| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILLÄGG til3~läg2, n.; best. -et; pl. =.
1) motsv. TILLÄGGA 2 o. LÄGGA TILL 12: handlingen att lägga till (vid brygga o. d.), tilläggning; numera nästan bl. ss. förled i ssgr. Brygga följde på brygga, och vid hvarje tillägg hade man tillfälle att slunga en anmärkning. Strindberg GötR 42 (1904). Den eviga sjögången omöjliggör tillägg — båten skulle slås sönder ögonblickligen. Barthel Atl. 59 (1931). Östergren (1957).
2) motsv. TILLÄGGA 8 o. LÄGGA TILL 6: handlingen att lägga till (ngt), tilläggande; i sht konkret(are), om ngt som läggs l. lagts till ngt; tillagd del; i fråga om ekonomiska förh. äv.: tillskott l. påslag o. d.; förr äv. om ordklassen adverb; jfr TILL-GÅVA, TILL-KAST, TILL-LAG 2, TILLÖKE, TILLÖKELSE 2, TILLÖKNING 2. Han svarar nej, men med tillägget att ingenting kan uteslutas. Möller (1790). Tillägg är ett Småord, som tillägges ett annat ord för att närmare bestämma .. detta ords bemärkelse: t. ex. Innerligen, Just. Lyth SvSpr. 5 (1848). Uppkomsten af regerande hertigar var ett alldeles nytt tillägg till Sveriges statsrätt. 2SAH 46: 47 (1870). Franzén .. gjorde .. ändringar i sina sånger och har ofta genom tillägg .. lyckats gifva bättre och rikare uttryck åt den stämning, som låg till grund för sången. 3SAH 2: 189 (1887). Såsom tillägg till det sagda. 3SAH 5: 164 (1890). (Han) betalar resten av sin skuld kontant med tillägg av ränta på växelbeloppet. Västhagen Affärsbokf. 75 (1945). Vill testator göra ett tillägg till testamentet (osv.). NorstedtJurHb. 633 (1987). Tillägg utöver avtalsenlig månadslön. DN 3 ⁄ 6 2003, s. A6. — jfr DYRORTS-, EXAMENS-, KALLORTS-, KRIGSTIDS-, LÖNE-, PRIS-, RESE-, STAVELSE-, ÅLDERS-TILLÄGG. — särsk. i fråga om travsport, om visst antal meter som läggs till vid start ss. försvårande villkor (för starkare tävlande). DN 23 ⁄ 7 1987, s. 28. Häst som har tillägg får starta en bit bakom. Oftast 20 meter, men ibland 40, 60 eller t.o.m. 80 meter. DN 13 ⁄ 3 1990, s. D10.
-ANSLAG~02 l. ~20. jfr anslag 17. (Det) hade .. visat sig nödvändigt att begära ett nytt tilläggsanslag till stationsanläggningen. SJ 1: 119 (1906). —
-ARBETE~020. SFS 1893, nr 96, s. 21. Problematiken kring tilläggsarbeten, d. v. s. när en hantverkare vill utföra extrareparationer kunden inte beställt. SvD 27 ⁄ 6 1978, s. 4. —
-ARTIKEL. jfr artikel II. Detta fördrag .. innehöll .. åtskilliga nya tilläggsartiklar. 2VittAH 27: 94 (1873, 1876). —
-ARVODE~020. jfr arvode II a α. BtRiksdP 1875, I. 1: nr 1, Bil. 5 d, s. 16. (Ordförandeskap i utskott) är en krävande uppgift, men de utsedda får ett tilläggsarvode för besväret. Expressen 29 ⁄ 4 2002, s. 2. —
-AVGIFT~02 l. ~20. jfr avgift 1. Bygnader med eldfarliga inrättningar betala .. en tilläggsafgift .. efter en särskild tariff. Ahlström Eldsl. 465 (1879). GbgP 15 ⁄ 6 2002, s. 12. jfr snälltågs-tilläggsavgift. —
-AVTAL~02 l. ~20. jfr avtal 1 a o. -fördrag. 2NF 34: 834 (1922). Proposition angående godkännande av tilläggsavtal till avtalet .. mellan Sverige och Danmark. PropRiksd. 1973, nr 176, s. 1. —
-AVVITTRING~020. om ä. förh. i Västerbottens o. Norrbottens lappmark: avträdelse av ströäng (som erhållits gm avvittring (se avvittra 2 a)) till kronan mot ersättning. SFS 1916, nr 603, s. 1529. Efter afvittringens afslutande kommer .. en s. k. tilläggsafvittring. Genom denna afses att åt staten återförvärfva ströängar emot en viss penningeersättning. Hellström NorrlJordbr. 110 (1917). Genom tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark hava till kronan genom 20 förrättningar indragits 408 hektar ströängar. Globen 1932, s. 1. —
