| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
RESOLUTION re1soluʃω4n l. res1-, l. -ωl-, l. -lɯ-, äv. -tʃω4n (– – -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
a) motsv. RESOLVERA 1 a: upplösning l. sönderdelning i enklare beståndsdelar; lösning (se LÖSNING, sbst.2 I 4); äv. om ngts förvandling l. övergång till gasformigt aggregationstillstånd. Min Br(oder) bör skillia åt gummata, Resinas och Gummi-resinas med differente ord, ty de äro både i resolutioner och i compositioner så olika till natur. Linné Bref I. 5: 14 (1756). (De kemiska) Kropparnas Sönderdelning, eller Resolution. Wallerius ChemPhys. 1: 91 (1759). De öfrige luftlike ämnen .. kunna väl bli 14, då vattenluften, efter dess resolution i luft, tilkommer. Dens. PVetA 1783, s. 12.
b) (numera mindre br.) med. motsv. RESOLVERA 1 b: fördelning, resorption; särsk. om (spontan) icke varig upplösning av inflammatoriskt exsudat, varigm detta blir lättare resorberbart. TLäk. 1832, s. 11. Jag .. har .. mindre ofta sett .. (torra l. våta omslag) tillvägabringa någon resolution (vid mjölkstockning). Hygiea 1841, s. 68. Vid resolutionen (vid lunginflammation) frigöres exsudatet genom s. k. autolys och uppsugning i blodet. 2NF 16: 1451 (1912). Wernstedt (1951).
α) motsv. RESOLVERA 1 c α: omräkning, reduktion (se d. o. 9 a); anträffat bl. i ssgn RESOLUTIONS-TABELL.
γ) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) motsv. RESOLVERA 1 c γ, om redogörelse för en språklig produkt (sats, uttryck, ord o. d.) med hänsyn till grammatisk struktur l. funktion l. bildningssätt l. böjning o. d., analys (se d. o. b); särsk.: satslösning, satsanalys. Skolordn. 1724, s. 16. Konungen befalte ArchiBiskopen förhöra .. (kronprinsen) i resolution och constructionerne. MinnSvNH Bih. 1: 155 (1792). I Latinska språket .. öfning i resolution efter de enklaste syntactiska reglor. FörslSkolordn. 1817, s. 13. Resolution af främmande språk. Frey 1845, s. 396. MinnSvLärov. 2: 164 (1928; om förh. 1863).
2) (†) mat. motsv. RESOLVERA 2: lösning (se LÖSNING, sbst.2 I 7); anträffat bl. om lösning av geometriskt problem. Mört Weidler 6 (1727). På propositionen fölljer altid resolution, hvarutinnan man viser, huru det skall skie som uti Propositionen begäres. Strömer Eucl. Inl. B 1 a (1744).
3) (†) allmännare, om förklaring l. utredning l. svar l. besked (se d. o. 11, 12); äv. i uttr. göra ngn resolution uppå ngt, lämna ngn underrättelse om l. redogörelse för ngt; stundom svårt att skilja från 4; jfr RESOLVERA 1 c δ, 3. Then .. Resolution och swar som fordom en Christen man gaff ifrån sigh, när han bleff tilfråghat på hwadh rum Gudh war: .. Sägh migh först tu Naturkloke, hwar han intet är. Phrygius HimLif. 62 (1615). VgFmT I. 10: 96 (1620: göra). Hwad Qwarnetullens richttighet wedkommer, hade .. (P. Brahe) af sin familie ingen resolution tagidt, och derföre sigh icke kunne derpå någott resolvere. RARP 1: 19 (1627). Thenna Tijdsens wijse .. Som mehra achta höge, subtilige Frågor och Resolutioner, än Gudachtigheten. Ekman Siönödzl. 86 (1680). Weise 1: 295 (1769).
