| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VALKA val3ka2, v.2, -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.), -NING; -ARE (se avledn.).
1) (i fackspr.) med avs. på ylletyg l. ullvara o. d.: bearbeta gm upprepat knådande l. stötande (för hand l. i maskin (o. gm tillsättande av såpa l. lera l. urin o. d.)), i avsikt att få tätare o. slitstarkare vävnad (jfr FILTA 1, TOVA, v. 1, VASKA, v.1 1 b); ss. vbalsbst. -ning särsk. om tekniken l. metoden; äv. i fråga om skinnberedning: göra (djurhud) mjukare l. tåligare l. slätare o. d. gm knådande l. stötande bearbetning; jfr STAMPA, v.2 5 b. (Lat.) Fullo (sv.) Cläde waskare, then ther cläde walkar, waskar och bereder. VarRerV 14 (1538). (Jag har) fallit på then tankan att låta .. Tysk-Svenska væfvaregesællen læra hær valkningen. Lidén FörtrBr. 228 (1775). Et väl valkadt oc beredt kläde, kan nästan aldrig utslitas igenom nötning. Nyrén KlädFabr. 169 (1783). Valkningen förrättas i en machin, der hattämnet går emellan ett antal .. metallvalsar, hvilka vända sig i ett tråg, innehållande ett med litet svafvelsyra försatt vatten. Pasch ÅrsbVetA 1840, s. 49. (Garvaren) låter vattnet afrinna, valkar hudarna medelst stampning eller mellan valsar och utpressar derigenom blod, fett och smuts. UB 5: 441 (1874). Vantarna sys glest af mjukt ullgarn och valkas efteråt, hvarigenom de bli mycket täta och luddiga. Fatab. 1917, s. 74. Mellan det hårt sammanfiltade biljardklädet och den lätt valkade flanellvävnaden finnes en mängd övergångsformer. HantvB I. 8. 2: 148 (1940). — jfr AV-, IN-, OM-, SAMMAN-, STAMP-VALKA o. O-VALKAD samt KLÄDES-, SKINN-VALKNING.
2) (numera bl. ngn gg) med avs. på ngt av mjuk l. degig o. d. konsistens: rulla l. knåda l. bearbeta (med händerna); i sht förr särsk. med avs. på (portion av) tuggtobak: vända l. rulla fram o. tillbaka i munnen; förr äv. refl.: rulla l. klumpa ihop sig. Om hon (dvs. alunet) walckar sigh och är icke wel torr, .. lägg henne på glödhen til thes hon slätt torr bliffuer. BOlavi A 4 b (1578). Tag aff Jorden vp i handen, bestänck henne med watn, walka henne såsom Deeg, lådar hon tilsammans såsom Lijm .. så är Åkerjorden godh. IErici Colerus 1: 86 (c. 1645). (Det bör iakttas) At Smöret .. med rena händer wäl knådas och walkas, at ingen miölk ther qwarblifwa må. Broman Glys. 3: 206 (c. 1730). Nyttan (av växtdun ss. surrogat för fjäderstoppning) blifwer ringa, ty en del walkar sig tilsamman i klimpar, andre smolas sönder til mjöl. Linné Vg. 266 (1747). Mjölkningen bör begynna omedelbart, utan något som helst valkande af jufret. Grotenfelt Mjölkh. 5 (1886). (Han) brukade jemt hafva munnen så full med tobak, som han ständigt valkade från den ena sidan till den andra. Adelsköld Dagsv. 1: 280 (1898). Mellan tummarna valkade han en tott av sitt gråa skägg. Nilsson Bokh. 82 (1937). — jfr IN-, SAMMAN-VALKA o. SNUS–VALKANDE. — särsk. i ä. fackspr., i fråga om massage; jfr RULLA, v. 1 a ζ. Valkning sker olika på olika kroppsdelar. Hartelius Sjukgymn. 104 (1870). Valkning .. står knådningen mycket nära, men motsvaras nästan fullständigt af massagens ”petrissage”. Wide MedGymn. 56 (1895). (Vid kronisk magkatarr) är magens frottering, gnidning, knådning, valkning och skakning (s.k. mag-massage) .. i de flesta fall till god nytta. Wretlind Läk. 5: 84 (1897). — jfr ARM-, BEN-VALKNING.