-BAND. band (se band, sbst.1 17) som utgör tillägg till uppslagsverk l. ordbok o. d., supplementband; jfr -häfte o. supplement 1. Schybergson FinlH 2: 318 (1889). —
-BELOPP. belopp som utgör tillägg; särsk. (förr) i fråga om skatt: belopp som utgick då beskattningsbar inkomst o. underskottsavdrag översteg visst belopp. SFS 1962, s. 418. Från 1983 delas den statliga skatten .. upp i två delar, grundbelopp och tilläggsbelopp. SvD 5 ⁄ 3 1982, s. 6. Vuxenstuderande över 25 år bör få tilläggsbelopp så att stödet motsvarar dagpenningen från a-kassan. DN 25 ⁄ 1 1994, s. A4. —
-BESTÄMMELSE. jfr bestämmelse 1 a β; i sht i pl. Om ersättning af allmänna medel till vittnen i brottmål (önskas) .. tilläggsbestämmelser i lagen. NerAlleh. 25 ⁄ 1 1896, s. 3. GbgP 21 ⁄ 1 1998, s. 4. —
-BEVILLNING. (i sht i fackspr.) jfr bevillning 3 c β. Björkman (1889). Äfven de föregående årens statsbrist var .. öfvervunnen, så att den 1879 antagna tilläggsbevillningen .. ej vidare af behofvet påkallades. SvH 10: 118 (1909). —
-BIDRAG~02 l. ~20. jfr bidrag b. SFS 1911, Bih. nr 6, s. 49. Vid en enkät i kommunerna har det framkommit att behovet av tilläggsbidrag varierar mellan 9% och 19%. MotRiksd. 1978–79, nr 934. —
-BILJETT. biljett (se biljett, sbst.1 3 b) som berättigar till ngt utöver det som befintlig biljett berättigar till. Flodström Sthmstar. 33 (1894). jfr resgods-, snälltågs-tilläggsbiljett. —
-BLAD. i fråga om sjökort l. bokverk l. tidning o. d.: blad som utgör tillägg. 5350 sjökort och 650 tilläggsblad (har) blifvit tryckta. KrigVAH 1880, s. 103. Ett tilläggsblad, som hade 3,800 prenumeranter. 2NF 2: 1139 (1904). Ett tilläggsblad med rättelser av en del tryckfel. TSvLärov. 1952, s. 459. —
(1) -BRYGGA. jfr brygga, sbst.1 1, o. tilläggnings-brygga. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 334 (1880). Några resor har gjorts till Medevi med dans på tilläggsbryggan. DN 23 ⁄ 1 1996, s. A15. —
-BUDGET. jfr -stat. SFS 1893, nr 100, s. 26. Nya anslag sammanställs vanligen i en s k tilläggsbudget, som kompletterar den ordinarie budgeten. Gustafsson KommunLandst. 86 (1980). —
-DIREKTIV. I tilläggsdirektiv till fullmäktige förklarades bestämmelsen .. förfallen. SvRiksd. 13: 135 (1934). —
-FRAKT. jfr frakt, sbst.1 1. Tilläggsfrakt kan utkrävas, så snart fraktavtalet är avslutat. SFS 1914, nr 36, s. 92. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 106. —
-FÖRSLAG. förslag om tillägg l. som utgör tillägg. MinnSvNH 10: 81 (1868). (Tegnérs) ofta mycket vidlyftiga tilläggsförslag måste dock för utrymmets skull beskäras. NFMånKr. 1939, s. 418. Storbritannien framförde ett tillläggsförslag, enligt vilket säkerhetsrådet i den nya resolutionen skulle bekräfta giltigheten av tidigare resolutioner. SvD(A) 28 ⁄ 1 1976, s. 2. —
-FÖRSÄKRING. jfr försäkring 2. Advokaten 537 (1917). Rätt för hemarbetande make att komplettera den obligatoriska sjukförsäkringen med tilläggsförsäkring. MotRiksd. 1971, nr 707. —
(1) -HAMN. (numera bl. mera tillf.) Betydande tilläggshamnar för emigrantångare äro Boston, Baltimore. 2NF 31: 187 (1920). Östergren (1957). —
-HANDIKAPP. skada l. funktionshinder utöver primärt funktionshinder. Synskadat barn med tilläggshandikapp. SFS 1969, s. 313. —
-ISOLERA, -ing. medelst ytterligare isolering förbättra den befintliga i (byggnad o. d.); särsk. ss. vbalsbst. -ing i konkret anv.: ytterligare isolering. Denna väggtyp (med betongblock) med eller utan tilläggsisolering, torde f. n. vara billigare än flertalet andra trä- eller stenväggar. Dædalus 1953, Ann. s. 31. Värmeförluster genom taket kan minskas om man tilläggsisolerar vinden. RenFramt. 12 (1988). —
