| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TUB tɯ4b, förr äv. TUBE, r. l. m.; best. -en; pl. -er (Block Progn. 126 (1708) osv.) ((†) -ar PT 1758, nr 12, s. 4, Möller (1807)). Anm. Ordet förekommer i ä. tid äv. i den lat. formen tubus. Cook 2Resa 48 (1783). KommentSvFarm. 709 (1904).
1) (sömlöst) rör (se RÖR, sbst.3 3 (a, f, g)). Serenius Lll 2 b (1734). (Nyazeeländarna hade) en ihålig tube, tjockare midt på, hwarest man gjort ett stort hol, som åstadkom förändring af ljudet. Cook 2Resa 64 (1783). Nu slipper hon respiratorn, men hon har fortfarande en tub i halsen så att läkarna snabbt kan koppla henne till apparaten om det skulle behövas. Expressen 16 ⁄ 2 1996, s. 23. — jfr RÖST-, SVALG-, TAL-TUB m. fl. — särsk.
a) i sht tekn. om rör för l. i värmealstrande anordning, i sht ångpanna; förr äv. om rör på tubulerad kolv o. d. Om man uti et bögt Glas-rör, hwilkas bägge Tuber stå perpendiculairt och parallelt emot hwarandra, slår enahanda wätska stiger den til samma högd i bägge Tuberna. Wahlström Alm. 1742, s. 23. För att vinna en stor eldyta och alltså en riklig ångbildning med en panna af ringa storlek genomdrager man ofta ångpannan med rör, s. k. tuber, genom hvilka de heta gaserna från eldstaden stryka fram på sin väg till skorstenen. Moll Fys. 2: 63 (1898). Å ett lokomotiv bilda de fem inre eldstadsväggarne den direkta, och tuberna den indirekta eldytan. Lundberg Lok. 27 (1902). Helvalsade, spiralrefflade tuber. Kolbesparande, gnistsläckande, elastiska i längdriktningen. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 17. — jfr ELD-, MÄSSINGS-, PANN-, RÖK-, STAG-TUB m. fl.
b) (del av) optiskt rörformat instrument (för ett öga); kikare; teleskop; jfr LÅNG-KIKARE. D. 18 Augusti .. blef man warse med tuben 2 skepp. SvBrIt. 1: 2 (c. 1700). Hos Dollond bestälte jag en 9 fots tub till observatorium i Stockholm med componeradt objectiv glas. Ferrner ResEur. 215 (1760). Alla gator och torg voro uppfylda med ekipager och folk, man satt i vagnarne med stora tuber för att se konungen. Ahnfelt HofvLif 1: 10 (1880). I samma ögonblick Galilei riktade sin tub mot himlavalvet öppnade sig bokstavligen talat en helt ny värld för hans öga. Gerholm NatFilFys. 47 (1971). Jag satte tuben för ögonen och det första som kom i syne var den brittiska örlogsflaggan. Larsson LongJohn 299 (1995). — jfr DIOPTER-, DISTANS-, MARIN-, SJÖ-, STJÄRN-, SYN-, SÖKARE-, TERRESTER-TUB m. fl.
c) sjömil. anordning på krigsfartyg för utskjutande av torped. Å fartyg användas numera uteslutande tuber – långa skjutrör eller cylindrar med lock i båda ändarna – för torpedernas utskjutning. Wrangel SvFlBok 170 (1898). — jfr KORG-, MIN-, STÄV-, TORPED-TUB m. fl.
d) i sht tekn. om vattenledning l. rör (i vattenkraftverk); äv. om annan ledning genom vatten, tunnel. Vattnet tillföres stationen genom en enda tub. TT 1899, M. s. 78. (Forsarna) fordra omfattande byggnader, längre tuber eller kanaler och större vattenkraftsmaskineri. SvGeogrÅb. 1929, s. 143. Genom de två långa tuberna slungas vattnet ner mot de två Francisturbinernas skovlar, som rusa runt i rasande fart. TurÅ 1938, s. 129. Världens längsta transittunnel, en mer än fem kilometer lång tub mellan Oakland och San Francisco under den berömda dubbelbron. SvD 18 ⁄ 10 1972, s. 3. Vid måttliga flöden .. kan vattnet ledas i tuber (grova rörledningar) av stål, plast eller trä. NE 19: 293 (1995). — jfr LÄNS-, TILLOPPS-TUB m. fl.
e) oeg., ss. förled i ssgrna TUB-KLÄNNING, -SOCKA betecknande ngt som till formen liknar l. påminner om en tub.
