| Publicerad 2007 | Lämna synpunkter |
ordningstal till TRE, räkn.; äv. skrivet 3:e (förr äv. 3dje), vid dateringar o. vid angivande av regenters ordningsnummer vanl. 3 resp. III; särsk. (vard.) i best. form (jfr c β) ss. bestämning till ett adj. i superl. (jfr NÄST, adv. o. adj. I 8 d). Lund den 3/6 (l. 3.6) 2006. Idag är det den tredje. Tredje dag jul. 3 söndagen i påsktiden. Gustav III (förr äv. tredje Gustav). Tredje Mosebok, tredje budet. Hon kom på tredje plats. Tredje upplagan är slutsåld. Tredje person singularis. Tredje gången gillt. Th(et) tridie tornit. OPetri Tb. 76 (1525). I frå then tijdhen begynte Jesus förkunna sina läryungar huru han moste gå til Hierusalem, och lidha mykit .. och dräpas, och tridhie daghen igen vpstå. Mat. 16: 21 (NT 1526). Det som twå weeta, kommer snart till den tredie. Celsius Ordspr. 2: 187 (1709). Som begge desse personers mödrar äro syskonebarn och således i skyldskap i tridie Led. VDAkt. 1723, nr 43. Detta detaljarbete (vid disputationer) tar så lång tid att auditoriet hunnit både tröttna och försvinna, innan turen kommer till tredje opponenten, rolighetsministern. SvD(B) 1938, nr 99, s. 10. Gustaf Wasa är en nestor bland ännu fungerande båtar. Tredjen äldst i Sverige, nummer fjorton totalt i världen. SvD 21 ⁄ 8 1983, s. 6. Konsensus rådde i stort mellan ekonomerna .. (o. regeringen) om vikten av att fortsätta den tredje vägens politik med både låg inflation och låg arbetslöshet. SDS 18 ⁄ 7 1990, s. A2. — jfr HALV-TREDJE. — särsk.
a) i distributiva uttr. Var tredje dag, timma. Hwar tridie åar. SkaraStiftJordeb. 35 (1540). Svordomar och Eder tiltaga Gudi klagat .. så at snart den räknas för vidskeppelig som ei kan i hvart tredie ord befalla sig den onde fienden i våld. BtVLand 5: 215 (1764). Hvar tredje fisk. 2VittAH 10: 16 (1810, 1816).
b) (†) i fråga om erläggande av skatt l. avgift, i sådana uttr. som (var) tredje penning l. tredje penningen, om en tredjedel resp. tredjedelen av en penningsumma; jfr PENNING 2 b. Goffwæ hwarth there and(ra) hwar trydhiæ pæni(n)g(a). ArbogaTb. 3: 370 (1528). Uthi alle partzeler till then tredie penning her effter schole afkortade blifve, for .. (ämbetsmännens) arbetes lohen. RA I. 1: 497 (1546). På ny räkning lemnade P. M. (följande varor) hvarvid tredje penningen afslogs, efter K. Maj:ts Mandat. 2VittAH 8: 112 (1808). Dalin (1854).
c) substantiverat. särsk.
α) i n. sg. med föregående best. art., i uttr. för (förr äv. i l. till) det tredje, använt vid uppräkning (av flera moment i en framställning). I thet tredia holler hanss konungxliga eedh. G1R 1: 29 (1521). Till thet tridie sade han att thet hade redo warit vppå handell emellan the Lybske och Kong. Fredrijk. Svart G1 79 (1561). För det tredje. Sahlstedt (1773).
β) (vard.) i best. form, om person som utgör nummer tre. Det är ligapojkarne .. Den där, som går tredjen från slutet, är en af anförarne. SvD 1897, nr 225 B, s. 2. Ett stycke bakom honom åkte andre mannen. Andren ropade så att tredjen hörde. Ryd Timmerskog. 13 (1980).
d) i uttr. tredje man; särsk. (jur.) om person som inte är kontrahent i ett visst avtal l. part i ett visst rättsförhållande (men likväl berörs); särsk. om allmänheten; äv. sammanskrivet (jfr MAN, sbst.2 1 c slutet); äv. allmännare om en tredje (utomstående) person. Abrahamsson 379 (i handl. fr. 1540). Far ej efter kindbenet på honom i tredje mans närvaro. Leopold 5: 494 (c. 1820). I följd .. (av monopolbildningar) resas krav på rättsordningens ingripande till stävjande av maktmissbruk från företagen och sammanslutningarna mot konsumenter och ”tredje man”. Minnesskr1734Lag 1: 297 (1934). Fråga hade nu uppstått huruvida grundsatser om full bevakningsrätt då panten tillhörde tredje man skulle gälla även för det fall att pantsättningen ägt rum utan samtycke av pantens ägare. 1NJA 1941, s. 175.
e) i vissa uttr. särsk.
β) (förr) tredje riket, om Tyskl. under nationalsocialismen; jfr RIKE 2 a η. Hur tyska nationalsocialisterna tänka sig tredje riket. UNT 30 ⁄ 1 1932, s. 1.
δ) (förr) tredje ståndpunkten, åsiktsriktning som förordade neutralitet i konflikten mellan öst o. väst under det kalla kriget; jfr STÅND-PUNKT 3 d. (En) grupp intog vad som kallades ”den tredje ståndpunkten”, en ståndpunkt närmre det östliga än det västliga alternativet. Holmberg Gullberg 116 (1966).
