Publicerad 2019   Lämna synpunkter
VÄLGÖRENHET 3l~jœrenhe2t, r. l. f.; best. -en; pl. (tillf.) -er.
Ordformer
(förr äv. w-)
Etymologi
[jfr d. velgørenhed; efter t. wohltätigkeit, ytterst till wohltat, välgärning, ssg av wohl (se VÄL, adv. osv.) o. tat (se TAT), möjl. under påverkan av fr. bienfaisance, till bienfaisant, välgörande, ssg av bien, väl (av lat. bene (se BENEFICIUM), o. p. pr. av faire, göra (se KONTERFEJ); senare leden med anslutning till GÖRA, v.1, efter mönster av sådana ord som BESKAFFENHET, GRANNLAGENHET m. fl. — Jfr VÄLGÖRIGHET]
(utövande av) välgärning(ar); särsk. (o. numera nästan bl.) speciellare, om (sammanfattningen av) på enskilt l. frivilligt initiativ organiserad o. bedriven social hjälpverksamhet i motsats till sådan av samhället organiserad osv. verksamhet (i sht förr särsk. i uttr. enskild välgörenhet); jfr VÄL-GÖRANDE, sbst., VÄLGÖRIGHET. Ägna sig åt l. idka välgörenhet. Företaget bedriver ingen välgörenhet. Överskottet från biljettförsäljningen gick till välgörenhet. Hur månge olycklige äro icke, som ej kunna öfwergifwa sina hyddor, och låta sina suckar höras inför Thronen? – De skola derföre icke blifwa öfwergifne af sin Öfwerhet; .. (kejsarinnan) skal gå at upsöka dem under halmtaken, som skyla dem undan för hennes wälgörenhet. SP 1781, nr 210, s. 3. Den arbetsinrättning, om hvars tillvägabringande genom enskild välgörenhet fråga nu blifvit väckt. AB 13/9 1843, s. 2. Efter afskedet kastade han sig på religion och välgörenhet. Strindberg NRik. 71 (1882). I det vi med ordet fattigvård beteckna de åtgärder, som af kommunen, och med välgörenhet de åtgärder, som af enskilda vidtagas för nämnda syfte. Sthm 1: 581 (1897). Mitt sista hopp stod till hospitalet la Caridad, berömt för sin välgörenhet. Lagergren Minn. 3: 406 (1924). (I många länder är) sjukvården ett barmhärtighetsverk, t. ex. i England och U.S.A., där de sjuka är nästan helt hänvisade till välgörenheten, om de inte själva kan betala den oerhört dyra vården på de privata sjukhusen. Elmér SvSocPolit. 27 (1943).
Ssgr: VÄLGÖRENHETS-ANDA. jfr ande VIII 1 b. LBÄ 5–6: 131 (1797). Ett vackert drag af den välgörenhetsanda, som råder om julen, är villigheten att skänka åt de fattiga. GbgP 30/12 1879, s. 1.
-ANSTALT~02 l. ~20. (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) jfr anstalt 5 (b) o. -inrättning. En Wälgörenhetsanstalt, som Kejsaren bestämt för sådana faderlösa Barn, hwilkas fäder warit ledamöter af HedersLegionen. SP 1812, nr 298, s. 3.
-BASAR. jfr basar 4. De många för de fattiges räkning föranstaltade insamlingarne och de så kallade välgörenhetsbazarerna. AB 23/1 1854, s. 3.
-DAM. (numera i sht i skildring av ä. förh.) om välbemedlad kvinna från de högre samhällsklasserna som ägnar sig åt välgörenhet bland l. för de fattiga; i sht med mer l. mindre förklenande innebörd; jfr dam, sbst.1 I 2. En af swenska wälgörenhetsdamer wid en andlig syförening sömmad missionsnäsduk. Barometern 5/5 1888, s. 3. Förljugna välgörenhetsdamer på besök i slummen. Lagercrantz Strindberg 93 (1979).
-FOND. jfr fond, sbst.1 II 2. En välgörenhetsfond .. till Konung Carl Johans minne. PT 9/4 1844, s. 1.
-FÖRENING. jfr förening 7 c o. -organisation. FahluWBl. 1817, nr 9, s. 1. Han blev till och med så djärv, att han knackade på dörrar som buro Välgörenhetsföreningens hatade skylt. Koch GudVV 1: 162 (1916).
-HYENA. (numera mindre br.) jfr hyena 2. En av de förnäma välgörenhetshyenorna som sprider sin parfym i sjuksalen och serverar alla sina vackra mannekängfraser. DN(A) 3/9 1925, s. 5. OrdFörOrd 259 (1977).
-INRÄTTNING~020. inrättning (se inrättning, sbst.2 1 c) för bedrivande av välgörenhet; förr äv. ungefär liktydigt med: välfärdsinrättning (särsk. i uttr. offentlig välgörenhetsinrättning, om av samhället finansierad o. bedriven social hjälpverksamhet); jfr -anstalt. Man finner flera varaktigt byggda broar, en brefpost, en bank, skolor, välgörenhetsinrättningar (osv.). SP 1829, nr 228, s. 3. Offenteliga välgörenhetsinrättningar, till hvilkas underhållande någon del af Kronotionden blifvit anslagen. Nordström Samh. 2: 128 (1840). En välgörenhetsinrättning som delar ut matpaket. DN 9/12 2016, s. 16.
-KOMMITTÉ. AB 28/3 1838, s. 3. Hon var socialt intresserad och satt i talrika välgörenhetskommittéer. Heerberger NVard. 89 (1936).
-KONSERT. konsert vars intäkter (huvudsakligen) går till välgörenhet; jfr -tillställning. DN 8/5 1871, s. 2. På kvällen voro vi på en välgörenhetskonsert i kyrkan. Hamilton Dagb. 1: 123 (1913).
-MÄRKE. (i sht förr) om för anbringande på brev l. postförsändelse avsett märke (se märke, sbst.1 2 f) för vilket intäkterna vid försäljningen går till välgörenhet. PT 1904, nr 292 A, s. 2. Såsom ett slags kommissionärsskap kan .. betraktas postanstalternas försäljning av Svenska nationalföreningens mot tuberkulos välgörenhetsmärken. SvPostv. 198 (1924).
-ORGANISATION. organisation (se d. o. 3) för bedrivande av välgörenhet; jfr -förening, -samfund. GbgP 9/2 1886, s. 3.
-SAMFUND~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) jfr samfund 3 d o. -organisation. Våra välgörenhetssamfund träffa ej sällan olyckliga sjuka män och qvinnor jemte deras barn, knappt skylda af några lumpor och liggande i uthus på litet halm. AB 30/12 1844, s. 3.
-SOARÉ. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr -tillställning. Kronprinsparets wälgörenhetssoaréer. ÖgCorr. 11/2 1887, s. 2.
-TILLSTÄLLNING~020. tillställning i (huvudsakligt) syfte att understödja l. finansiera välgörenhet; jfr -konsert, -soaré. En välgörenhetstillställning .. för de nödlidande Länen. Societets-Directionen annonserar .. en Bal, hvaraf behållningen tillfaller bemälde Läns hjelp-behöfvande innevånare. PT 31/12 1845, s. 3.
-ÅTGÄRD~02, äv. ~20. AB 14/4 1841, s. 3. I de växande arbetarorganisationernas ofta klart uttalade, samhällsomstörtande marxism såg man ett hot som man sökte avvärja genom välgörenhetsåtgärder. 3SAH LVII. 1: 13 (1946).

 

Spalt V 2043 band 38, 2019

Webbansvarig