Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TEST tes4t l. täs4t, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Bergv. 1: 423 (1691), Möller (1807)) l. -er (G1R 24: 565 (1554), Dalin (1854)).
Ordformer
(teest(h) 1538—1685. test 1552—1927. täst 1664)
Etymologi
[fsv. täster, degel, kapell, silverhaltigt bly; liksom ä. d. test av mlt. test, av ffr. test, lerkärl, degel, av lat. testu, testum, båda: lock av lergods, lerkärl, o. samhöriga med testa, skål av bränd lera m. m.; möjl. samhörigt med avest. tašta, skål (se TASS, sbst.2). — Jfr TEST, sbst.4, TESTA, v.1]
(†) om skiva l. skål l. härd vars botten är fodrad med sammanpressad aska (äv. med lera o. d.), i sht använd vid extrahering av silver ur silverhaltigt bly (varvid blyet absorberas o. silvret stannar ovanför) l. vid rening av silver innehållande andra metaller; äv. om metallhaltig aska varmed testen varit fodrad; äv. i utvidgad anv., om silverhaltigt bly; äv. om sådan anordning använd vid avskiljande av guld l. vid probering (se PROBERA 1 a) av silver- l. guldhalt i legeringar; jfr KAPELL, sbst.4 1. Holmkvist BergslHyttspr. 99 (i handl. fr. 1538). Haffver jag effther E. M:ttz befalning låtitt driffva her till enn proba ett skepundh 15 marcpundh sölffbly uti 3 tester. G1R 24: 565 (1554). Tålemodz pröfning, som Gullet i Tester. BröllBesv. 27 (c. 1660; uppl. 1970). Äsia är en prober-ugn, i hwilken metallen drifwes af på testen eller capellen, at man må see huru mång-lödig han är. Spegel 6 (1712). Om Smältare och Arbetare wid Silfwerwerken .. stjäla eller försnilla silfwer, test eller werkbly, eller det hemligen afdrifwa: så (osv.). Bergv. 2: 118 (1739). Rinman 2: 1001 (1789; om aska). Det (på drivhärd) erhållna silfret kallas blicksilfver och är icke alldeles rent, utan håller omkring 1/16 andra metaller; det omsmältes derföre på en så kallad test. Åkerman KemTechn. 1: 202 (1832). Sjelfva härdbotten, eller testen, inslås för hvarje gång af spisaska och lera, eller af mergel, samt formas som en flat skål. Almroth Kem. 649 (1834). BonnierKL 10: 567 (1927). — jfr DRIV-, FINER-, SMÄLT-TEST. Anm. SMÄLT-TEST (sp. S 7831) har felaktigt förts till TEST, sbst.4 — särsk. (†) bildl.
α) i uttr. sättas på testen, genomgå test, prövas. Kempe Proberugn Dedik. A 7 a (1664; i öv. fr. tyska).
β) om den ed som (av)krävdes enligt den eng. testakten av år 1673 o. avsåg att pröva ngns protestantiska renlärighet; äv. elliptiskt för TEST-AKTEN. Konungen hafwer sig uti Rådhet uthlåtit at han wille, at Testen och Poenal lagen skola afskaffas, hafwandes dher jempte förklarat at han hedhan efter ingen wille uthi sin tienst taga, som understodhe sig Testen at afleggia. OSPT 1687, nr 43, s. 5. Genom en sådan test (eller proberdegel) ville man igenkänna hemliga Catholiker. Gynther ConvHlex. (1848). Ekbohrn (1904).
Ssgr: (slutet β) TEST-AKT(EN). [numera i sht med anslutning till TEST, sbst.4] (förr) engelsk lag stiftad 1673 som krävde uppslutning bakom den officiella protestantiska religionen för erhållande av statliga ämbetsposter. ConvLex. (1826). I den tvivelsutan riktiga känslan av att (den engelske) konungens försonliga kyrkopolitik främst var dikterad av omsorg om katolikerna riktade parlamentet genom testakten (1673) ett direkt slag mot dessa. Almquist VärldH 5: 538 (1933). —
-ASKA. (†) aska avsedd l. använd för tillformning av test. Af Silfret drager testaskan orenligheterna och bly til sig. Holmkvist BergslHyttspr. 99 (i handl. fr. 1722). Rinman 2: 1001 (1789). —
-GODS. (†) blybemängd testaska. Test kallas ock den vid fineringen nyttjade askan, som under arbetet blifvit fulldränkt med bly, hvilket Testgods .. tillgodogöres genom smältning på kol. Rinman 2: 1001 (1789). EconA 1807, jun. s. 19.

 

Spalt T 923 band 34, 2004

Webbansvarig