2) (†) om mer l. mindre rörformigt organ hörande till människo- l. djurkropp l. en växts byggnad; äv. om av djur förfärdigad hylsa i vilken djuret lever l. tidvis uppehåller sig. In uthi örat känner man ett stickande, särdeles uthi Eustachii tub eller then rännan, som från öronen går til swalget. Lindestolpe Frans. 59 (1713). At honungen tages i blommans djup, just på bottnen af hennes tub. Gullander SvarVetA 51 (1773). På en fisk om 6 tums längd, är tubens eller trynets längd .. 3/4dels tum. 2GbgVSH 3: 47 (1819). Bland de fossila maskarna förekomma några .. som lefde i tunna, troligen chitinösa tuber. FoFl. 1912, s. 8. Efter en grundlig tvättning öppnas (silkes)masken för att exponera de silkesproducerande organen, två tarmliknande tuber, vilka utsträckta äro omkring två gånger maskens längd. Hammarström Sportfiske 27 (1925). När krabban är nedgrävd hållas antennerna parallellt intill varandra och dess hårrader bildar en fyrkantig tub, vars spets når upp över bottenytan. Genom denna tub intages andningsvattnet. FoFl. 1931, s. 201. — jfr NÄS-TUB.
3) om (mindre) cylinderformad behållare; särsk. om kortare sådan av tunn formbar metall l. plast tillsluten i ena ändan o. med skruvkork i andra (använd ss. förpackning av (tjock)flytande massa (i sht färg l. lim l. livsmedel l. salva o. d.)); äv. dels ss. måttsord, dels om själva innehållet. Tuberna innehåller komprimerad luft. Köp kaviar, två tuber. Kläm inte mitt på tuben! Nu är färgen slut! Har du något hvitt? Nu gudan nåda ä’ inte alla tuberna så klämda, så – du måste ge mig färg, Lundell. Strindberg RödaR 81 (1879). Smältost saluföres inslagen i stanniol, på tub samt i olika förpackningar. StKokb. 112 (1940). (Gummisulorna) förpackas parvis i kartong, som även innehåller en tub gummilösning för fastsättning samt bruksanvisning. Varulex. Beklädn. 420 (1945). Det kräver stor apparatur (att tillverka tandkräm), och det är långt billigare att offra en krona på att köpa en tub. Holm AlltFläck. 94 (1946). Tub med huvudvärkstabletter. Mankell Villospår 139 (1995). Raklöddret stod ensamt på en hylla och deodoranten hade gott om plats bredvid tuben med hudkräm. Ingemarsson SmåCitr. 250 (2004). — jfr FÄRG-, RADIUM-, SKO-KRÄMS-, STOMATOL-, SYRGAS-, TANDKRÄMS-TUB m. fl.
(1 a, d) -DRAGERI1004 l. 3~002. (förr) rördrageri; äv. om verksamheten att tillverka tuber gm dragning. Omkring .. (vattenkraftverkets) väldiga motorer komma de olika verken för .. tubdrageri för solida koppar- och messingstuber .. att byggas. SDS 1893, nr 523, s. 2. Dædalus 1937, Ann. s. 8. —
(1) -FLUGA. fisk. jfr fluga 2. Tubfluga. Den är bunden på ett tunt, ca 20 mm långt plaströr. Man trär reven igenom tuben och knyter på en trekrok i pytteformat. SvD 23 ⁄ 7 1972, s. 11. —
(1 d) -INTAG~02 l. ~20. tekn. jfr intag 1. Från fem stora kammare å tubintaget sänka sig vertikala schakt af omkring 50 meters djup och nära 5 meters diameter. TurÅ 1914, s. 73. —
(1) -KANON. artill. i fråga om övningsskjutning: eldrör av mindre kaliber som inmontera(t)s i pjäsens grövre eldrör; jfr patron-tub. SFS 1881, Bih. nr 3, s. 16. Tubkanonen .. består af ett rör, som provisoriskt fästes inne i kanonen och ur hvilket .. afskjutes en liten kula med ringa laddning. NordT 1895, s. 93. —
(1) -KIKARE. jfr tub 1 b. Enögda kikare med stor förstoring kallas tubkikare. Normalt används de med stativ. Turist 1983, nr 3, s. 64. —
(1 a, d, 3) -KLÄMMA. (förr) särsk. till 1 a: (vid inpassning använt) verktyg för utvidgning av tubs yttre ändar; jfr -press. Tubklämmorna äro baserade på den principen, att trenne valsar styrda af en kon, som kringvrides, klämma ut tubgodset mot hålkanterna och således der åvägabringa tätning. TT 1889, s. 85. —
