SYNA UT10 4. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 2: se ut l. välja ut (ngt); särsk. med avs. på skog o. d.: se ut (o. stämpla) för avverkning. Dalin Vitt. II. 6: 110 (1740). Landshöfdingen Armfeldt har synt ut plats til en ny stad på Åland. Porthan BrSamt. 1: 61 (1782). Syna ut skog till afsalu. Schulthess (1885). Syna ut mark. Harlock (1944). Petrus Olausson från Alfta hade synat ut ett gott ställe. Moberg Nybygg. 18 (1956). jfr utsyna.
B (†): SYNINGE-MAN, se D.
C (†): SYNINGES-MAN, se D.
D (i allm. till 3 a): (3 b) SYNINGS-ANORDNING~020. anordning för kontroll av ngt. TNCPubl. 47: 121 (1971). —
-ATTEST. (†) attest över förrättad syn. (Rådstugurätten) tillsade parterne, att låta syna gossen, och insända syningz attesten till nästkomande Måndag. VRP 16 ⁄ 4 1729. Dalin (1854). —
-GLAS.
2) (i fackspr.) till 3 b: på ett skaft upphängt glas för kontroll l. avsyning av vörtens skärning l. ölets klarhet vid ölberedning. TNCPubl. 47: 28 (1971). —
(1) -KRETS. (†) synkrets. Fast än at man på Werldens Syningz-Kretz / Den Stiernan aldrig mehr får skåda någonstedz. Brobergen 200 (1704, 1708). Sådane förändringar, som ske småningom på någon lång tid, och sträcka sig utom vår synings-krets, blifva merendels begrafne i evig förgätenhet. Ferrner PVetA 1765, s. 42. —
(2, 3 a) -LISTA. (†) (kommenterad) lista över föremål l. objekt som synats. En försigtig hushållning har lärdt osz, at wi nu hafwe, uti wisza Skogar, de bästa Ekar märkte, och hålla synings-listor öfwer dem, så at man af desza Listor kan se trädens beskaffenhet, och nämna hwad träd man wil hafwa fäldt. SvSaml. 3—6: 10 (1764). Några Syningslistor på Byggnings-werke .. ingifwas wäl wid Tingen, och der påskrifwas eller verificeras. Åhstrand Öl. 42 (1768). —
-MAN. (syning- 1724. syninge- 1586. syninges- 1681. synings- 1600—1951)
1) (numera mindre br.) till 3.
a) motsv. 3 a: syneman; i sht i pl.; jfr synare 2. UpplDomb. 5: 116 (1586). Så må Häradshöfdingen och Syningsmännerne .. intet begifwa sig ifrån stället, innan et Exemplar af den håldne Huse-synen .. warder skrifwit och undertecknat. FörordnHusesyn. 1723, s. B 1 a. Östergren (1951; angivet ss. mindre br.).
b) motsv. 3 b. Beck- och tjäru-tunnor .. böra förfärdigas efter behörig måttståck, och af utsedde Män mätas med watten, och de rigtige tunnor sedan med Kronans och Syningsmännens märken brännas. Fischerström 1: 404 (1779). Arbetsprofvet .. hade af syningsmännen erhållit sådant vitsord att man beslöt föreslå att föreningen måtte för sökanden utfärda utlärlingsbevis samt såsom särskildt erkännande tilldela honom sin silfvermedalj. LD 1912, nr 103 A, s. 3.
2) (†) till 4: person som har överinseende l. uppsyn över ngt. Till syningzman där öfwer (dvs. att vissa broar och gator blev lagade) tillsattes Bookbindaren Gabriel Lilleberg. VRP 1713, s. 451. Synings-mann, (dvs.) Den som har inseende öfwer något. Schultze Ordb. 2978 (c. 1755). —
-SEDEL. (förr)
1) till 2, = syne-sedel. Syningz sedlar på skogzhygge skall ej lösas enligit förra kongl. förordningar af åhr 1689 och 1697. 2BorgP 5: 535 (1734). För Syningssedlar och Skogshygge må ej betalning sökas. SPF 1840, s. 242.
2) till 3 a: (av myndighet utfärdad) sedel (se d. o. 1 e) innehållande rapport om företagen syn. Samma dag vpwijste tillsyningzmannen öfwer stadzens reparationer, mester Johan Berggren en syningz zedell på stadzens allmänne Broar, som nu nödwändigt komma at repareras. VRP 22 ⁄ 6 1722. —
(3 (a, b)) -SÄTT, sbst.2 (sbst.1 se sp. 15475). (†) om sätt(et) att syna ngt. Warandes .. detta syningssätt såsom ej tilförlåteligt befunnit, sedermera genom Kongl. Brefwet af den 24 Julii 1741 ändradt. Bergv. 2: 649 (1753). Innan jag slutar .. bör jag nämna något särskildt: om syningssättet för stålämnesjern. Åkerman Stångj. 153 (1839).
2) till 3: person som (yrkesmässigt) (av)synar ngt, besiktningsman, kontrollant; ofta i l. elliptiskt för ssg med förled som anger l. antyder användningen; jfr syne-man, synings-man. Serenius Mmm 1 b (1734). YrkesförtArbFörmedl. 55 (1936; vid valsverk). Byggnaderna värderades .. av en militär synare till 26 000 kr. DN(B) 28 ⁄ 9 1945, s. 9. Synare ritsar och kontrollerar gjutgods. FörtArbJärn. 51 (1946). YrkesförtArbFörmedl. 11 (1952; vid glasindustri). jfr brand-, järn-, plåt-, vapen-synare m. fl.
SYNBAR, se d. o. —
SYNERSKA, f. [jfr synare] (numera mindre br.) till 3: kvinnlig synare. Varje flaska synas av en särskild synerska, som sitter och stirrar på flaskraden som passerar framför en elektrisk ljuskälla. NDA 1 ⁄ 6 1934, s. 20. SAOL (1973).
Spalt S 15599 band 33, 2000