| Publicerad 2005 | Lämna synpunkter |
TJOG ɟå4g, n. (SkaraStiftJordeb. 7 (1540) osv.) ((†) m. VDAkt. 1708, nr 473 (1707), VRP 25 ⁄ 4 (1733)); best. -et (ss. m. -en); pl. = (SkaraStiftJordeb. 47 (1540) osv.) ((†) -er BoupptSthm 1681, s. 495 b, Bil.).
(måttsenhet motsv.) antal av tjugo stycken (jfr STIG, sbst.4); förr äv. [jfr fsv. ovan]: antal av tio (se äv. a); oftast närmande sig anv. ss. räkneord, särsk. för räkning av matvaror, i sht ägg l. kräftor (jfr a); äv. med obestämdare innebörd (se b). Egh ith tiwgh. SkaraStiftJordeb. 7 (1540). Bondefolck förslå .. genom deckrar, (eller tiogh) Dusiner (Lästar, gånger eller Tolffter). Schroderus Comenius 756 (1639). Värden i gården syntes mycket gammal; jag frågade huru åldrig han vore: dottren gaf til svars, at han ägde mera än 3 tjog år. Kalm VgBah. 287 (1746). Jag .. (minns) Doctor Block, som åt et tjog hårdkokade ägg om aftonen och om morgonen fans död på sängen. Linné Sk. 300 (1751). Tio tjog byggnadstimmer af den samfälda ståndskogen. PT 1903, nr 43 B, s. 2. Kräftorna kosta åtta kronor tjoget .. men då äro de kokta. Zetterström VärldHj. 211 (1942). Räkning med tjog i st. f. med tiotal förekommer i talbeteckningarna i flera språk, ss. i franska och .. i danska. 2SvUppslB (1954). — jfr HALV-, STOR-TJOG. — särsk.
a) (†) i fråga om räkning av halm- l. lövkärvar (jfr HALM 3) (för visst ändamål); ngn gg äv. i fråga om räkning av knippen o. d. av bark l. spån. AllmogHemsl. 98 (1671). (Sv.) Ett tiog halm (lat.) decem sunt fasces straminis. Verelius Herv. 170 (1672). Säx tiog granbarck. VDAkt. 1708, nr 473 (1707). Ett tjog långhalm. NoraskogArk. 4: 237 (1723). Tretusende Ekespån, sex tjug uti hundradet recknade. VGR 1736, Verif. s. 141. Kiöpt 6 tiåg Halm för betieningen at ligga på. HovförtärSthm 1758, s. 2930. Emot aftonen hemkördes 6 tjog löf af Gärdet. Sjögren Journ. 10 ⁄ 8 1786. Sundén (1891).
b) i allmännare anv., för att ange ett antal som ungefär uppgår till tjugo; ett obestämt större antal. Dahlstierna (SVS) 46 (1691). Barnen mottaga altid .. (premieböckerna) med obeskriflig glädje .. Det händer nu mera, at hela tjoget kunna läsa felfritt. Wallquist EcclSaml. 5–8: 403 (1793). Vid de flesta tillfällen, där vi använda ordet ”tjog”, står det som ett rundt tal. Hade språket i stället haft ett lika kort ord för 19-talet, eller för 18, eller för 25, men saknat ett substantiv för ”tjugo”, skulle vi troligen i stället valt något af dessa andra tal. Tegnér SprMakt 86 (1880). Ett helt tjog (ungar) sprungo omkring mig och skreko, att de ville visa mig vägen. Lagergren Minn. 4: 160 (1925). Efter att tillmötesgående ha poserat för tjoget blixtrande fotografer spände den vackra, eleganta kronprinsessan ögonen i dem och gjorde klart att hon sett nog av dem för de närmaste veckorna. DN 13 ⁄ 11 2002, s. A6.
c) i fråga om kortspel (i sht bondtolva), ss. beteckning för kung o. dam i samma färg vilket ger (för den andra handen med sådana kort) tjugo poäng; äv. ss. utrop från spelare som erhållit sådana kort. Kung och dam af samma färg på en hand kallas mariage, ”tjog”, ”vif”. Wilson Spelb. 410 (1888). Om en spelare får kung och dam i samma färg på hand och trumf redan sagts, kan han säga tjog. Werner o. Sandgren Kortox. 68 (1949). SDS 20 ⁄ 12 1995, s. C8.
-RÄKNING. (förr) räkning i tjog. (Under 1600-talet) begynte man .. småningom antaga tiotals-räkningen och öfvergifva den gamla tjog-räkningen. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 148 (1868). —
-TAL. antal av ett tjog; särsk. i allmännare (särsk. hyperbolisk) anv.; särsk. i uttr. i tjogtal, tjogtals. I massan / Knappast ett tjogtal masker jag såg. Wennerberg 1: 66 (1881). Nu har jag tjenat Dig som en son i ett tjogtal år. Wulff Petrarcab. 309 (1905). De förekommo i tjogtal för att inte säga hundratal. Michanek o. Krusenstierna Beebe Fiske 101 (1939). (Han) lämnar redaktionen efter att ha mutat dagislöst barn med ett tjogtal recensionsböcker, färgglada internetspel, personalmatsalskorv och glass. Expressen 13 ⁄ 5 2003, s. 6. —
-TALS, adv. i tjog; särsk. (o. numera bl.) allmännare, övergående i substantivisk anv., betecknande en större mängd av ngt, tjogvis; särsk. i uttr. tjogtals med ngt, massor av ngt. (Det skär i hjärtat) at uti ett helt kongarike, där tilförende capabelt folk (till statstjänster) har funnits dussintals och tiogtals, til hvad man har dem velat bruka, nu skal letas effter. Bark Bref 2: 50 (1705). (T.) Bey zwantziger zehlen, (sv.) räkna något tjogtals. Lind 1: 1912 (1749). Tjogtals av parabolantenner lyssnar mot söder från varje husfasad. DN 25 ⁄ 3 2002, s. B12. —
-VIS, adv. o. sbst.
I. ss. adv.: i partier på ett tjog; särsk. allmännare, övergående i substantivisk anv., betecknande en större mängd av ngt, särsk. i uttr. tjogvis med l. av ngt, massor av ngt; jfr -tals. Gubben hade tjogvis med ålar att sälja. Ekrar (säljs) till 4 hjul, 44 stycken, eller ock tjogvis. Juhlin-Dannfelt 142 (1886). De stoppar i sig tjogvis av muffins. DN 12 ⁄ 8 2003, s. A19.
II. (numera föga br.) ss. sbst., i uttr. i tjogvis, tjogtals. Här kommer de att drunkna i tjogvis. Johanson Oskuld 123 (1901).
Spalt T 1683 band 34, 2005