(1 e) -KLÄNNING. helskuren, tubformad klänning. DN(A) 27 ⁄ 7 1963, s. 11. Tyget är påtagligt elastiskt. Det kan vikas dubbelt och midjan går därför lätt att flytta. På ett ögonblick kan kjolen på så vis förvandlas till en kortare axellös tubklänning. DN 26 ⁄ 6 2005, s. A14. —
(1 d) -LEDNING. (numera i sht i skildring av ä. förh.) ledning (för vatten vid kraftverk o. d.) bestående av en tub l. (ett system av) tuber. JernkA 1863, s. 239. Vattnet (leds) till de djupt nere i berget förlagda turbinerna genom tubledningar af plåt. 2NF 37: 830 (1925). —
(1 b) -LINJAL, förr äv. -LINEAL l. -LINIAL. (förr) instrument bestående av linjal med därpå fäst tub för uppmätning av avstånd. JernkA 1839, s. 248. —
(1) -LUCKA. särsk. till 1 c, sjömil.: lucka varmed torpedtub stängs (l. kan stängas). Konow (1887). —
(1, 2) -MYNNING. särsk. (†) till 2: pipmynning (se pip-mynning, sbst.1). Faux corollæ, (Tubmynningen) kallas sielfwa öpningen på Kronbladets pip. Möller PrincBot. 17 (1755). Heinrich (1814). —
(1 a) -PANNA. (i sht i fackspr.) ångpanna som upphettas gm att rökgaserna leds genom tuber; jfr -ångpanna o. eld-rör-, rör-panna, tubularpanna. Jungberg (1873). En i gott skick varande ångpanna, tubpanna med 1 st. korrugerat eldrör, är jämte murverk och tillbehör .. till salu. SvD(A) 1934, nr 343, s. 28. jfr sektional-tubpanna. —
(1 a) -PLÅT. särsk. tekn. gavelplåt i ångpanna vari tuberna är fästade. Uggla Skeppsb. SvFrSjölex. (1856). jfr rökskåps-tubplåt. —
(1 a) -PRESS. tekn. (vid tätning använt) verktyg varmed krage på tub utpressas; jfr -klämma. TT 1889, s. 85. —
(1 a) -RAD. tekn. rad med tuber, i rad ordnade tuber. JernkA 1861, s. 247. Trumman är vattenmantlad, och inuti densamma är inbyggt ett värmebatteri, bestående av ett centerrör och radiellt ställda tubrader. LAHT 1931, s. 531. —
(1 a) -RENSARE. tekn. jfr rensare 2 a. En särskild tubrensare, medels hvilken man kan sända en ångstråle genom tuberna och sålunda rensa dem. SJ 3: 36 (1906). Tubrensare .. Spindel, skål och skaftfäste äro af aduceradt gods, skrapmantlarna af härdadt stål med skarpslipade kammar. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 164. —
(1 a) -RÖR. tekn. större stålrör för ångpanna l. spis o. d. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 52. Man (blev) tvungen att sätta in tubrör i den gamla skorstenen för att få ner diametern. Västerbotten 1982, s. 16. —
(1 a) -SATS. tekn. om sammanhörande tuber; jfr sats 4. Frykholm Ångm. 68 (1881). Fristående tubpanna med utdragbar tubsats och skyddsmantel. 2UB 2: 566 (1901). —
(3) -SENAP. jfr -kaviar. Jag ville så klart ha Dijonsenap, min bror vanlig tråkig Slotts tubsenap. Det blev grovkornig skånsk senap, det var det enda som fanns i affären. GbgP 12 ⁄ 7 1998, s. 37. —
(1 e) -SOCKA l. -SOCK. [jfr eng. tube sock] tubformad socka utan särskilt markerad häl. Vitsen med tubsockorna är att de saknar fotstorlek. De flesta är dock markerade med någon slags storlek. GbgP 22 ⁄ 12 1986, s. 44. —
(1 a) -ÅNG-PANNA~020. (i fackspr.) jfr -panna. I ångpannehuset finnas 4 tubångpannor, hvardera med 55 kvm. eldyta, afsedda för ångmaskinerna och för uppvärmning af apparathusen. SthmBelysn. 84 (1903). —
(1 a, d) -ÄMNE. (numera bl. mera tillf.) ämne till tub. Bruket .. drifver i våra dagar en omfattande tillverkning af tackjärn .. tubämnen, borredskap (m. m.). EkonT 1899, s. 347.
Spalt T 3048 band 35, 2009