-KORT. om kort som möjliggör ngt extra (för innehavaren) l. som utgör tillägg (till befintligt kort); särsk. (förr) om kort som berättigade till inköp utöver en viss ranson. SocÅb. 1940, s. 48. (Kroppsarbetare) borde beredas lättnader i ransoneringen genom att de efter ansökan kunde tilldelas tilläggskort, som berättigade dem till att erhålla s. k. grötfrukost. Motion i 2 kam. 1943, nr 285, s. 1. Ett tilläggskort möjliggör att Macintosh SE och II också kan användas som IBM-kompatibla datorer. Hallberg DesktPubl. 52 (1989). Den som vill åka dygnet runt (med spårvagn) köper .. ett tilläggskort. GT 5 ⁄ 4 2001, s. 14. —
-KURS. jfr kurs 7 o. -ämne. (Undervisningen kan) utvidgas genom tilläggskurser i naturlära. FFS 1896, nr 6, s. 13. —
-LISTA. särsk. (om ä. förh.) i fråga om inskrivning (se inskriva 2 e): lista som utgör tillägg. SFS 1918, s. 2141. jfr inskrivnings-tilläggslista. —
-LÅN. lån (se d. o. 2 b) som utgör tillägg (utöver redan beviljat l. taget lån); särsk. om lån beviljat av staten (för bostadsbyggande). SFS 1919, s. 1165. Å orter, där .. risk föreligger, att bostadsbygget helt hämmas .. (kan) lämnas ett statligt tilläggslån. 2SvUppslB 4: 797 (1947). För ombyggnad av hus som förklarats för eller .. kan förklaras för byggnadsminne .. utgår lån (tilläggslån). SFS 1974, s. 576. Räcker inte din kontokredit, kan du ansöka om ett tillläggslån på upp till 20 000:-. Ikea 1992, s. 318. —
-MANDAT. om mandat (se mandat, sbst.2 2 a slutet) som fördelas proportionellt mot antalet röster oberoende av valkrets, utjämningsmandat; äv. (tillf.): extra uppdrag (jfr mandat, sbst.2 2). 2NF 37: 16 (1924; om förh. på Färöarna). (Vi hemställer) om en förutsättningslös utredning rörande införande av tilläggsmandat vid val till riksdagens andra kammare. Motion i 1 kam. 1945, nr 220, s. 4. Om en intervention i Irak grundas på terrorismhotet bör detta först dokumenteras tydligare, till exempel genom ett tilläggsmandat till inspektörerna. DN 5 ⁄ 2 2003, s. A4. —
-ORD. ord utgörande tillägg; särsk. om ord som bestämmer l. läggs till annat ord; jfr tillsättnings-, tilläggnings-ord. Adjektiva Pronominer kunna på twenne sätt .. förbindas med de substantiver, till hwilka de höra; neml. antingen som blotta tilläggsord, eller som predikater. Lindströmer ItGr. 47 (1803). Predikatet och subjektet (kan) påökas genom särskilda tilläggsord (s. k. bestämningar). Cederschiöld o. Olander SvSpr. 78 (1904). Ett räkneord .. i kombination med ett tilläggsord före (”ännu en”, ”ytterligare en”). NysvSt. 1989, s. 119. —
-PATENT. jfr patent, sbst. 3. TT 1875, s. 265. Å förbättring av förut patenterad uppfinning vare patenthavare berättigad att söka tilläggspatent, som tilländalöper samtidigt med huvudpatentet. FFS 1921, nr 44, s. 139. —
-PENSION. om kompletterande pension; särsk. dels (om förh. 1960–1998) i uttr. allmän tilläggspension (äv. förkortat ATP), om inkomstrelaterad pension, dels (om förh. efter 1998) om sådan inkomstrelaterad pension i det reformerade pensionssystemet; jfr pension 3. Har delägare efter inträde i pensionsinrättningen haft fast anställning vid de kungl. teatrarna .. (i) mera än 15 år, beräknas för hvarje öfverskjutande fullt år en tilläggspension. SFS 1909, Bih. nr 56, s. 3. Lagändringar genomfördes, enligt vilka tillläggspensionerna skola graderas efter dyrort. SvDÅb. 15: 124 (1938). Den 15 januari startar ATP-systemet sin praktiska verksamhet. Den dagen betalas .. de första slantarna ut från allmänna tilläggspensionen. SvD(A) 9 ⁄ 1 1963, s. 3. Det finns ju möjligheter att skaffa privata tilläggspensioner. Säkerhetshandb. 120 (1990). Många pensionärer har reagerat på att deras pension bytt namn från folkpension och ATP till garantipension och tilläggspension. DN 16 ⁄ 1 2003, s. C1.
