| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
DIVISION div1iʃω4n l. di1-, äfv. (i sht i bet. 3) 400, stundom (i sht i bet. 3) 302 (divisio´n Weste), r. (f. Dalin (1850), Lundell; m. Weste); best. -en, ä. o. hvard. i mellersta o. norra Sv. äfv. = (R. Petré (1704) i Karol. krig. dagb. 1: 36, M. N. Nordenström (c. 1770) i Norrl. saml. 53); pl. -er.
1) [jfr motsv. anv. i eng., fr. o. lat.] (†) motsv. DIVIDERA I 1: delning i särskilda delar, tudelning, sönderdelning; ofta oeg. (jfr b). (När) man wil tiena Gudh, (måste man) nödwändigt .. en division vthi Staten giöra (dvs. mellan det andliga o. det världsliga). Brask Pufendorf Inl. t. hist. 383 (1680). (Leibniz) fattade medvetandet såsom en fortgående division af Gud, såsom en fulguration ur urrealiteten. Boström 1: 102 (c. 1830); jfr DIVIDERA I 2. — särsk.
a) om afstafning af ett ord i skrift l. tryck (jfr 5). Vthi Division achtar man, om en Consonans står emellan twänne Vocales, den tå sammanbindas skal medh den effterfölliande. Wallenius Project A 2 b (1682).
b) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] söndring, splittring; split, tvist. (Superintendenten är) till all strid och division benägen. Acta soc. sc. fenn. 18: 443 (cit. fr. 1653). (Detta förslag hade förmodligen) kunnat förorsaka ibland Rysserne en märckeligh division. Widekindi Krigsh. 516 (1671). Kling Spectator Bb 4 a (1735).
c) om resultatet af delningen, del? I thett andra Capittel (redogöres för) .. himmelens Circhlar theres nampn, myckenhett, storhett och diuisioner. Luth Astr. 1 (1584; möjl. åsyftande gradindelning o. i så fall snarast till 2).
2) [jfr motsv. anv. i d., eng., fr. o. nylat.] motsv. DIVIDERA I 4: real l. logisk uppdelning l. indelning; äfv. om sättet för l. resultatet af uppdelningen osv.; numera nästan bl. log.: (fullständigt) angifvande af ett begrepps omfång gm nämnande af dess arter. Italia .. Består, effter den nyare divisionen .., utaf 7 besynnerliga dehlar ..: Rom, Venedig (osv.). Rålamb 4: d (1690). En mängd af divisioner och subdivisioner (i predikningarna). Rydén Pontoppidan Colleg. past. 149 (1766). Afzelius Log. 61 (1839). (T:s gruppering af Monograptus-arterna är) snarare .. en öfversiktlig logisk division än en naturlig anordning efter arternas inbördes frändskap. S. L. Törnquist i Geol. fören. förh. 1910, s. 1567. — jfr KO-, SUB-DIVISION.
3) [jfr motsv. anv. i d., t., eng., fr. o. nylat.] (i sht mat.) motsv. DIVIDERA I 5, benämning på ett af ”de fyra räknesätten”; äfv. konkretare, om det enskilda fallet af räknesättets tillämpning. Agrelius Kort underv. 58 (1655). Tecknet, med hvilket de nyare Mathematici beteckna division. Mört Weidler 13 (1727); jfr DIVISIONS-TECKEN. Division i Sorter .. Division i Bråk. Sturtzenbecher Ing.-lex. (1805). Nu räknar jag Division för (min far) .. så det värker i hufvudet. Agnes Geijer (1844) hos Hamilton Geete I solnedg. 1: 310. NF (1880). — jfr HELTALS-, INNEHÅLLS-, MÄTNINGS-DIVISION.
4) [jfr motsv. anv. i ä. eng. Benämningen härleder sig från sådana fall då en hastig passage uppkommit gm en uppdelning (jfr under 2) i flera kortare noter af en lång not] (†) mus. löpning l. hastig passage. Serenius (1734; under division).
5) [jfr motsv. anv. i fr. Bet. är utvecklad ur 1 a] (†) konkret: bindestreck (se d. o. 2 b); jfr DIVIS, sbst.1 Arvidi 211, 212 (1651). Wallenius Project A 2 a (1682).
