| Publicerad 2021 | Lämna synpunkter |
VÄXTLIG väk3stlig2, adj. -are. adv. -T.
1) motsv. VÄXT 1, 4: som avser l. utgör l. har samband med växande l. växt(er). At dessa ämnen, som växterne låna af marken der de växa, och af vattnet, som jämväl innehafver växteliga delar, komma jorden åter til godo igen. VetAH 1750, s. 138. Vi sett det korn, man jorden gaf, / I jorden bli, som i en graf, / Och ej i dagen komma, / Vi sett allt växtligt falla af / Förutan kraft och blomma. Runeberg (SVS) IV. 1: 116 (1855). Näring och fortplantning .. kallas med ett gemensamt namn det växtliga (vegetativa) lifvet. Areschoug LbBot. 1 (1863). Vår nuvarande syn på naturen, den andliga, köttsliga och växtliga, är en kultursyn. Martinson Svärm. 20 (1937).
2) om ngt som växer, särsk. om växt l. vegetation, i sht om skog l. (träd)bestånd: som är i tillväxt; äv. övergående i pregnant anv.: som (är frodig o.) växer bra, som har stark växtkraft (äv. om mark l. jordmån o. d.: gynnsam för växande (se b)); jfr VÄXLIG. Fru Frigga ensam gick, the späda ympar sytte, / .. Här systrar hon så nätt the växterliga pilar, / Med mång slags bärand trän. TRudeen Vitt. 200 (c. 1690; normaliserat). Ödemarker, som bestå af god Jordmån, Swartmylla, wäxtelig Skog och god Gräsmark. VetAH 1741, s. 11. Blädning .. betecknar .. det helt och hållet planlösa förfarandet att ur skogen uttaga de bästa och mest växtliga träden. NF 2: 748 (1877). (Dimensionslagens) uppgift skulle .. vara att skydda den växtliga ungskogen, till dess den nått en viss dimension. Lundström Skog. 9 (1895). Gammal, svagt växtlig granskog. SvSkog. 43 (1928). I första hand bör man kvista sina växtligaste bestånd. Västerbotten 1979, nr 1, s. 6. — jfr O-VÄXTLIG. — särsk.
a) (†) om person l. djur. Unga och wäxterlige gåssar, om 10 a 12 åhr, om hwilkas tilwäxande kunde synas wara förhoppning. VgFmT I. 6–7: 67 (1755). En wäxtlig Galtgris är till salu. VexiöBl. 1839, nr 9, s. 4.
b) om mark l. jord l. jordmån o. d. (förr äv. om väder): fördelaktig l. gynnsam för (växts) växande, bördig. På thet Marken (genom svedjande) må blifwa thes wäxtligare så til Mulbete, som Skogstelningars uplöpande och igenwäxande. Bergv. 1: 864 (1734). (Snön) går sällan af förrän i maji månad .. hvarföre det vil vara mycket godt och växterligt sommarväder, om åhrsväxten skal nå nogon mognad. ArkNorrlHembygdsf. 1921, s. 69 (1737). Synemännen skola .. fästa sin uppmärksamhet wid markens beskaffenhet, om den består af wäxtlig jordmon. Bergv. 4: 271 (1805). Der jordmånen är dålig planteras tätare än på växtlig mark, emedan träden å den förra växa trögare. Björkman Skogssk. 195 (1868). God växtlig skogsmark. SvD(A) 30/12 1929, s. 18. — jfr O-VÄXTLIG.
1) till 1, konkret, sammanfattande, om allt som växer (se växa, v.2 2) (på visst område), vegetation. VestmLT 16/6 1831, s. 1. Växtligheten räddas från att förtvina genom det uppfriskande regn, som Hemdall sänder. Wisén Oden 90 (1873). Medan nere i dalen frodas en yppig, nästan sydländsk växtlighet. Idun 1888, s. 204. Hon gick bortåt brynet genom den höga växtligheten. Stensdotter ArnesKiosk 262 (2004). jfr ek-, gräs-, moss-, skogs-, starr-, träd-växtlighet.