-förmån. (numera föga br.) i pl.: förmåner som utgörs av tilläggspension. BtRiksdP 1902, I. 3: nr 81, s. 48. —
-PENSIONERING. (förr) om kompletterande pensionssystem; jfr -pension. LD 14 ⁄ 2 1958, s. 16. Tillsammans med folkpensioneringen skall tilläggspensioneringen tillförsäkra alla förvärvsarbetande rätt till ålders-, invalid- och familjeskydd. PropRiksd. 1959, nr 100, s. 1. Inom tilläggspensioneringen .. finns en inkomstgradering av pensionerna som ger de minsta pensionsbeloppen till dem som .. tjänat minst. MotRiksd. 1971, nr 97, s. 10. —
(1) -PLATS. jfr plats, sbst.1 2, o. tilläggnings-plats. SDS 30 ⁄ 5 1870, s. 4. Då fartyget stävar in mot kaj spelar en orkester upp, på en estrad vid tillläggsplatsen. GT 27 ⁄ 9 2002, s. 34. —
-PORTO. (numera bl. mera tillf.) jfr porto, sbst.2 Schulthess (1885). Tillläggsporto för paket, som åter- eller eftersändas till Danmark eller Norge. Döss o. Lannge 615 (1908). SAOL (1973). —
-PREMIE. jfr premie 5. KrigVAT 1892, s. 150. Tilläggspremie .. utgår i allmänhet då ett fartyg utsättes för ökad risk. SohlmanSjölex. (1955). —
-PRIS.
1) pris (se pris, sbst.3 I 1) som utökats med tillägg. Med ett tilläggspris af Kronor 36 — levereras denna maskin äfven med .. knifhållare. PriskatalSonesson 1895, s. 55.
2) pris (se pris, sbst.3 III 1) utöver redan tilldelat pris. För tjurar, tillhörande klasserna I och II .. (utdelas) tilläggspris. SFS 1910, nr 114, s. 5. —
-PROPOSITION. jfr proposition 3. I tilläggspropositionen .. föreslår regeringen (osv.). MotRiksd. 1975–76, nr 96, s. 9. —
-PROTOKOLL. jfr protokoll 2. 2NF 30: 701 (1920). Rättigheter enligt konventionen och dess tilläggsprotokoll. Küng HbRätt 135 (1989). —
-RÄNTA. jfr ränta, sbst.1 2. SFS 1905, nr 32, s. 1. Kunden betalar en premie i form av en tilläggsränta på 0,25 procent. DN 10 ⁄ 4 1995, s. C12. —
-RÖST. särsk. (om ä. l. utländska förh.) i fråga om valsystem: röst som tilldelas röstberättigad (på grundval av ålder l. ekonomisk ställning o. d.) utöver vanlig röst (enligt särskild röstskala (se d. o. 2)). 2NF 20: 595 (1914; om utländska förh.). En grundröst åt hvarje väljare och därefter särskilda tilläggsröster t. ex. för 30-åringar som äro familjeförsörjare. Upsala 18 ⁄ 10 1917, s. 4. —
-SJUKPENNING~020. (numera bl. mera tillf.) sjukpenningstillägg. SFS 1953, s. 1059. Varje sjukpenningförsäkrad medlem är berättigad till en grundsjukpenning på 5 kr. Därtill kommer för den som har minst 2600 kr i årsinkomst .. en tilläggssjukpenning på 1–23 kr. Elmér SvSocPolit. 219 (1964). SAOL (1973). —
-SKATT. jfr skatt 3. Motion i 2 kam. 1915, nr 255, s. 3. Skatten är .. uppdelad i en bottenskatt, som gäller för alla skattskyldiga, och en tilläggsskatt, som endast träffar skattskyldiga i den mån deras beskattningsbara belopp överstiger 8.000 kr. SvBanklex. 230 (1942). En tilläggsskatt för bensin av 20 öre per liter. SvDÅb. 26: 52 (1949). —
