Publicerad 1960   Lämna synpunkter
RYMME, numera bl. ss. senare led i ssgr -RYMME ~rym2e, förr äv. (ss. senare led i ssgr) -RÖME l. -RÖMME, n.; best. -t; pl. -n (Rosenstein Comp. 281 (1738), Salander Gårdsf. Föret. 5 a (1758: utrymmen) osv.) ((†) = PrivSvStäd. 3: 527 (1585: vthryme), IErici Colerus 1: 83 (c. 1645: vthryme)); förr äv. (ss. senare led i ssg) -RYMMA, f.?
Ordformer
(-ryme 1525 (: wthryme)—1772 (: Utrymet, sg. best.). -rymi- i ssgr 1543 (: wtrymisland, wtrymiskoger). -rymma c. 1645 (: orymma). rymme 1690—1889. -rymme (-rÿ-) 1554 (: utrymme) osv. -rymmi- i ssg 1543 (: Wtrymmis march). -röme 1661 (: vtröme). -römme 1600 (: vthrömme)—1862 (: inrömme))
Etymologi
[jfr fsv. forryme, utrymme som lämnas öppet i en ström vid anläggande av vattenkvarn o. d., inryme, det inre av ngt, utryme, utrymme; ss. senare led i ssgr urspr. till RUM, sbst.3 (l. RUM, adj.), sedermera äv. anslutet till verb med RYMMA ss. senare ssgsled (se INRYMME, UTRYMME); ss. enkelt ord dels till RUM, sbst.3, dels till RYMMA; användningen ss. enkelt ord har sannol. delvis uppkommit ur användningen ss. senare led i ssgr]
I. motsv. RUM, sbst.3, om utrymme o. d.; dels ss. senare led i ssgr (se IN-, INNAN-, MELLAN-, O-, RÅD-, UT-RYMME), dels ss. enkelt ord; äv. (jfr 2) med anslutning till RYMMA (resp. till verb där RYMMA ingår ss. senare led); numera bl. ss. senare led i ssgrna IN-RYMME o. UT-RYMME.
1) motsv. RUM, sbst.3 1: utrymme l. plats där ngt får rum. I anseende at helt intet rymme därtil (dvs. till en kyrka inom en fästning) wara skulle. HC11H 7: 170 (1715).
2) motsv. RUM, sbst.3 3: utrymme som upptages av ngt, omfång, storlek; äv. (med anslutning till RYMMA III 2), om utrymme som finnes inuti ngt, rymd (se d. o. I 6). (Att) finna allehanda slagz Åmar, Fat, Tunnor, Ballior, Kittlars, och andra Kiärils Innehåld och Rymme. Rålamb 1: 37 (1690). Ehrt werck en lagom längd och måttligt rymme gifven. Düben Boileau Skald. 32 (1721).
3) motsv. RUM, sbst.3 6 (a): litet avskilt rum l. liten hålighet l. inbuktning; dels om sådant rum osv. i människas l. djurs kropp l. hos växt, dels om cell i honungskaka; äv. om djur- l. växtcell; jfr ALVEOL 3, 5, CELL 3, 4 b, 6. En öpning til de 2 rymmen, som kallas ventriculi laryngis. Rosenstein Comp. 281 (1738). (Sv.) Et rymme uti en honingskaka; (t.) eine Zelle im Bienenkorb. Möller (1790). Rymme .. (dvs.) Helt litet afskildt rum hos växter eller djur, fyldt af någon vätska, af grynlika, färgade eller af luftformiga ämnen. Dalin (1855). Lundberg HusdjSjukd. 310 (1868). Björkman (1889).
4) bildl. (motsv. RUM, sbst.3 15), om tillfälle l. tid till ngt; ss. senare led i ssgn RÅD-RYMME.
II. motsv. RYMMA III 2, i uttr. någras rymme, inrymmande av några. Kyrkians utbyggiande, til allas vårt rymme. VDAkt. 1753, nr 88.

 

Spalt R 3367 band 23, 1960

Webbansvarig