6) konkret, om del af l. afdelning inom större helheter af skilda slag.
a) mil. i fråga om arméen.
α) [jfr motsv. anv. i ä. t., eng. o. fr.] smärre taktisk underafdelning af större truppenhet; särsk. dels (förr, i Sv. intill 1870) underafdelning af en bataljon, dels (numera bl. inom vissa utländska arméer) underafdelning af ett regemente, dels slutligen (inom svenska o. ryska artilleriet) närmast högre enhet öfver ett batteri (delvis oberoende af regementsindelningen), förr äfv. (inom det svenska s. k. fästningsartilleriet på fredsfot) öfver ett kompani. Batallionen (är) fördehlt, uthi 4 divisioner. Söderman Ex.-book 69 (1679). Jag och många andra gick och såf med kurtz gewehret (dvs. korsgeväret) på axlan för (dvs. framför) diwission. R. Petré (1704) i Karol. krig. dagb. 1: 36. (Adjutanten) delar .. in Regementet uti 4. Hufvud-Divisioner, och så många mindre Divisioner, samt uti alla andra afdelningar som befalt blifvit. Regl. f. inf. 1751, s. 16. Tvenne batterier utgöra en Division, och föres af en Regements-officer. Hazelius Förel. 14 (1839). En bataljon .. indelas i 6 lika delar, hvilka kallas divisioner. Ex.-regl. f. reg. t. fot 1848, s. 7. Divisionen utgöres af divisionsstab och tre batterier. Ex.-regl. f. fältartill. 1909, s. 3. — jfr ARTILLERI-, KANON-, MÖRSAR(E)-, ROTHÅLLS-, RUSTHÅLLS-, TÄT-DIVISION m. fl.
β) [jfr motsv. anv. i d., t., eng. o. fr. Anv. uppkom under Sjuåriga kriget (1756—1763)] (numera ej i fråga om sv. förh.) större, af alla vapenslag sammansatt härafdelning, numera i större arméer utgörande enheten närmast under armékåren o. (till sin sammansättning) motsvarande en svensk ”arméfördelning”, ehuru ej så rikligt försedd med specialtruppslag. Första Divisionen, som består af 31000 Man .. är i anmarche til Preusiske Pomern. PT 1758, nr 12, s. 3. (Dumouriez) blef .. Marechal-de-Camp vid 12. Divisionen. Litt.-tidn. 1795, s. 70. År 1813 hade (den svenska) arméens indelning i fördelningar lemnat plats för den af 5 divisioner, som likväl år 1815 förändrades till en organisation i inspektioner och brigader. Prytz Hist. upplysn. 12 (1867). Divisionen Goeben (dvs. den af G. kommenderade divisionen). Nordensvan Mainfält. 5 (1894). Enligt Lloyd Georges förklaringar i parlamentet (ha) 36 divisioner d. v. s. 720,000 engelsmän anländt till Frankrike. SDS 1915, nr 109, s. 4. — jfr ARMÉ-, MILITÄR-DIVISION.
γ) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. (ä.) fr.] (i fråga om förh. inom större arméer) större, eg. af (väsentligen) ett enda vapenslag (infanteri l. kavalleri) bestående truppenhet, som numera likväl åtm. i krig är försedd med vissa afdelningar äfv. af andra vapenslag, då bet. närmar sig l. öfvergår i β. Divisionens (dvs. den engelska infanteridivisionens i boerkriget) sammanlagda styrka uppgår till 10,034 man med 18 kanoner och 8 maximkanoner. Ill. mil.-revy 1900, s. 205. — jfr GARDES-KYRASSIÄR-, INFANTERI-, KAVALLERI-DIVISION.
b) sjömil. i fråga om flottan.
α) [jfr motsv. anv. i d., t., eng. o. fr.] mindre afdelning af eskader, af olika storlek under olika tider, numera vanl. bestående af fyra till samma cert hörande fartyg med ungefär samma fart. Tornquist Utk. 2: 54 (1788). Regl. f. fl. 1834, 1: 5. Division kallas det antal fartyg som utgöres af 3 plutoner. Pluton består af 2 fartyg. Ex.-regl. f. kanonbåtar 2: 5 (1851). Öfver en division pansarfartyg för i allmänhet en flaggman eller kommendör befälet. 2 NF (1906). Torpedbåtarna voro (vid 1911 års torpedskola) indelade i två divisioner, 1:a klassarne i den ena och 2:a klassarne i den andra. Wilhelm i Vår flotta 1911, s. 133. — jfr FLOTT-, JAGAR(E)-, KRYSSAR(E)-, MARIN-, TORPEDFARTYGS-DIVISION m. fl.