a) om beslut l. avgörande (efter föregående överläggning) av (lagstiftande) församling, regent, myndighet o. d. (jfr b); beslut (se d. o. II 1); särsk. om K. Maj:ts (l. annan myndighets) beslut rörande fastställande av underordnad myndighets förslag l. rörande meddelande av sökt rättighet l. dispens o. d.; äv. konkret(are), = BESLUT II 1 c; särsk. i uttr. resolution (up)på l. (ut)i l. om, äv. över (förr äv. av) ngt, beträffande ngt; i ä. språkprov stundom svårt att skilja från 3. (Brev) Till Ture Pärson, att han effter K. M:ttz skrifvelses lydelse förfogar sigh til Sverige, doch för öffverantvarder Gudstaff Finke sin ombetrode befästning til vidare resolution. G1R 27: 260 (1557); jfr c, 3. Sidstledne herredagz resolution i den Pålniske saak. Gustaf II Adolf 144 (1617). At ded nu ähr kommet till resolution aff Krijg emellan oss och Dannemark. AOxenstierna Bref 4: 103 (1643). (Jag) skall .. fråga Bergienhielm, håken uthaf canselisterna hafwer skrifwit resulusionen (angående officerslönen). Carl XI (1687) i HH XVIII. 2: 31. Benzelstierna Cens. 23 (1738: öfver). PH 5: 2952 (1750: uppå). TjReglArm. 1858, 1: 232 (: derom). Kungl. Maj:ts Nådiga Resolution på underdånig ansökning om koncession å järnvägsanläggning från Sölvesborg till Hällevik. SFS 1908, nr 41, s. 1. Därs. 1936, s. 1286. — jfr ANMÄRKNINGS-, AVKORTNINGS-, AVSKEDS-, BI-, GENERAL-, PROVISIONAL-, TILLSTÅNDS-, TRANSPORT-RESOLUTION m. fl. — särsk.
α) (numera bl. tillf.) i uttr. fatta l. taga resolution (om l. över ngt) (jfr b, c), fatta beslut (beträffande ngt). Den resolution, som .. (vid fredsförhandlingarna i Sjöred) fattadtt och tagen ähr. OxBr. 1: 250 (1624); jfr 3. BraheBrevväxl. I. 1: 13 (1640: där öfwer). Polhem Bet. 1: 42 (1721: om). Den af .. (Josef II) fattade Resolutionen i anseende til Religionsväsendet i Ungern. PT 1791, nr 8, s. 1.
β) (i fråga om nutida sv. förh. icke i domstolsspr.) abstr. l. konkret, om allmän domstols (l. exekutors o. d.) beslut; särsk. om sådant beslut rörande det processuella förfarandet l. rörande delgivning l. stämning o. dyl. l. om beslut i vissa (enklare) besvärsmål l. andra mera obetydliga mål (motsatt: dom); jfr UTSLAG. BtÅboH I. 4: 67 (1629). Hoffrättenss Resolution .., som gillade och stadhfäste Rådhstugu dommen. Gyllenius Diar. 331 (c. 1670). Alle underdomare (skola), så snart emot deras domar eller resolutioner wädiat blifwer, derpå straxt öfwersända en notification .. till öfwerdomaren. FörarbSvLag 7: 480 (1693). En betient i högsta rätten i England som utgifver Resolutionerna. Serenius M 1 a (1734). Uti Processuale mål, utfärdas Rättens utslag genom Resolution; men ej genom Dom. Executorens utslag är ej eller någon Dom, utan en Resolution. .. Utslag, i Hushålnings och Politie mål, ske ock merendels genom Resolution; men ej med Dom: äfven ock uti många andra mål, som afgiöres Processu summario. Nehrman PrCiv. 341 (1751). Ordet Resolution begagnas i synnerhet om Beslut, angående allmänna eller enskilda Besvär. .. I allmänhet äro dock de Distinctioner man gör mellan Domar, Utslag och Resolutioner af föga vigt. Schrevelius CivPr. 98 (1853); jfr huvudmomentet. 3NF (1932). jfr INTERLOKUTORIE-, KOMMUNIKATIONS-, STÄMNINGS-RESOLUTION.
b) om beslut som fattas vid kongress l. opinionsmöte o. dyl. o. som är avsett att ge uttryck åt majoritetens önskemål; samfällt uttalande o. d.; äv. konkret(are), om skriftlig avfattning av l. om dokument innehållande sådant beslut. Antaga, äv. fatta en resolution. En Club i Dublin .. har .. fattat åtskillige Resolutioner, hvarmed afsigten skal vara at utverka en .. allmän Folkrepresentation i Parlamentet. SP 1792, nr 6, s. 3. Ett nykterhetsmötes resolution. Siwertz JoDr. 164 (1928). De resolutioner som antogs vid Europa-kongressen i Haag i maj i år. MorgT 1948, nr 245, s. 3. Fogelström Vakna 175 (1949; konkret). — jfr MÖTES-, PROTEST-, SYMPATI-RESOLUTION m. fl.