ε) tredje världen, (om förh. under 1950-talet) om länder som inte tillhörde maktblocken i öst l. väst; numera bl. i utvidgad anv., om utvecklingsländerna. Expressen 15 ⁄ 11 1969, s. 17. Än så länge svarar länderna i tredje världen, endast (för) en femtedel av energiförbrukningen på jorden, men deras andel växer. DN 30 ⁄ 9 1985, s. 28. Tredje världen, (dvs.) beteckning som uppstod på 1950-talet .. Den första världen var den västerländska .. den andra var den ”kommunistiska”, och den tredje var varken–eller. NE (1995).
ζ) [efter eng. third degree] tredje graden, om högsta graden av tortyr vid förhör; äv. i allmännare anv. Ehuru Dieudonné .. underkastades förhör av ”tredje graden” i de rum, som de franska tidningarna sarkastiskt kalla ”Frivilliga Bekännelsernas Rum”, fingo vi (osv.). Ashton-Wolfe Storstadsförbr. 181 (1928). Rutger, jag vill inte vara med om det här längre, sa Blenda. Rena tredje graden mot pojken. Spring ut och lek nu, Dudde, och bry dig inte om pappa. Gustaf-Janson ÖvOnd. 72 (1957).
λ) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) vara (till) tredje, vara släkt i tredje led. De äro båda till tredje. NoraskogArk. 4: 30 (1615). Hans förra hustru och thenne Jnger ähra begge tridie som han bekenner. VDAkt. 1650, nr 47.
-DAGS-FROSSA. [jfr tertian, sbst.2] om typ av malaria som ger feberattacker var tredje dag l. med två dagars mellanrum; kvartanfrossa; förr äv. om tertianfrossa; jfr -dags-feber, -dags-skälva o. tre-dagars-frossa. Annan dags Frossa, eller Tertian, och Tredie dags Frossa, eller Quartan. Lindestolpe Fross. 3 (1717). (Sv.) Tredje dags frosza, (lat.) Febris tertiana. Sahlstedt (1773). —
-DAGS-SKÄLVA. (†) tredjedagsfrossa; jfr skälva, sbst.2 2. Schroderus Os. III. 2: 74 (1635). Dryselius Monarchsp. 428 (1691). —
-DEL. [fsv. thridhidel] så stor del av ngt som erhålls då det delas i tre (ungefär) lika stora delar; jfr -part o. treding 1. För beslut krävs två tredjedels (2/3) majoritet. Hes. 5: 2 (Bib. 1541). Kammaren .. antog med två tredjedelars majoritet regeringsförslaget. SöndN 1883, s. 70.
Ssg: tredjedels-figur. mil. om målskjutningstavla föreställande figur i bröstbild. En självmarkerande precisionstavla och en självmarkerande tredjedelsfigur. Upsala 1 ⁄ 4 1927, s. 3. —
-GRADS-EKVATION. mat. ekvation av tredje graden (se grad, sbst.1 4 e slutet). Den allmänna tredjegradsekvationen löstes först av italienaren Tartaglia (1500–1557). Hedström o. Rendahl Alg. 211 (1915). —
-GÅNGS-TILLSÄTTNING. (förr) om Kungl. Maj:ts, senare domkapitlets, tillsättning av prästtjänst var tredje gång sådan tjänst var ledig. SvDÅb. 16: 85 (1938). En så kallad tredjegångstillsättning. Samtliga komministertjänster tillsätts av pastoraten själva efter domkapitlets behörighetsförklaring och yttrande. Så är fallet också vid tillsättning av kyrkoherde två gånger av tre. Den tredje gången är rollerna ombytta. Domkapitlet tillsätter efter hörande av kyrkoråden. SvD 12 ⁄ 7 1995, s. 2. —
(e ϑ) -KLASSARE. (i sht förr) särsk.: elev i folkskolans o. d. tredje klass; jfr -klassare (se sp. K 1151). Auerbach (1915). —
(e ϑ) -KLASSIST. (numera bl. i Finl.) elev i tredje klass. Almqvist AMay 82 (1838). Informator sökes .. att undervisa en tredje klassist i modersmålet. GHT 1895, nr 137 B, s. 4. Hufvudstadsbl. 8 ⁄ 4 1988, s. 13. —
(e ϑ) -KLASS-KUPÉ. (förr) jfr klass 5 a γ. Virén Skizz. 140 (1890). Nu sutto de på tåget. Frideborg vantrivdes i tredjeklasskupén. Krusenstjerna Pahlen 7: 271 (1935). —
-MUNDERING. (†) om sämre mundering (se d. o. 3) avsedd för tyngre l. smutsiga arbeten som stalltjänst o. d. (Fångarnas uniformer) sågo ut i sömmarna, som om de skulle varit tråcklade samman, nästan sämre än våra tredjemunderingar. Knöppel Barb. 23 (1916). Östergren (1959). —
-PART. [fsv. thridhipart] (numera föga br.) tredjedel; äv.: andel som utgör en tredjedel. OPetri Tb. 43 (1525). Honom tillgifz tridieparten af sädestullen för dhetta förledne åhret. UUKonsP 5: 262 (1660). Tredje-parten uti en Klädes-Fabrique (kommer att säljas på auktion). PT 1791, nr 70, s. 4. Cannelin (1939). —
-PLACERING. särsk. sport. jfr placera, v.1 d. Fredrikshovarna voro berättigat stolta över sitt andra lags tredjeplacering, och trösta sig med att tvåa och trea är minst lika fint som att vinna. IdrBl. 1924, nr 55, s. 4. —
Spalt T 2435 band 35, 2007