β) [jfr motsv. anv. i t. o. liknande anv. i eng.] (†) afdelning af batteri (se d. o. 4) l. af på samma däck på ett örlogsfartyg uppställda kanoner (jämte det till dessas betjäning beordrade manskapet). Hela sidan (på krigsfartyget) delas uti tvänne Divisioner, och få de främsta, utom Bog-Canonerne, namn af Första och de aktersta af Andra Division, lika på båda sidorne. Tj.-regl. f. fl. 1790, s. 101. — jfr AKTER-, KANON-DIVISION.
γ) afdelning af manskapet ombord på ett flottans fartyg, till sin uppgift (af ekonomisk o. administrativ art) motsvarande ett kompani vid indelningen af manskapet i land. Regl. f. fl. 1834, 1: 171. Det åligger hvarje officer att hålla fullständig klädrulla .. för det manskap, som tillhör hans division. Regl. f. fl. 1875, 3: 118. Vid inspektion eller mönstring skall .. besättningen vara uppställd i divisioner. Regl. f. marinen 1909, 2: 13. — särsk. i pl. ss. kommandoord vid uppställning i afdelningar till inspektion; äfv. om själfva inspektionen. Regl. f. fl. 1875, 3: 125. Skepparpipan ljuder, och ordet ”divisioner!” höres på batteri och trossbotten. Melander På långtur 182 (1896). (Det) ”blåses divisioner”, och mönstringen åtföljes vanligen omedelbart af korum. Wrangel Sv. fl. bok 358 (1898). Divisionsofficer åligger .. att vid divisioner tillse, att manskapets klädsel är enligt order. Regl. f. marinen 1909, 2: 164. Vid divisionerna i dag erhöll den .. omkomne ett vackert eftermäle. SDS 1917, nr 191, s. 7.
c) [jfr motsv. anv. i fr.] i fråga om civila institutioner o. ämbetsverk: afdelning som har att själfständigt handlägga l. att förbereda ärenden som falla under institutionens l. verkets befogenhet; jfr SEKTION. Secrete Deputation (hade) förra Riksdagen delt sig i tvenne Divisioner. 2 RARP 4: 71 (1726). Projekt till konsistoriegöromålens (vid Lunds universitet) bättre och bekvämligare indelande på särskilda divisioner. Lagerbring Skr. 95 (1763; i öfverskrift). Behandlingen af Recognitionsskogsmålen .. må tillhöra en af Eder gemensamt sammansatt Division, bestående af Tre Ledamöter af Vårt Kammar-Collegium .. samt af Tre Ledamöter af Vårt Bergs-Collegium. Bergv. 4: 525 (1820). jfr EKONOMI-DIVISION. — särsk. i fråga om vissa sv. ämbetsverk.
α) (bl. i fråga om förh. på 1700-talet) om hvardera af de båda afdelningarna inom riksrådet; jfr EXPEDITION. 2 RARP I. 2: 151 (1720). Riks-Fädren (ha) giordt en nyttig indelning (af Rådet) uti tvänne divisioner, därest alla mindre saker skola afgiöras. Oelreich 520 (1755). G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 2 (1776). Odhner i 3 SAH 6: 82 (1891; i fråga om förh. vid början af G. III:s regering). — särsk. i förb. bruten division, division bildad gm delar af de båda ordinarie divisionerna. Odhner G. III 1: 248 (1885). — jfr RÅDS-DIVISION.
β) afdelning inom ngn af hofrätterna. Svea hofrätt arbetar på åtta divisioner. 2 RA 2: 201 (1727). Den (vid Svea Hofrätt) .. inrättade 3:dje Divisionen. Publ. handl. 6: 3643 (1755). (Magdalena Rudenschöld) förevar på Norells division, där Riks Drotzet förde ordet. Calonius Bref t. Porthan 16 (1794). Nyligen har äfven Christianstads Hofrätt börjat att stundom sitta i två Divisioner. Schrevelius Civilpr. 61 (1853). SFS 1901, nr 102, s. 1.
