| Publicerad 2007 | Lämna synpunkter |
TRAKT trak4t, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) (†) sträckning (se STRÄCKNING, sbst.1 5 b) l. sträcka (se STRÄCKA, sbst.1 3). Nu som Hafwet följes åt wid (flod)högningen .. så kan ther af ske att banckar och reflor flyttas ändalengs ther efter och legga sig i en long tract. Swedenborg RebNat. 1: 10 (1719). Straxt äffter begynte myrar .. dem måste wij gå en hehl mihl .. Somligestäds gick diupet utan botn, att wij måste wända hela tracten om. Linné Skr. 5: 58 (1732). (I äldre tider har) Finnar tilstatt blifwit, at sig .. nedsätta och bygga (i de stora skogarna i norr), hwilka .. har med et högst skadeligit svedjande de härliga furuskogar på många mils tracter utödt. LandtmFörordn. 122 (1734). Dalin (1854).
2) om område som utan närmare preciserad avgränsning bildar en (relativt) sammanhängande enhet, bygd, nejd; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: landsbygd (i motsats till stad); äv. mer l. mindre bildl. Fåglarna flyttar till varmare trakter. I nordliga trakter växer brunkullan. I de högre trakterna låg snön kvar. Vi färdades genom en naturskön trakt. Detta war icke en Stad, uthan en tract eller ett stycke Land. Rudbeckius KonReg. 200 (1615). Siälfwe och alleena Lappemarkerne hafwa een ganska stoor widd och tract. HSH 31: 311 (1670). All then nordiska tracht aff 200 mijl wegz in emoot Archangel gick nu Stoor-fursten til handa. Widekindi KrijgH 165 (1671). Hela trakter fruktbara fält öfversvämmade af updämningar. LBÄ 1: 54 (1797). Ytbildningen och naturförhållandena öfverhufvud berättiga .. till en landets indelning i flere olika trakter med i flere fall olika prägel. Höjer Sv. 3: 334 (1883). Jag var på helt andra trakter – och jag kan inte knyta an vid det förflutna. Strindberg Kamm. 1: 51 (1907). Vissa trakter inne i olika länder (företer) en typisk jodbrist. Bolin KemVerkst. 86 (1942). — jfr ALP-, BERGS-, FJÄLL-, GRÄNS-, HEM-, JORDBÄVNINGS-, KUST-, KYRK-, LAPP-, MALARIA-, ORM-, RENBETES-, RIP-, SILUR-, SJÖ-, SKOGS-, SLOTTS-, STORGODS-, SVÄLT-TRAKT m. fl. — särsk.
a) (†) håll (se HÅLL, sbst.1 VII 1 c β). Ryska flottans hastiga återkomst i Finska viken .. som säges .. vara så mycket äfventyrligare, som vår skärgårdsflotta är åt en annan trakt. Rosenstein 3: 304 (1788). Från hwilken trakt .. kommer winden? ÖoL (1852). KKD 10: 135 (1914).
b) om (avlägsen) del av jorden l. världen l. himlen l. hav l. utrymme o. d., utkant, hörn; numera i sht ss. senare led i ssgr betecknande del av jordklotet. Skulle man .. vnderstå sigh wilja vpräkna alla exempel af manhaftigt folck .. jagh wil icke säija af alla riken .. i werlden; vthan af wår Nordiska Tracht allena: Så fruchtar jagh at (osv.). Isogæus Segersk. 642 (c. 1700). Men Sverges Guda-flock, den fara större skådar, / Som hotar honom sjelf, när på en enda tragt / Af et bedrägligt haf, han går med al sin magt. GFGyllenborg Bält 62 (1785). (Lappmarken) går i öster til större delen emot Westerbottn och med en trakt til Ryszland. Hülphers Norrl. V. 3: 2 (1797). Vid en källa i trägården på en aflägsen trakt stod Sophia lutad mot Patrik. 3Saml. 5: 159 (c. 1826). Han .. började bära henne bort till den trakt af huset der vederqvickelser funnos. Almqvist DrJ 108 (1834). (Han hade) pröfvat lyckans växlingar i många trakter av världen. Söderberg AllvLek. 18 (1912). — jfr EKVATORIAL-, HIMMELS-, POLAR-, VÄRLDS-TRAKT m. fl.
c) (numera föga br.) om del l. yta av människas l. djurs kropp. Följande trakter anmärkas på ytan af huvudskallen (på insekt) .. neml.: Hjerneskålen .. Nacken (osv.). Dahlbom Insekt. IV (1837). Då man .. skall ympa äldre personer, är det tjenligt att frottera armen något på den trakt deraf, der man will göra ympningen. Lovén Anv. 67 (1838). Bakre delen af hufvudet och trakten öfver öronen. 2VittAH 25: 318 (1859, 1867). Tinningens kala trakt. Snoilsky 4: 50 (1887). Auerbach (1915).