c) (†) = BESLUT II 2; äv. konkret(are), om (brev o. d. som innehåller) skriftligen avfattat beslut (se d. o. II 2); särsk. i uttr. fatta l. taga resolution (jfr a α, b), fatta beslut, fatta resolution över ngt, fatta beslut beträffande ngt, ta ställning till ngt, hava den l. den resolutionen, ha fattat det l. det beslutet l. hysa l. ha den l. den planen l. avsikten l. dyl. Rig 1943, s. 54 (1640; konkretare). Eligess wore well om iagh wiste den resulusion hertigen och fru mor hafwer. ChrOxenstierna (1687) i HB 3: 150. Den resolutionen som min Far-Bror nu fattat. Modée HåkSmulgr. 103 (1738). Fersen HistSkr. 2: 91 (c. 1790: tog). Snellman Gift. 2—3: 41 (1842: fatta resolution öfver). jfr (oeg.): Ju flitigare Vise, ju flere ungar tillvärkas; desto fortare resolution till svärmning. Linnæus Bijskjöts. 105 (1768).
5) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (numera bl. ngn gg tillf. l. arkaiserande) beslutsamhet; förmåga att fatta beslut; rådighet o. raskhet (l. tilltagsenhet); fasthet (i beslut), bestämdhet; äv. övergående i bet.: mod, käckhet; stundom svårt att skilja från 4 c; jfr RESOLUT 3, RESOLVERAD 2. Wapnen .. (böra) fattas medh krafft i händer, och föras medh resolution. Stiernman Riksd. 1068 (1644). Skulle .. något af Wåre Örlogz Skepp .. af Fienden blifwa tagit, och någon igenom en tapper Resolution kunde bemälte Wårt Skepp förlossa, och igen taga, then skal (osv.). Schmedeman Just. 933 (1685); jfr 4 c. Drängen måtte vara låckad, och är dessutom af litet begrepp, nästan utan eftertanka och resolution. VDAkt. 1789, nr 429. Birger Jarl var .. en man av yppersta kraft och resolution. HT 1954, s. 174. (†) Såsom .. (Maximilian I) aff Resolution war ganska ostadigh, altså (osv.). Brask Pufendorf Hist. 311 (1680).
-KONCEPT. jfr koncept 2; särsk. (i fackspr.) om sådan(t) koncept l. kopia av resolution som förvaras ss. arkivexemplar i ämbetsvärk. SFS 1903, nr 104, s. 2. —
-KVAL. (†) obehörigt klandrande av given resolution; jfr kval, sbst.1 4. ConsAcAboP 2: 517 (1664). —
(4 a, b) -KVARN. (mera tillf.) bildl., om ngt som frambringar en väldig mängd av resolutioner (jfr kvarn 4 e); särsk. till 4 b, med tanke på opinionsmöten o. d. Bolsjevikernas resolutionskvarnar. Östergren (cit. fr. 1932). —
-LÖSEN. (i sht i fackspr.) jfr lösen I 2 b. (Han) påstod i expenser .. 3 d(ale)r s(ilver)-m(yn)t för 3 stämningar, deras löhn som öf(ve)r-lefvererat stämningarne, resolutions lösen och tidspillan. ConsAcAboP 11: 132 (1723); möjl. icke ssg. Porthan BrSamt. 1: 218 (1797). —
(4 a β) -MÅL. (†) jur. mål (se mål, sbst.2 1) som avgöres l. bör avgöras medelst ”resolution”. Nehrman PrCiv. 341 (1751). —
(4 a, b) -PUNKT. (numera bl. mera tillf.) punkt (se d. o. 9) i resolution; ofta i pl. NorrlS 10: 86 (1641; i pl.). —
(1 b) -RASSEL. (mindre br.) med. rassel (se d. o. 1 d) som antyder, att inflammatoriskt exsudat i luftvägarna (vid lunginflammation) börjar l. håller på att upplösas l. fördelas. Petersson FysUnders. 208 (1908). Wernstedt (1951). —
-SEDEL. (†) pappersblad l. mindre skriftlig handling innehållande en myndighets resolution. VDAkt. 1681, nr 69. —
(1 b) -STADIUM. (mindre br.) med. stadium (av en sjukdom, särsk. lunginflammation) som utmärkes av resolution. NF 10: 293 (1886). Därs. 13: 953 (1889). —
(1 c α) -TABELL. [jfr t. resolutionstabellen, pl.] (†) reduktionstabell, förvandlingstabell; jfr resolverings-tabell. PedT 1890, s. 282 (om ä. förh.). —
(1 c γ) -VIS, adv. (†) gm analys (se d. o. b). Hvarje ny skilnad, som .. läres i Grammatikan, bör äfven resolutionsvis inöfvas. Fryxell SvSpr. VI (1824). —
(1 c γ) -ÖVNING. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) övning i analys (se d. o. b). BerRevElLärov. 1843, Bil. K.
Spalt R 1434 band 22, 1957