3) (†) i bildl. anv. av 1 o. 2, i fråga om ngt som bearbetas länge l. om o. om igen: fundera l. grubbla över (ngt), överväga; älta; äv. med obj. ersatt av bestämning inledd av prep. med. Thet wåre .. tidh, att adelen .. wille förklare sigh om thet bref, wi .. schrefwe ider till, hwilket the länghe nogh hafwe walkat medh. RA I. 4: 530 (1598). Thenne quæstion hafva vij nu valkat ifrån 6 åhr och tilförende. RP 8: 571 (1641). Under hela hösten och vintern 1812 valkades frågorna om sättet och stället för arméens användande. Wingård Minn. 7: 64 (1848).
4) (†) i fråga om rörelse från sida till sida: (kraftigt) rulla l. gunga l. svaja o. d.; särsk. i uttr. för förflyttning under samtidigt rullande osv.; äv. i pass. övergående i dep. Kunde (flottan) intet komma Öland, ey heller Wästerwijk til vndsättning, som tilämnat war, vthan effter thet the ett Dygn vthi Stormen walkatz hade, blefwe dreffne til Elffsnabben igen. Widekindi G2A 104 (c. 1676). Gången hans var aldeles, som en biörn; ty han gick och valkade på hälarne. VetAH 1747, s. 282. De hafva en gulbrun hy med svart, något stripigt hår, äro i allmänhet korta och betydligt feta, samt valka ovigt fram på gatorna. Andersson Verldsoms. 1: 194 (1853).
-BORD. (förr) arbetsbord för valkning (av hattfilt); jfr -bänk. Holmberg 1: 898 (1795). Nästa arbete (för hattmakaren) är valkningen, som företages vid valkbordet, hvars runda eller mångkantiga skifva består af flera mindre plan, som alla luta mot ett öppet rum i bordets midt. ArbB 101 (1887). —
-BRÄDE l. -BRÄDA. (valk- 1793 osv. valke- 1811–1985) (i sht förr) tvärräfflad tvättbräda av trä avsedd för valkning (för hand). VetAH 1793, s. 299. Att gnugga väfven mot ett valkbräde. EconA 1807, nov. s. 52. —
(2, 3) -BÄNK. (förr) arbetsbänk varpå ngt valkades; särsk. till 3 (jfr -bord). Wijnblad Tegelbr. 81 (1761; för bearbetning av lera). Stoffstolarna hade liksom övriga maskiner .. tillverkats i Malmö. Sådana maskiner voro: tvätt- och valkbänkar, spinn- och spolrockar (osv.). Kjellberg Ull 675 (1943). —
-FAT. garv. fat l. tunna vari hud valkas (maskinellt); jfr -tunna. TT 1894, K. s. 67. Det garvade lädret tillföres fett, vilket antingen .. sker genom insmörjning med borste eller i roterande valkfat. Form 1934, s. 151. —
-HAMMARE. (förr) mekanisk (fall)hammare i valkverk. Möller (1785). Tvenne bredvid hvarandra hängande och med trä beklädda valkhammare. TT 1875, s. 126. —
-HUS. (numera bl. i skildring av ä. förh.) (till fabriksanläggning hörande) byggnad för valkning (inrymmande valk(verk)); jfr stamp-hus, sbst.1, stamp-verk, valkeri. Valkhuset eller klädesstampen, bör vara, ju närmare intil fabriken, eller överskäreriet oc färgeriet, ju häldre. Nyrén KlädFabr. 22 (1783). —
-JORD. (valk- 1717 osv. valke- 1666) (förr) valklera. Ull, Lijn, Ylle- och Lijn-garn, Färgor, Walkejord, Kordar, Kraszar, Ollia, Såpa, och hwad mehra til .. Wantmakerie-wärk.. kan behöfwas. Stiernman Com. 3: 379 (1666). —
-KUM l. -KUMME. (förr) (under valkhammare placerat) kar vari ylle(varor) valkades; jfr -tunna. Nyrén KlädFabr. 176 (1783). Man walkar godset under ständigt tillopp af rent vatten, till dess att wattnet rinner alldeles klart och rent ur walkkummen. LfF 1835, 3: 30. —