3) om område i närheten av ngt; omgivning (se d. o. 2 b); särsk. i uttr. i (äv. vid) trakten av (särsk. ort l. kroppsdel); särsk. pregnant, i sg. best., i uttr. från l. i l. på trakten (jfr PÅ I 1 b γ); äv. oeg. I trakten, trakterna kring Kebnekaise, domkyrkan. Han var från trakten. Hon bor i mina trakter. Där på trakten fanns en dansbana. Han kände smärtor i trakten av hjärtat. Ett widlöftigt Wärdshus, på tracten wid Domkyrkan. Humbla Landcr. 131 (1740). Han .. stod i ett hörn framme i trakten av altaret. Almqvist Kap. 23 (1838). (Hemslöjden) finnes på dessa trakter .. qvar. Agardh BlSkr. 2: 164 (1853). Två unga flickor kunna få inackordering på landet i trakten af Vesterås. Idun 1890, s. 511. Inte är det sprittande att ligga sysslolös vid trakten af Fahrenheits nollpunkt. Mattsson Resebr. 175 (c. 1910). Nä se! Hej på dej, broder! Du här på trakterna! Törnblom Barnaoff. 123 (1911). Hanna skötte sina kor som om de varit spädbarn och i trakten sas det att hennes lagård var så ren att folk kunde äta på golvet. Fredriksson Anna 70 (1994). Han hade svåra skador i trakten av mellangärdet. Expressen 16 ⁄ 6 2001, s. 10. — jfr ANSIKTS-, HJÄRT-, LJUMSK-, LUMBAL-, MAG-, NAVEL-, SAKRAL-, STOCKHOLMS-, STRUP-TRAKT(EN) m. fl.
4) om sammanhängande, för visst (författningsreglerat) ändamål avgränsad enhet.
a) (†) om (stycke av) jordområde l. åker o. d. (Lantmätaren skall beskriva) huru stoor tract af ängen är skiön och hård wall. CivInstr. 274 (1688). Uppå de orter, hwarest det brukeligit är, at Grannarne samfält, uppå en visz Tract, eller Intaga, så sine ärter eller rofwor. PH 3: 1853 (1742). (Det) är nödigt at en wiss tract af Åker årligen til om-ansning och dikning företages. SmålHembygdsb. 4: 47 (1745). I hvarje gärde bestämmes en viss trakt, utgörande 1/4 del .. att ständigt besås med hafra. LBÄ 27–28: 124 (1799). 2SvKulturb. 1–2: 26 (1818). — jfr JORD-TRAKT.
b) (numera i sht i skildring av ä. förh.) om del av skog med tanke på (kommande) åtgärder i form av avverkning l. gallring o. d. VDAkt. 1707, nr 702. När vid ordnad (rationel) skogsskötsel den beräknade natura-afkastningen uttages .. från en till arealen ungefärligen lika stor sammanhängande trakt, säger man att skogen trakthugges. TSkogshush. 1881, s. 60. Vid denne dag .. fastställd hemmansklyfning .. har beträffande ståndskogsliqviden blifvit bestämdt, att Erik Johan Eriksson .. skulle genast få .. afverka dels inom trakterne 25 och 26 utblekade 4 mindre timmerträd af gran .. dels ock hela trakten 39. PT 19 ⁄ 10 1898, s. 4. HbSkogstekn. 206 (1922). — jfr AVVERKNINGS-, GALLRINGS-, HYGGES-, RÖJNINGS-, SJÄLVSÅNINGS-, SKOGS-TRAKT.
c) om område i stad o. d. (inom vilket ngn är l. får vara verksam); stadsdel l. distrikt; numera i sht sot. Rüdling Suppl. 313 (1740). Förgäfves hafva vi efterhört hos traktens polisvaktkontor. Strindberg NRik. 86 (1882). Längan var belägen i tredje traktens gårdejordar å Östra förstadens ytterområde. SDS 1899, nr 599, s. 3. Härmed kungöres till ansökan ledig en befattning såsom skorstensfejarmästare i 12:e trakten. SvD(A) 28 ⁄ 6 1962, s. 6. Ända bort till Lidingöbron sträcker sig verkmästare Abrahamssons trakt. DN 15 ⁄ 1 1967, s. 30. — jfr BEVAKNINGS-, SOTAR(E)-, SOTNINGS-TRAKT. — särsk. (†) i fråga om visst boende. Judarna boo på sin wisza tract som kallas il Ghetto. SvBrIt. 1: 66 (c. 1700). Prag .. Här bo ock månge tusende Judar uti en afdelad tracht, som Jude-Staden kallas. Hübner Geogr. 276 (1738).