-STAT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) tillläggsbudget; jfr stat, sbst.3 III 3. Motion i 1 kam. 1917, nr 108, s. 1. Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1964 ⁄ 65. BtRiksdP 1965, 6: nr 138, s. 1. —
-SÄKERHET~002, äv. ~200. (i sht i fackspr.) jfr säkerhet 3 (b). 3NF (1933). Tilläggssäkerhet, ofta benämning på den säkerhet som, utöver säkerhet i bostaden, krävs för topplån. KvällsP 10 ⁄ 9 1997, s. 15. —
-TAVLA. särsk. i fråga om vägmärken: tavla med kompletterande precisering av giltigheten hos det påbud l. förbud som anges på det vägmärke den åtföljer. Motorför. 1955, nr 7, s. 3. —
-TID. tid utöver redan l. tidigare fastställd (slut)tid. 3–1 var en knallhård straffspark på tilläggstid. DN 25 ⁄ 5 1992, s. D2. Trafikministeriet har gett telebolagen tilläggstid för att anmäla om intresse för ett tredje GSM 900-nät. Hufvudstadsbl. 13 ⁄ 11 1999, s. 13. —
-TIMME. särsk. i fråga om lärartjänst, om undervisningstimme utöver dem som ingår i undervisningsskyldighet. I stället för det tidigare använda ”övertimmar” har .. benämningen ”tilläggstimmar” införts. TSvLärov. 1953, s. 77. —
-TJÄNST. tjänst utöver abonnemang l. prislista o. d. Telefontjänsten skall fungera var än i landet abonnenten bor. Däremot tar staten inget ansvar för så kallade tilläggstjänster som telefax, dataöverföringar och mobil telefoni. Expressen 30 ⁄ 3 1990, s. 20. NE (1995; i fråga om postförsändelse). —
-TULL. (i sht om ä. förh.) tull utöver enl. taxa utgående tullavgift l. för tidigare tullfri vara. För alla på främmande fartyg införda varor (skulle) betalas en tilläggstull. EkonS 2: 492 (1899). SvUppslB (1936; i fråga om tidigare tullfri vara). —
-UTREDNING~020. FFS 1919, nr 150, s. 15. (Utredningen) kommer att följas av en tilläggsutredning. GbgP 22 ⁄ 2 2003, s. 15. —
-UTRYMME~020. utrymme utöver tilldelat sådant. Tilläggsutrymme åt biblioteket. Medborgarbl. 1980, nr 1, s. 9. —
-VIKT. vikt som läggs till l. tillkommer ngt; särsk. dels (förr) i fråga om vikt som läggs på våg vid justering, dels i fråga om reglering av styrkeförhållande mellan tävlande (i biltävling). Då våg justeras, skall den hafva sådan känslighet, att den gifver tydligt utslag för hälften af den tilläggsvigt, som .. är föreskrifven. FörordnMåttVigt 22 ⁄ 11 1878, s. 14. När .. (korallen) höjdes över ytan tycktes den utveckla åtskilliga 50-tal kilo i tilläggsvikt. Michanek o. Krusenstierna Beebe Fiske 168 (1939). Framgångarna i de fyra kvaltävlingarna har gett henne extra mycket vikt att släpa på. Eftersom bilarna .. är olika tillämpas tilläggsvikt. En seger i en kvaltävling ger 30 kilo ballast, en andraplacering 20 och en tredje 10 kilo. DN 5 ⁄ 8 1995, s. C11. —
-VIS, adv. därutöver l. dessutom. Tilläggsvis må slutligen anmärkas, att (osv.). Hyltén-Cavallius Vär. 2: 158 (1868). —
-ÄMNE. pedag. tillvalsämne. Där rektor och klasskonferens .. finna sådant kunna lämpligen ske, må lärjunge deltaga i undervisningen .. i ytterligare ett ämne (tilläggsämne). SFS 1928, s. 1320.
Spalt T 1473 band 34, 2004