2) till 2, om förhållandet l. egenskapen l. förmågan att växa (se växa, v.2 1–3), växande l. växtkraft; i sht i fråga om växandet hos växt (se d. o. 4) l. vegetation; ngn gg äv. om bördighet hos jord l. mark; jfr växt 1. Att Bergmästaren .. till utforskande af skogens växtelighet .. (låta) fälla åtskillige kolföre träd och så väl af saflederne som jordmonens art och godhet utröna, hvad ålder skogen behöfver att blifva till kolning dugelig. 2RARP 17: 112 (1747). (Björk) är det nyttigaste Träslag i alla Slögder, i anseende til desz wäxtlighet och seghet. Brauner Bosk. 115 (1756). Som wärmen befordrar wextligheten, måste ock de warma klimaten wara wextrikare än de kalla. Hartman Naturk. 111 (1836). Många äktenskap ingås utan tycke, i hvilka kärleken och förtroendet till en början redan förtvina och sällan komma till full växtlighet. Wetterbergh SamhKärna 1: 207 (1857). (Medlet) är särdeles välgörande till rengöring af håret, då det stärker hårrötterna och befordrar växtligheten. Idun 1890, Ann. s. 225. Jordområdet utgöres .. av odlad mark med god växtlighet. JmtP 19/10 1925, s. 2. (Linet) trivs bäst i ett fuktigt klimat och på kalkhaltig jord samt fordrar för sin växtlighet en tid av 85–105 dagar. Fröberg Skrädd. 21 (1941). jfr samman-, skogs-växtlighet.
Ssgr (i allm. till växtlighet 2): växtlighets-demon. (förr) jfr demon 1 o. -gud. Ibland föreställdes den i grödan inneboende växtlighetsdämonen i djurgestalt. Nilsson PrimRel. 128 (1911).
-dis. (†) kvinnlig växtlighetsgud; jfr dis, sbst.1 Groa .. är, såsom själfva namnet säger, en växtlighetsdis. Rydberg Myt. 1: 149 (1886).
-förhållande. till växtlighet 1, 2. förhållande som rör växtlighet. Tvenne orter med lika medeltemperaturer kunna likväl hafva ganska olika klimater och förete olika vextlighetsförhållanden. Fock 1Fys. 644 (1855).
-grad. grad av växtlighet (hos skogsbestånd l. mark); jfr grad, sbst.1 2, 3, o. -klass. NDA 18/4 1863, s. 3. Vid skogsindelning anser jag, att särskiljandet af fem växtlighetsgrader kan anses vara tillfyllest. SkogsvT 1911, Fackupps. s. 385.
-gud. gud som tänks råda över växtligheten; jfr -demon, -dis, -gudomlighet o. vegetations-gud. Uppl. 1: 217 (1902). Den grekiske växtlighetsguden Dionysos. Nilsson PrimRel. 128 (1911).
-gudomlighet. (†) jfr gudomlighet 2 o. -gud. Ej alltid lät .. växtlighetsgudomligheten infånga sig i sista kärfven. Stundom tog han gestalt af något djur och flydde. SvFmT 12: 320 (1905).
-klass. (†) i fråga om skogsbruk: klass (se d. o. 5 a) till vilken visst skogsbestånd (l. viss mark) hänförs, bonitetsklass; jfr -grad o. växt-klass 1. JernkA 1851, s. 354. Skola .. erfarenhetstabeller upprättas för flera växtlighets-(ståndorts- eller bonitets-)klasser för ett visst trädslag, så kan (osv.). Kinman Guttenberg 90 (1890). Hannikainen (1893).
-magi. (förr) magi med syfte att påverka växtligheten (gynnsamt). I växtlighetsmagien har åskviggen fått en vidsträckt användning. Hembygden(Hfors) 1913, s. 19.
-period. till växtlighet 1, 2; jfr period 3. GHT 29/2 1856, s. 2. Vi .. kan i Norrland tack vare den långvariga solstrålningen under växtlighetsperioden frambringa köksväxter och bär av högsta tänkbara kvalitet. Sonesson BöndB 572 (1955).
Spalt V 2513 band 38, 2021