-KVARN. (valk- 1730 osv. valke- 1582–1755) (förr) med stamp (se stamp, sbst.1 1) l. valkhammare försedd (vattendriven) anläggning för valkning av ylle(varor), valk (se valk, sbst.2), valkverk; jfr kvarn 3 o. -stamp o. valke-mölla. PErici Musæus 5: 124 a (1582). De flesta valk-qvarnar äro mycket simpelt bygda. Vattenhjulet driver omkring en axel, på hvilken äro klåtsar (tumar) som uplyfta stamparne, för at låta dem nedfalla bredevid en tilbakas lutande brädvägg, två oc två ömsevis i hvar kum. Nyrén KlädFabr. 176 (1783). —
-LERA, förr äv. -LER. (förr) lera med fettuppsugande egenskaper använd (som rengöringsmedel) vid valkning; jfr -jord. VetAP 1: 156 (1739). Liksom man tvättar ut valklera ur de kläden, som blivit renade för att färgas, så är det också nödvändigt att skölja såpan ur de därmed valkade kläderna. Kjellberg Ull 726 (1943). —
-MASKIN. (numera bl. tillf.) valk (se valk, sbst.2). En förbättrad valkmachin, uti hvilken klädet är mindre utsatt för att blifva skadadt .. har blifvit föreslagen. Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 79. Hudarna behandlas så länge i valkmaskinen, tills vattnet klart aflöper, hvarigenom all kalk aflägsnas. AHB 52: 5 (1871). —
-STAMP, förr äv. -STAMPA. (valk- c. 1755 osv. valke- 1640) (förr) jfr stamp, sbst.1 2 d, o. -kvarn. Linc. I 5 a (1640). —
-TRÄ. (förr) träredskap för manuell valkning av ylle(varor). Schulthess (1885). Jakob den yngre skulle tagas av daga genom stening, men då han ej dog av skadorna härav, blev han ihjälslagen av en valkare, som träffade honom med sitt valkträ. Stenberg KyrkSkrud 314 (1950). —
-TUNNA. (förr) tunna (se tunna, sbst. 5 b) vari valkning skedde; jfr -fat, -ho, -kum. BL 1: 150 (1835). (Skinnen) inläggas .. uti valktunnan och arbetas med mindre qvantiteter af färgsoppan, en half timma i sender. Almström KemTekn. 2: 546 (1845). —
-VERK. (förr) maskin l. maskinell anläggning för valkning; jfr -kvarn o. stamp-verk, valk, sbst.2 2RARP 17: 318 (1747). Ett Walckwärk skulle byggas uti en ström, hwars hastighet wore 5 1/2 fot under hwar secund. König Mec. 46 (1752).
B (†): VALKE-BRÄDE, -JORD, -KVARN, se A. —
-MÖLLA. (†) valkkvarn. 13 dagen Nouembris leffuererade han påvell kobergh 4 koppar skoor som lagde äre vnder 4 tamper vtij walkemölle(n). ArkliR 1535, avd. 1 (1545). Kjellberg Ull 76 (1943). —
-STAMP, se A.
C: VALKNINGS-FÖRMÅGA. förmåga (hos ylle o. d.) att gm valkning anta filtad karaktär. Hagberg o. Asklund Textilind. 122 (1924). Den för djurhåren så karakteristiska filtnings- eller valkningsförmågan. Varulex. Beklädn. 25 (1945). —
-PROCESS. Almström KemTekn. 2: 546 (1845; för skinn). Genom valkningsprocessen krymper tyget en del, vilket man bör ta hänsyn till vid uppsättningen av väven. StSyHandarbB 212 (1972). —
-SÄTT. Kort upprepande af alla valkens förrättningar och flera valkningssätt. Nyrén KlädFabr. 217 (1783).
VALKERI, n. (förr) lokal l. anläggning för (maskinell) valkning av ylle(varor). Lind (1749). Vi finna stora valkerier och färgerier inrättade i de gamla oskiska palatsen. PT 19/10 1896, s. 3. Möllor och stensnideriverkstäder, tegelslagerier och valkerier förde åtskilligt nytt in i Skånes ekonomiska liv under tidigare medeltid. Andersson SkånH 1: 457 (1947). jfr klädes-valkeri.
Spalt V 146 band 37, 2014