Anm. till 6 c β. Inom ämbetsmannakretsar förekommer i samtalsspr. i denna bet. en förkortad form div, pl. -ar (A. Ulrich i Språk o. stil 1907, s. 174).
δ) (†) afdelning inom kommerskollegiet. (Vid somliga ärendens handläggande skall Kommerskollegium vara) fördelt på tvänne Divisioner, hvaraf then ena skal bära namn af Handels- och Manufactur- samt then andra af Justitiæ-Division. Ugglas Saml. af K. M:ts bref 2: 203 (1774). — jfr HANDELS-, HANDELS- OCH MANUFAKTUR-, JUSTITIE-, MANUFAKTUR-DIVISION.
d) (förr, i Härnösands stift ända till 1866) om hvar o. en af de afdelningar i hvilka prästerskapet i de flesta stiften var indeladt för utseend af riksdagsman; kontraktsförening för utseende af riksdagsman; äfv. med lokal bet. Stavenow Ståndsriksd. hist. 54 (cit. fr. 1726). Det Probsteri, som vid pass i medlet af Divisionen kan vara belägit. Publ. handl. 8: 600 (1767). Att presterskapet .. i sina val (till riksdagen) är bundet vid divisioner och kontrakter .., kan ej annat än förefalla högst otjenligt. Geijer I. 4: 191 (1822). — jfr STIFTS-, VAL-DIVISION.
e) vid skola.
α) (†) om klass. Timarne delas således i denna divisionen (dvs. 2:dra klassen), at Mån- Tis-Thors- och Fredagar läses om morgonen til klock. 8 Grammatican (osv.). Skolordn. 1724, s. 499.
β) [jfr motsv. anv. i fr.] (förr) i vissa skolor i Finl.: årsafdelning inom två- l. flerårig klass; särsk. i förb. öfre o. nedre division(en); jfr BORD i liknande anv. Laurén Wasa skola 381, 392 (1884; i fråga om förh. under förra hälften af 1800-talet). (Topelius och sju kamrater) bildade .. ”nedre divisionen”, medan elfva andra, som förut suttit i klassen, utgjorde den öfre. Vasenius Topelius 1: 306 (1912).
γ) (under pennalismens tider) vid vissa skolor: af några lärjungar i en lägre afdelning bestående utskott som hade att betjäna o. passa upp på lärjungarna i en högre. Sundblad G. bruk 22 (1881; i fråga om Skara läroverk i ä. tid).
f) (numera föga br.) i friare anv. Emellan hvar division (af de svenska fångarna, som i Moskva fördes genom triumfportarna) marscherte ett corporalskap ryske dragoner medt blottat gevähr. A. Pihlström (1709) i Hist. handl. XVIII. 4: 35; jfr a. Fanby älf .. är såsom et dike för hela södra division af Soknen. M. N. Nordenström (c. 1770) i Norrl. saml. 53. I går afgick andra Division af Kejsarens Fält-Eqvipage til Armeen. GT 1788, nr 21, s. 1.
-AFSTÅND~02 l. ~20. särsk. till 6 a α, pregnant om det normala mellanrummet i djupled mellan de skilda divisionerna vid uppställning l. under marsch; jfr -LUCKA. Hazelius Förel. 178 (1839). —
(3) -ANSVAR~02 l. ~20. [ordet bildadt af G. Billing (se nedan)] bråkdel af ett fullt o. helt ansvar; på flera (många) håll uppdeladt ansvar. Jag tror knappast, att något räknesätt skadar vårt folk mer än detta, att man räknar sig till ansvar medelst division. Det är tämligen tydligt, att divisionsansvar blir ungefär detsamma som intet ansvar alls. G. Billing i 1 kam. prot. 1906, nr 15, s. 23. PT 1911, nr 97 A, s. 2. —
(6 a β, γ) -ARTILLERI. artilleri tilldeladt en division. —
(6) -BEFÄL. —
(6) -BEFÄLHAFVARE~00200 l. ~02100. —
(6) -CHEF.