d) lantmät. sammanfattande, om grupp av fastigheter som i fastighetsregistret är upptagna med samma namn. Till grund för registerenheternas beteckningar indelas registerområde i trakter. Trakt är en grupp av registerenheter. SFS 1968, s. 1067. På måndag försvinner Malmös 19 stadsdelar. Åtminstone på kartan för då indelas kommunen i 27 trakter istället, allt som ett led i starten av det nya fastighetsregistersystemet. SDS 28 ⁄ 2 1982, s. 12.
(4 b) -HUGGA, -ning. (numera bl. tillf.) avverka (trakt) l. traktvis avverka (skog(smark)); äv. abs.; särsk. ss. vbalsbst., dels om sådant avverkningssätt, dels konkretare, om enskild omgång av sådan avverkning; jfr -hygge 1. SFS 1836, nr 10, s. 20. Vid trakthuggning .. indelar man skogen i lika stora .. trakter och nedhugger hvarje år en sådan trakt. LbFolksk. 235 (1890). Jag (har) både trakthuggit, brutit stubbved å och dikat samma kärrmarker. Skogvakt. 1893, s. 196. Af årets trakthuggning å skogen lät jag uttaga så mycket som möjligt. Adelsköld Dagsv. 3: 39 (1900).
(4 b) -HYGGE. (numera bl. tillf.)
1) trakthuggning; jfr hygge, sbst.2 1. Genom trakthygge .. verkställes inskördandet af skogens hufvudafkastning. JernkA 1851, s. 314.
2) (område i) skog som trakthuggits l. är (avsett l.) avsedd att trakthuggas; jfr hygge, sbst.2 3. Vindfälda och torra träd samt träd å trakthygge .. må jägmästaren låta kronojägare .. afstämpla. SFS 1889, nr 67, s. 7. Särskilt bör man .. undvika att lägga trakthyggena nära varandra år efter år. Trägårdh Skogsins. 105 (1939).
Ssgr (numera bl. tillf.; till -hygge 1): trakthygges-bruk. LAHT 1885, s. 242. Förnyelsen sker genom s k trakthyggesbruk. ForsknFramst. 1975, nr 1, s. 15.
(4 c) -INDELNING~020. indelning av stad o. d. i trakter (för vissa hantverks- l. yrkesgrupper). Johansson Dagb. 1: 193 (1877). Härmed kungöres till ansökan ledig en befattning såsom skorstensfejarmästare i 12:e trakten enligt .. fastställd traktindelning. SvD(A) 28 ⁄ 6 1962, s. 6. —
(2, 4 d) -NAMN. namn på trakt; särsk. (lantmät.) till 4 d: namn på trakt i fastighetsregister. På Lubins karta 1678 .. återfinnes ”Suenekele” första gången såsom traktnamn norr om Lutto. Fennia XLIX. 4: 269 (1929). Trakt skall ha namn om högst tjugo bokstäver (traktnamn). SFS 1968, s. 1067. —
(2, 4 b, c) -VIS, adv. i vissa trakter, inom avgränsade områden; äv. dels: trakt för trakt; trakt efter trakt, dels: varje trakt för sig, dels: (tillsammans) i trakter. Blåsippan är traktvis ganska vanlig. Entreprenad-Auktion för Tändningen och Lyshållningen af Stadens Bro- och Gatu-Lycktor, instundande Höst och Winter (förrättas) traktwis. DA 1824, nr 157, s. 3. Underbeståndet afverkas traktvis. Juhlin-Dannfelt 265 (1886). (Jägaren får) låta hunden traktvis afsöka särskildt sådana delar af marken, där (osv.). Högdahl Jaktb. 238 (1913). Det är inte klimatet utan människan .. som förvandlat de fordom rika och bördiga länderna kring Medelhavet till fattiga, improduktiva och traktvis ökenartade områden. SvD(A) 1959, nr 273, s. 4.
Spalt T 2232 band 35, 2007