b) (föga br., i fråga om sv. förh. ej officiell benämning l. titel) till 6 c. SC 2: 351 (1822; i fråga om spanska förh.). Dalin (1850). —
(6 d) -DEPUTATION. valstyrelse inom en stiftsdivision. Stavenow Ståndsriksd. hist. 55 (cit. fr. 1793). —
(6 a α, b γ) -EXERCIS. exercis på divisioner l. med en division. —
(6 d) -FULLMÄKTIG~020, adj. i substantivisk anv. riksdagsfullmäktig (dvs. riksdagsman) för en stiftsdivision. Sv. synodalakter 1: 397 (1751). —
-FÖRBAND. särsk. truppförband utgörande en division; särsk. till 6 a α. —
(6 a β, γ) -GENERAL. Under Divisions Generalen Bernadottes Befäl. Krigstidn. 1797, s. 19. Tegnér 6: 98 (1827; i bild). —
(6 b α) -INGENJÖR. —
(6 b α) -INTENDENT. —
(6) -KOLONN.
a) (†) till 6 a α: kolonn bestående af en division l. med en divisions front. Sylvan Vial Krigsk. 1: 154, 155 (1863).
b) till 6 b α. Divisionskolonner kallas, då bataljonen är så formerad, att hvarje division bildar 2:ne slutna enkla kolonner på sina båda midtelfartyg. Ex.-regl. f. kanonbåtar 2: 9 (1851). —
-LUCKA. särsk. till 6 a α: mellanrum i sidled mellan två divisioner vid uppställning l. under marsch; förr äfv. afstånd mellan underafdelningarna inom en division, batterilucka; jfr -AFSTÅND. Proj. t. ex.-regl. f. rid. artill. 1843, 1: 6. 40 stegs divisionsluckor. Ex.-regl. f. fältartill. 1893, 1: 169. —
(6 b α) -LÄKARE. —
(6 b γ) -MANSKAP~02 l. ~20. —
-OFFICER l. -OFFICERARE. särsk. till 6 b γ: officer (underofficer) som har befälet öfver en division ombord på ett fartyg. —
(6 b α) -ORDNING. (mindre br.) vid sjöstyrka där divisionen utgör stridsenhet: ordning l. formering vid hvilken divisionernas rättningsfartyg äro ordnade på formeringslinjen (medan fartygens ordning inom divisionen kan växla). Bæckström Sjökr. 1: 93 (1887). —
-PASTOR. särsk.
a) (bl. i fråga om utländska förh.) till 6 a α. Hedin Fr. fronten 681 (1915; i fråga om tyska förh.).
b) till 6 b α. —
(6 b α) -PREDIKANT. (numera bl. i fråga om utländska förh.) Westén (o. Wenström) Hofcler. hist. 3: 906 (1814). —
(6 a, b) -STAB. Saml. af gen.-ordres Bih. 6: 8 (1813; till 6 a β). Ex.-regl. f. fältartill. 1898, s. 101 (till 6 a α). —
(3) -TECKEN. tecken (:) som anger att det före tecknet stående talet skall divideras med det efter tecknet stående. Celsius Arithm. 45 (1727). —
(6 a α) -TRUMPETARE. —
-UNDERBEFÄL~1002. särsk. till 6 b γ. —
-UNDEROFFICER~00102 l. -UNDEROFFICERARE~0010200. särsk. till 6 b γ. —
(6 d) -VAL. Stavenow Ståndsriksd. hist. 37 (1895). —
-VIS, adv. särsk.
b) till 6: (med) hvar division för sig, division efter division, efter divisioner, i divisioner. Söderman Ex.-book 4 (1679; till 6 a α). Att omrösta divisionsvis till riksdagsfullmägtige. N. Insulin (1797) i Sv. synodalakter 1: 647 (till 6 d). Ett .. förslag (vid riksdagen 1815) till omläggning af domstolsväsendet: .. hofrätterna divisionsvis utflyttade på landsbygden (m. m.). S. Clason i Sv:s hist. IX. 1: 220 (1909; till 6 c β). bildl. Mörten samlar sig (då han leker) .. divisions vis vid stenrör eller risbråten. Fischerström Mälaren 197 (1785).
Spalt D 1718 band 7, 1918